Dom ger inte alla barn rätt till eget rum
En familj i västra Stockholm tyckte att barnen, en 12 årig dotter och en 15-årig son, inte längre kunde dela rum. De flyttade därför till en större lägenhet som var 1 575 kronor dyrare. När familjen ansökte om förhöjt bistånd sa socialnämnden nej, eftersom nämnden ansåg att familjen redan hade en skälig levnadsnivå.
Beslutet överklagades till förvaltningsrätten som nyligen gav familjen rätt med motiveringen att barn i eller på väg in i puberteten har barnen större behov av personlig integritet. Rätten hänvisar även till Socialstyrelsens allmänna råd.
Syskonen är emellertid långt ifrån ensamma om att få dela rum med syrran eller brorsan. Enligt Statistiska centralbyrån har 87 procent av 10 till 12-åringarna eget rum och 93 procent av 13 till 15-åringarna eget rum. Det innebär att 38 000 av landets 292 000 barn mellan tio och tolv år inte har eget rum och knappt 21 000 av 13 till 15-åringarna.
Betyder det då att föräldrar som har bistånd kan räkna med få det höjt för att kunna flytta till en större lägenhet, så att barnen kan få eget rum?
Nej, beslutet i förvaltningsrätten är inte vägledande utan är bara ett avgörande i ett enskilt mål. Liknande fall kan bedömas olika, enligt Ann-Jeanette Eriksson, rådman på förvaltningsrätten.
Socialnämnden har fram till den 16 augusti på sig att överklaga förvaltningsrättens beslut till kammarrätten.
– Familjen har fått pengarna, men vi förbereder en överklagan. Domen avviker från vad vi uppfattar som skälig levnadsnivå. Vi bedömer inte att det finns en absolut rätt för tonåringar att ha eget rum, säger Carina Johansson-Cronwall, enhetschef på Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd.
För att domen ska tas upp där måste rätten ge prövningstillstånd. Nästa instans är Högsta förvaltningsdomstolen. Där tas enbart mål som anses bli prejudicerande upp.
