På många sätt lever prydnadstomten i min ägo ett drägligare liv än de flesta andra. Han får en framträdande plats på fönsterbrädan, utan trängsel med bockar, änglaspel och skrymmande ljusstakar. I brist på konkurrens från övriga juldekorationer står han som ensam mottagare av gästernas smickrande blickar och värmande ord.
Jag tror också att tomtefar har överseende med att han sprejas svart för att samverka färgmässigt med övrig inredning.
Att han efter en dryg månads tjänst sedan får sitt anlete krossat mot botten av en soptunna är snarast att betrakta som ett värdigt öde jämfört med att tillbringa resten av året i totalt mörker i en fuktig källare.
”It's better to burn out than to fade away”, resonerade Nirvana-frontmannen Kurt Cobain. Samma bedömning gör jag i min prydnadskamrats ställe. För nog är det något obeskrivligt sorgligt med en porslinstomte som har julhögtiden bakom sig. Det tidigare så löftesrika leendet ekar tomt och klappsäcken tycks ha sjunkit ihop som en gammal ballong.
Tanken att på nytt ställa upp den uttjänte gamle mannen på fönsterbrädan vore ett svek mot både honom och mig. Julen är ett en tid för nya upplevelser och intryck – ingen plastkasse som ska återvinnas gång på gång.
Därför kommer min tomte likt sina företrädare mycket snart att dö en ond, bråd död.
På så vis kan vi båda minnas varandra på bästa tänkbara sätt.
Obs! Tomten på bilden kommer inte att skadas.
På hemhyra.se ska du kunna säga vad du tycker om det mesta. Huvudregeln är enkel Visa respekt för personer vi skriver om och andra som kommenterar artiklarna.
Du ansvarar själv för det du skriver Vi vill gärna ha din hjälp att hitta olämpliga inlägg och kommentarer genom att anmäla dessa. Inlägg som innehåller diskriminerande uttalanden, personliga påhopp eller språk som kan uppfattas som stötande, kommer att tas bort.
Tänk på att: