Utredning: Bostäder inget riksintresse
Allt fler områden skyddas från bebyggelse eftersom de har klassats som riksintressanta.
Klassningen kan bero på att staten vill reservera marken för att eventuellt dra ny väg eller järnväg där, men det kan också vara för att skydda värdefulla natur- eller kulturområden.
Det är länsstyrelsernas uppdrag att utreda om planerade byggen krockar med något riksintresse. Ofta har handläggningstiderna varit mycket långa och utgången oviss. Många bostadsaktörer och debattörer har tagit upp problemet och i vintras konstaterade Riksrevisionen att statens hantering har hindrat bostadsbyggande i över 60 procent av de kommuner som dras med bostadsbrist.
Miljöminister Lena Ek (C) tillsatte en utredning, som i dag kom med sitt första delbetänkande. Där konstaterar man att riksintressen visst kan hindra ökat bostadsbyggande, men att det knappast är den viktigaste förklaringen till att det inte byggs tillräckligt. Snarare handlar det om att nyproduktion blir så dyr att inte så många kan efterfråga dessa bostäder.
Ändå ska man gå vidare med att försöka hitta bättre sätt att sammanväga de olika intressena där det faktiskt uppstår onödiga krockar. Utredningen vill inte redan nu komma med några förslag eftersom de kan påverkas av andra regeländringar som är på gång.
– Det är bättre att utforma förslag för att underlätta bostadsbyggande i samband med den översyn av hushållningsbestämmelserna som fortsätter fram till december 2015, säger regeringens utredare Elisabet Falemo.
Däremot är man klar över en sak. Önskemålen om att kunna klassa bostadsförsörjning som ett riksintresse och därmed ge det samma status som andra riksintressen, det avstyrker man helt. Det skulle göra systemet ännu mer komplicerat och signalera att staten har ansvar för bostadsförsörjningen trots att det är kommunernas ansvar.
Riksintresseutredningen går nu vidare och ska vara klar senast 1 december 2015.
