Bygg i kapp för babyboomens unga
Vet du vad som är det bästa med att ha fått en egen lägenhet? Den frågan ställde min dotter Klara till mig, när hon flyttat in i sin lilla studentlägenhet i Kalmar, efter år av andrahandsboenden i Stockholmsområdet.
För Klara har precis som många andra ungdomar fått börja sitt vuxna liv med att dela lägenhet med kompisar. Så var det också när jag flyttade hemifrån. Min första lägenhet hade jag i andra hand. När det kontraktet upphörde, fick jag flytta tillbaka hem till mina föräldrar. Tro nu inte att detta är ett storstadsproblem. Nej, det gäller snart hela landet. Enligt Boverkets rapport är det brist på bostäder i 85 procent av landets kommuner.
Det märkliga är att trots att det är valår har politikerna sent vaknat i bostadsfrågan. Konstigt – för är det något jag diskuterar med grannar och vänner så är det just avsaknaden av bostäder. Både för dem som är unga, men också för dem som är mitt i livet och förändrar sina familjeförhållanden. Det tar tid att bygga bostäder. Och det som byggs i dag är ofta väldigt dyrt.
Vi behöver politiska förslag som leder till hyresrätter som människor med normala inkomster kan klara av. Och de folkvalda måste sluta peka finger åt varandra. Det behövs beslut och handlingskraft både i kommunerna och av staten. I kommunen behöver vi en mer aktiv markpolitik och kostnaderna för att komma i gång att bygga behöver ses över. Men framför allt behöver kommunerna ta fram långsiktiga planer.
Det borde inte vara så svårt att räkna ut. De barn som föds i dag kommer att behöva ha någonstans att bo om sisådär tjugo år. Staten och bostadsministern måste fundera över någon form av investeringsstimulans. Marknaden kommer inte själv att se till att det blir fart på bostadsbyggandet. Här behövs att man på alla politiska nivåer går från ord till handling.
Önskvärt är väl också att de företag som bygger blir fler, så att konkurrensen ser lite annorlunda ut. Fler aktörer påverkar säkert också i slutändan priset för en nyproducerad hyresrätt.
Många av de unga som i dag söker en bostad tillhör babyboomens generation. När de föddes var samhället inte berett. Förskolor saknades och de fick ofta uppleva att det var trångt i skolan. Nu när de börjar bli vuxna så saknas lägenheterna. Vi får väl hoppas att samhället hinner i kapp när det är dags för äldreboende för babyboomens barn.
Så vad är det bästa med att få en egen lägenhet? Det varierar säkert från person till person. För min egen del att det handlade om att känna sig vuxen och få bestämma själv hur jag skulle ha det. För min dotter Klaras del var det bästa med en egen studentlägenhet att hennes mat inte blev uppäten i kylskåpet.
