Lill-Babs: Jag flyttade hemifrån när jag var femton

Jag var överlycklig. En egen nyckel. Året var 1955 eller 1956. Lägenheten låg på Bastugatan i Stockholm. Var det sju kvadrat? Eller nio? Jag minns inte riktigt. Sängen till höger, en liten toalett och garderob, kokskåp och så grammofonen och en stol. Det var en sådan känsla att få stänga dörren om sig själv, ha en egen garderob och lyssna på sin musik.

Men inte vet jag om den där första egna lägenheten symboliserade vuxenvärlden. Jag vet inte ens om jag har blivit vuxen än. Jag blev nog mer vuxen när jag var fjorton och fick åka till Funäsdalen och jobba från sex på morgonen till tolv på natten. Jag bar pisspottor, rensade hjortron, skalade potatis och lönen sände jag hem till mamma och pappa.

Jag flyttade hemifrån redan när jag var femton. Hoppade av skolan motsvarande dagens åttonde klass och stack till Stockholm efter att jag blivit upptäckt av Simon Brehm. Jag hade sjungit några onsdagar på danslokal i Sundsvall. Ägaren visste att Simon sökte en ny vokalist och han tipsade om mig. Andra januari 1954 ringde Simon mig och tio dagar senare åkte jag ned från Järvsö till Stockholm.

Först fick jag tillfälligt bo i tant Bäckströms matrum på Bondegatan. Sen hos en bekant mitt emot mammas väninna Salome på Danderydsgatan. Jade hade en tältsäng som ställdes in i grannens salong bland mörka skåp och höga speglar. Det var läskigt. Det där med att hyra ett rum är inte så vanligt i dag. Det är synd. Kommer man ny till Stockholm kan det vara skönt att få bo så. Man blir ju en del av familjen.L

Lägenheten på Bastugatan tror jag Simon Brehm ordnade åt mig tack vare dragspelskungen Andrew Walter. Andrew hade kontor i samma hus och dit gick jag och duschade.

Jag sjöng på dansrestaurangen Bal Palais alla kvällar i veckan utom söndag- och måndagskvällar. När jag var sexton år blev jag mamma till Monica, men henne kunde jag inte ha i Stockholm när jag jobbade så mycket. Hon bodde hemma i Järvsö och så fort jag var ledig åkte jag dit.

Så småningom hjälpte Simon mig att få en lägenhet på Tomtebogatan dit Monica, mamma och mina bröder kunde flytta. Det var tre rum och kök längst upp utan hiss. Vi fick kånka ved och vatten, men vi fick vara tillsammans igen allihopa.

Där levde vi sen lyckliga i många dagar.