Våra krönikörer

Det är fel på kvinnor och hyresgäster

Barbro Engman, ordförande i Hyresgästföreningen

När min pappa föddes hade hans mamma inte rösträtt.
Det har satt sig i huvudet på mig. Aldrig att jag skulle vilja ha det som min farmor Edith Engman i Långshyttan hade det på den punkten. På en massa andra sätt kan jag tänka mig att ha det som hon hade det, men att räknas bort när det är dags att rösta kan jag inte tänka mig.
Därför går jag troget till vallokalen varenda gång tillfälle ges. Ska det fattas beslut som påverkar mitt liv vill jag att min röst ska räknas.

Nu gick ju ojämlikheten över med tiden och farmors röst räknades precis lika högt som farfars gjorde. I alla fall i de allmänna valen. Farfar satsade på facket och politiken, så han låg lite före farmor i röststyrka hela tiden.
Om jag skulle ägna mig åt att analysera mina livsval var det kanske Edith Engmans bristande rösträtt som fick mig att bli föreningsmänniska och politiker. För det ena ger det andra. Den som blir tillräckligt intresserad av hur samhället hänger ihop och dessutom inser att det går att ändra på det som är åt skogen hamnar lätt i föreningslivet och politiken.
Så jag hamnade i riksdagen och upptäckte att ojämlikheten inte alls gått över. Alla räknas inte alls lika. En del räknas bort och andras ord väger dubbelt upp.

Jag var i London en gång och träffade ett antal engelska lorder och parlamentariker, idel ädel adel av manligt kön. När mötet var slut sa lord Annan till mig: ”Hade jag vetat att du var riksdagsledamot hade jag talat med dig.” Så länge han ansåg mig vara en kvinna av något obestämt slag behövde han inte besvära sig att tala med mig, verkade han tycka.

Nu ska jag inte dra upp en massa saker jag retat mig på genom åren, men man lär sig ändå en himla massa av sådant och har nytta av det senare i livet. Till exempel att det inte bara är lorder i London som inte vill lyssna på vem som helst. Det är lika vanligt på alldeles vanliga föreningsmöten i bostadsområden och i politiska församlingar.

Är man inte kvinna så kan det vara något annat ”fel” på en. Man kan vara hyresgäst till exempel. De riskerar att träffa hyresvärdar, politiker och myndighetspersoner av olika slag som tycker att man inte behöver lyssna på hyresgäster. Det är visserligen olönsamt för en fastighetsägare att nonchalera sina hyresgäster och det leder till sämre beslut, men den typen av insikter och kunskap biter inte på alla. De tuffar på i eget majestät.

Ibland behövs lagar som pushar på. I den nya lagen om allmännyttiga bostadsbolag står det att hyresgäster ska erbjudas möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget.
Det är precis som med den allmänna rösträtten. Antingen utnyttjar man lagparagraferna och skaffar sig inflytande eller så avstår man. För min del tänker jag jobba för att hyresgästernas röst ska höras och inflytandet stärkas. Det hade min farmor också satsat på. För med tiden kommer de privata fastighetsägarna att inse hur omoderna och fyrkantiga de är om de inte ger sina hyresgäster makt och inflytande.

Publicerad: ons, 2010-09-29 00:05