Välbärgade tjänar mest på byggandet

Alla åldersgrupper gynnas av att det byggs fler bostäder, konstaterar Boverket i två dagsfärska rapporter om rörlighet på bostadsmarknaden. Kommuner med ett ökat byggande får som resultat en ökad inflyttning av människor i alla åldrar.

Fler nya bostäder sätter också igång flyttkedjor som gynnar rörligheten för alla. Däremot är det resursstarka hushåll som gynnas mest av byggandet – och det är också till dem en stor del av nyproduktionen riktar sig.

ANNONSGuide till hemförsäkringar

Unga vuxna i åldersgruppen 20 till 34 år står för nästan hela storstadsregionernas expansion medan vuxna från 55 till 74 flyttar ut i högre grad än de anländer.

Ett särskilt stort hinder för rörligheten hos unga är den minskande andelen hyresrätter i storstadsregionerna. Men att bygga fler hyresrätter i städerna kan paradoxalt nog minska inflyttningen av vissa åldersgrupper, berättar Peter Karpestam, nationalekonom vid Boverket.

De som redan bor billigt eller ser boendet som en investering är nämligen mindre benägna att hyra en dyr nyproduktion.

Läs ocksåDärför kan det byggas rum utan fönster redan nästa år: "Sämre än poliscell"

– Det beror sannolikt på en stark vilja att äga sitt boende, vilket visats i andra undersökningar. Orsakerna kan vara flera, bland annat de låga räntorna och att hyresrätten är skattemässigt missgynnad.

Den låga byggtakten har resulterat i att storstadsregionerna vuxit betydligt mindre än de annars skulle ha gjort. Om antalet bostäder per invånare hade legat kvar på 1992 års nivå skulle inflyttningen till varit upp till 5,2 procent högre, beräknar Boverket.

I kommuner med färre än 25 000 invånare skulle uppskattningsvis 7,2 procent fler människor flyttat till storstaden om byggtakten var lika hög som 1992.

Läs ocksåTrädgårdsexperten John Tizzard: "Gräsmatta vid hyreshuset räcker inte längre"

På så vis har avfolkningsorter delvis gynnats av det låga byggandet.

– Inflyttningen till storstäderna har blivit lägre i alla åldrar. För de kommuner som vill behålla sin befolkning skulle det kunna tolkas som positivt, säger Peter Karpestam.

Läs rapporten ”Bostäder, rörlighet och ekonomisk tillväxt” här.

Läs rapporten ”Vem tjänar på en större bostadsmarknad?” här.