Majoriteten av landets hyresvärdar beredda att vräka kriminella

Majoriteten av de största bostadsbolagen kan tänka sig att använda hårdare lagar mot hyresgäster. Men flera ser också ett behov av mjukare insatser. ”En enkel åtgärd kan vara att se till att det finns en fungerande fritid för barn och unga på orten”, säger Peter Skeppström, presschef på Rikshem.

En av grannarna går med en skarpladdad pistol bland barnen i lekparken. En annan granne säljer narkotika på löpande band från ett gatuhörn eller kastar sten på räddningstjänsten. Oron sprider sig området men det behöver inte alls påverka de kriminellas hyreskontrakt. Inte som reglerna ser ut idag, men det kan komma att ändras.

Majoriteten av riksdagspartierna är missnöjda med hur lagstiftningen ser ut, det har tidigare uttalanden visat. Hyresvärdarnas branschorganisation håller med och just nu utreds skärpningar. Det handlar främst om möjligheten att säga upp hyresgäster som skapar otrygghet för grannarna genom att begå brott. Och om detta ska gälla hela kvarter och inte bara brott som begåtts i själva huset.

Utredningen ska vara färdig i höst. Men redan nu har Hem & Hyras granskning kunnat visa att bara i Malmö skulle ett femtiotal hushåll på ett år kunna påverkas av ett uppluckrat besittningsskydd av det slaget. Men det bygger på att hyresvärdarna faktiskt skulle använda en skärpt lag.

Öppnar upp för att använda hårdare regler

Vi lät Sveriges största bostadsbolag, kommunala och privata, svara på vad de tycker i frågan. De har tillsammans över en halv miljon hushåll som hyresgäster.

Över hälften uppger att de kan tänka sig att vräka hyresgäster som begår brott i bostadsområden, om det skulle bli möjligt i framtiden. Motiveringarna varierar. Så här säger exempelvis kommunala LKF i Lund:

— Ja, om brottsligheten har en sådan anknytning till vårt bostadsområde att det påverkar våra hyresgästers upplevda trygghet och trivsel, säger deras hyresjurist Andreas Persson.

Andreas Persson, jurist på LKF

Bild: Kristina Wahlgren/Privat

Andreas Persson, jurist på LKF i Lund.

Samma svar ger Stockholmshem:

—Ja. Vi värnar om en trygg miljö i våra bostadsområden, både för våra hyresgäster och för lokalsamhället i övrigt. Det är dock viktigt att vi inte går in på myndigheternas ansvarsområden, säger Linn Bernhardsson, hyresjuridisk chef.

Vill se minskad sekretess och stöd åt unga

Vi lät även hyresvärdarna komma med egna förslag på vad styrande politiker borde göra för att öka tryggheten i landets hyreshusområden. Bland svaren finns önskningar om fler poliser på gatorna, att det borde byggas mer blandade stadsdelar och att man bara ska använda metoder som bevisligen fungerar, med hjälp av ”vetenskap och beprövad erfarenhet”.

polisbil hyresnämnd skotthål

Bild: Anders Paulsson

Tre punkter sticker ut eftersom ett flertal bolag lyfter samma saker:

  • Fler aktörer, privata och statliga, måste samarbeta för att tillsammans vända negativ utveckling.
  • Dagens sekretesslagstiftning stoppar arbetet för trygghet. Den måste ses över. Det måste bli lättare att dela information.
  • Samhället måste tidigt satsa mer på barn och unga; exempelvis genom läxhjälp, fritidsaktiviteter och stöd till utsatta familjer.

Victoriahem lyfter exempelvis arbetslöshetens negativa påverkan som en fråga som borde vara prioriterad.

—I grund och botten handlar det om att få till en ökad sysselsättning där fler har ett arbete. Politikens viktigaste insats skulle vara att stötta så att fler boende kommer i arbete, säger kommunikationschefen Jonatan Öhman.

Rikshems presschef Peter Skeppström ser gärna preventiva åtgärder som hindrar att problemen ens uppstår.

—En enkel åtgärd kan vara att se till att det finns en fungerande fritid för barn och unga på orten. Men vi ser även ett behov av att myndigheter agerar skyndsamt vid exempelvis psykisk ohälsa.

Peter Skeppström, Rikshem

Bild: Petra Martinsson/Peter rutherhagen

Peter Skeppström, Rikshem

Kommunala HFAB i Halmstad lyfter fram en punkt.

—Tidiga insatser kopplat mot familjer med speciella behov samt insatser för att stoppa rekryteringen till kriminella nätverk, säger kommunikationschefen Sandra Troedsson.

Var tredje hyresvärd är orolig för vad som skulle kunna hända om man började säga upp kriminella. Bostadsbolagen ser en risk för att det skulle kunna bli obehagligt för personal som kan utsättas för hot.

Hyresgästföreningen följer utredningen

På den andra sidan i frågan om hyresgästernas framtid står Hyresgästföreningen med en halv miljon medlemmar. De berörs i högsta grad av både otrygghet i vardagen och hot om ett försämrat besittningsskydd.

— Det är oerhört viktigt att man inte urholkar besittningsskyddet för hyresgäster samtidigt som det också är viktigt att människor som bor i hyresrätt ska kunna känna trygghet i boendet. Det är en grannlaga uppgift att hitta var gränsen går, säger förbundsjuristen Susanna Skogsberg.

Susanna Skogsberg förbundsjurist på Hyresgästföreningen.

Bild: Kristian Pohl

Susanna Skogsberg, förbundsjurist på Hyresgästföreningen.

Om man pratar otrygghet för hyresgäster och brottslighet, är den här typen av åtgärder rätt väg att gå?

—Det här är en väg men absolut inte den enda. Det här är på marginalen skulle jag säga. Ska man komma till rätta med gängbrottsligheten, som har ökat medan annan brottslighet minskar, så krävs det mycket bredare insatser. Det här kan möjligen vara en del men inte den viktigaste.

Så fungerar regelverket idag Kriminalitet i sig räcker inte för uppsägning

Lagbok

Bild: Carl Johan Erikson

Som lagen ser ut idag räcker det inte med att någon har begått brott för att en värd ska kunna kasta ut hyresgästerna.

Det krävs antingen att lägenheten har haft en central roll i brotten, exempelvis en lägenhetsbordell där hyresrätten i sig fungerat som ett brottsverktyg.

Eller att brottsligheten har inneburit någon sorts störningar för grannarna. Det kan till exempel vara knarkköpare som stökar när de besöker en langare i en lägenhet. I båda fallen krävs en tydlig koppling till lägenheten, huset eller fastigheten.

Så gjorde vi Enkäten om trygghet för hyresgäster

Vi ställde frågor om lagstiftning och trygghet till Sveriges 45 största bostadsbolag, varav 14 privata och 31 kommunala. 36 värdar har svarat, de ansvarar tillsammans för hushåll i över 544 000 hyreslägenheter runt om i landet. Två bolag har avböjt att delta i enkäten, sju har inte återkommit alls.

Fakta Utredningsuppdraget och Hem & Hyras granskning

Bild: Pixabay

I arbetet med utredningen ”Uppsägning av hyresgäster som begår brott” ingår experter från Brottsförebyggande rådet, Polisen, Fastighetsägarna, Sveriges allmännytta, Boverket, Hyresgästföreningen och Justitiedepartementet. Ett färdigt förslag på eventuella lagändringar ska lämnas över till regeringen hösten 2023.

Hem & Hyra kan redan idag genom en unik granskning av brottsligheten i Malmö visa vad en lagskärpning skulle kunna leda till. På ett år skulle 56 hushåll i Malmö riskera att förlora sina lägenheter.

Det handlar om personer boende i hyreshus som har begått något av brotten som beskrivs i utredningen, på hemadressen eller i närområdet. Nästan alla är män som och majoriteten har sysslat med överlåtelser av narkotika, men även vapenbrott eller attacker på blåljuspersonal.