Det vilda skafferiet – upptäck det ätliga ogräset utanför din dörr

Finkrogarna har fått upp ögonen för vilda växter. De finns precis utanför dörren och kostar inget att skörda. Följ med och se vilka råvaror du kan hitta i ditt eget kvarter.

– Hur smakar den här platsen?

Lisen Sundgren, expert på ätliga vilda växter, plockar upp en tusensköna. Den visar sig ha en torr, bitter smak. Vi står i skuggan av tre stora kastanjeträd på en innergård i Hjorthagen i Stockholm.

– En del betraktar den som ett ogräs, men den är helt bedårande, säger Lisen Sundgren.

Blommorna och de gröna bladen går att ha i en sallad. Kronbladen kan strösslas på chokladbollar eller andra bakverk.

Människor har i alla tider samlat vilda växter och använt dem. På senare tid har kockar börjat intressera sig för ogräset och det lokala.

Medvetenheten har ökat om vad mat är och kommer ifrån och att vi behöver leva mer hållbart. Ett sätt är att ta hand om råvarorna i det egna kvarteret. Att mat har blivit dyrt är också en anledning att skörda det som är gratis.

Lisen Sundgren tar med sig grannarna på innergården för att visa vilka vilda växter som gör sig fint i mat. Att ge sig ut i grönskan ger också fler effekter, förklarar hon.

– Det är lustfyllt att samla vilda växter. Vi mår bra av att vara i naturen. Blodtrycket sjunker. Vi blir lugnare.

Bakom några överblommade påskliljor på gården sticker det fram maskrosor. En salladsgrönsak som är vanlig i mat i medelhavsländer, där bladen steks med vitlök, olivolja och citron. På en del platser drivs den upp och säljs.

– Jag förstår inte att folk vill rensa bort dem. De är bra för bin. Maskrosorna är det första skrovmålet för pollinerande insekter, säger Lisen Sundgren.

I det gröna sitter bitterämnen. Bladen är lite beska.

– Men vi behöver beska smaker i det nordiska köket. Det stimulerar matsmältningen, säger hon.

Tillsammans med andra salladsblad kan smakerna balanseras.

Hyresgästen Johan Brandser plockar några blad.

– Jag ska hem och testa det här med tomat, rödlök och olivolja sen, säger han.

Rötterna kan picklas och maskrosblommorna har en honungslik smak och kan både friteras och stekas med en omelett. Gröna blad från maskrosor, nässlor, björk eller kirskål kan också fräsas i olja och användas till en pasta eller risotto.

I hörnet av en rabatt hittar Lisen Sundgren våtarv – ett avskytt ogräs som få vet är en delikatess full av vitaminer och mineraler. De små bladen sitter parvis på marktäckande stjälkar som bildar täta mattor. Växten har små, stjärnliknande, vita blommor. Den är godast innan den går i blom. Smaken är frisk. Den passar bra i en sallad.

– Den var jättegod, säger hyresgästen Saara Printz Werner.

– Jag visste att det fanns växter att ta vara på men trodde inte att det fanns här. Det var en glad överraskning. Man behöver knappt gå utanför dörren.

I en skyddad slänt bakom hyreshuset där solljuset silas genom bladverket gör Lisen Sundgren ett nytt fynd.

– Myskmadra. En raring. En skatt jag inte visste fanns här.

Växten har små vita blommor och en hög sirlig stjälk med blad som växer i en krans. Den har en vaniljdoft och kan användas i grädde för att ge smak. Kanske till en rabarberpaj. Med smör i en kastrull kan den smaksätta en sockerkaka. Myskmadra kan också användas som te eller i vinäger.

– Man behöver inte vara stjärnkock för att använda vilda växter, säger Lisen Sundgren.

En kort promenad i kvarteret gav en skörd som kan användas till flera vilda rätter.

– Den som inte kan ta vara på allt kan passa på att ge till grannen, tipsar Lisen Sundgren.