Dörrlås

Bild: Gry Ellebjerg

Vad gör jag om grannen slår sin partner?

Våld i närstående relationer sker ofta bakom hemmets stängda dörrar. Därför är grannen kanske den enda som hör eller ser något. Kriminologen Nina Rung listar sina bästa råd på hur du kan agera om du misstänker våld hos grannen.

Våld i nära relationer sker ofta ­bakom hemmets stängda dörr utan andra vittnen än de inblandade parterna. Därför är ­grannen kanske den enda som hör något och beroende på hur den agerar kan det rädda liv. Det visar inte minst det brott som inträffade i våras när polisen kom till ett flerfamiljshus i Göteborg efter att grannar hört bråk och en man som ropat ”jag ska döda dig!” till sin sambo.

När polisen kom till dörren fick de bryta sig in. Väl inne i lägenheten fanns en man som sa att sambon nyss lämnat bostaden. Polisen fick söka igenom lägenheten flera gången och först efter en halvtimme hittade de kvinnan instoppad i en låda under en säng inkilad under en madrass. Hon var avsvimmad och skadad. Efteråt sa polisen att grannarna förmodligen räddat kvinnans liv.

Men det är långt ifrån alla som ­agerar. Nina Rung är kriminolog och medgrundare av föreningen Huskurage, som arbetar för att förebygga våld i nära ­relationer, och ger grannar verktyg för hur de ska agera när de är oroliga för att någon utsätts för brott.

Porträttbild.

Bild: Pressbild

Nina Rung, kriminolog och medgrundare av Huskurage.

När hon utredde grovt våld mot ­närstående var det väldigt vanligt att grannar hört och uppmärksammat vad som hänt, men de hade inte gjort någon anmälan eller agerat. Den vanligaste orsaken till det är att man tänker att någon annan kommer att agera och ringa polisen. Eller så vet man helt enkelt inte vad man ska göra. Det kan också kännas obekvämt eftersom man inte vet hur stämningen i trappuppgången kommer att bli.

En annan omständighet är att ljud från en pågående misshandel kan vara svåra att förstå. Det vet Sofia allt om. Under ett par månader bodde hon granne med en man som misshandlade sin partner. Till slut larmade Sofia polisen trots att hon bara hade sin magkänsla att gå på att något var väldigt fel. Det var först efteråt när hon läste domen mot mannen som Sofia fick veta att den rinnande vattenkranen och möblerna som välte faktiskt var ljud från en psykisk och fysisk misshandel.

Den lilla handlingen från dig kan göra en väldigt stor skillnad för någon annan.

Nina Rung, kriminolog och medgrundare av Huskurage.

Hem & Hyra har gått igenom samtliga domar där straff utdömts för grov kvinnofridskränkning i Skånes tingsrätter mellan första maj 2018 till första maj i år. I hälften av ­fallen har grannarna spelat en viktig roll. De har agerat genom att knacka på, ringt polisen eller öppnat sin dörr när den våldsutsatta kvinnan ringt på för att be om skydd.

Nina Rung menar att en liten handling från en granne kan göra en väldigt stor skillnad för någon annan.

– Även om det kanske innebär ett visst obehag att agera genom att fråga hur det är, knacka på eller ringa polisen tar det inte jättemånga minuter av ditt liv. Den lilla handlingen från dig kan göra en väldigt stor skillnad för någon annan. Om vi förstår vår möjlighet att göra skillnad tror jag att fler kommer att ta den.

Här är Nina Rungs viktigaste råd om hur du kan göra:

Fråga

Om du ser en granne du är orolig för kan du gå fram och säga: ”Vet du, jag är orolig för dig. Jag hör de här ljuden. Jag hör dunsar, gråt och gräl. Jag vill bara kolla att allt är ok och om det inte är det så finns jag här. Du kan ringa mig. Här är mitt telefonnummer. Du kan också knacka på. Här är min adress.”

Knacka på

Säg: ”Jag hör det här och undrar vad det är som pågår? Kan jag göra något?” Om det inte känns tryggt att knacka på själv – ta hjälp av en annan granne. I många fall är det knackningen som gör att våldet avbryts och det kan rädda liv. I vissa fall tar det långt tid för polisen att komma fram, i de fallen är det extra viktigt att fort­sätta knacka tills polisen är på plats. Samtidigt är det viktigt att skydda sig själv. Om det är obehagligt att stå kvar – gå därifrån – medan du också ringer polisen.

Följ ljuden

Om det är en akut situation men du är osäker på var ljuden kommer ifrån: Gå runt i huset och lokalisera ljuden. Om du vet i vilken trapp, våning och lägenhet bråket pågår underlättar det för polisen. Det ger dessutom bra vittnesuppgifter.

Gör en orosanmälan

I de fall du är orolig för att barn far illa, gör en orosanmälan till socialen. Den kan du göra anonymt även om det är bättre att du uppger ditt namn så att socialtjänsten kan återkomma till dig med frågor och din anmälan tas också på större allvar. Den första juli i år trädde lagen om barnfridsbrott i kraft. Det innebär att det numera är straffbart att utsätta barn att bevittna brott i nära relatoner.

Ljud att vara vaksam på

Med stor sannolikhet kommer du inte att höra ljudet av en knytnäve mot en kind. Däremot kanske du hör gråt, höga röster eller en stol som faller i golvet som ger dig en obehagskänsla i magen. Det är den magkänslan du ska agera på.

Om du ser något – säg något

Ser du något – säg något och agera på det. Säg till din granne: ” Hej, jag hör att det skriks väldigt mycket från din lägenhet. Är det någon som gör dig illa? Är du otrygg hemma?” Om man säger det man upplever kan det göra den utsatta uppmärksam på att någon faktiskt sett något. Det kan vara första steget till att få personen att orka lämna sin relation. När det gäller våld i nära relationer tror vi att vi måste veta så mycket om det. Det gör att vi ofta anmäler för sent men om vi istället tänker att vi ska visa omtanke om våra grannar handlar vi ofta långt tidigare.