Polisrosor och kameror – så blev livet på Norrby efter storbråket: ”Ingen kvickfix”

Norrby i Borås – en av Västsveriges tuffaste stadsdelar. När kommunen för några år sedan försökte kartlägga problemen blev invånarna rasande. Men när adrenalinet slutat koka började något annat gro. Kanske börjar en väg ut ur utsattheten bli synlig.

Våren 2020 publicerade Hem & Hyra artikeln ”Rasistisk eller modig? Rapporten Lägesbild Norrby upprör i Borås”. Bakgrunden var att Borås Stad gett ut en rapport om den särskilt utsatta stadsdelen Norrby.

Rapporten kritiserades hårt. Somalier på Norrby kände sig utpekade. Forskare och debattörer ansåg att rapporten var generaliserande och fördomsfull.

Hur gick det sedan? Vi återvände till Norrby för att få svar.

– Rapporten blev en eye-opener och startskottet för flera positiva processer, säger Maahir Cumar.

Vi träffar honom och Abdirahman Jama i Hyresgästföreningens lokal på Billdalsgatan på Norrby. Båda är aktiva i föreningen, Abdirahman är ordförande.

Båda minns hur upprörda boende på Norrby var när Borås stad släppt rapporten.

– Den beskrev somalisk kultur och tradition på ett förenklat sätt. Det är klart att många reagerade, säger Abdirahman.

Men i dag vill han och Maahir hellre tala om allt bra som pågår på Norrby. För i slutet av 2020 initierade kommunens Fritids- och folkhälsoförvaltning ett arbete för att ta fram en kompletterande bild av Norrby – skapad av invånarna själva.

Arbetet sker i samarbete mellan Borås Stad, det kommunala bostadsbolaget Bostäder i Borås, boende i området och civilsamhället. Det vill säga föreningar, studieförbund och religiösa samfund. Närmare 20 aktörer är med. Abdirahman och Maahir är två av processledarna.

– Det fina med det här är att civilsamhället och invånarna jobbar tillsammans med kommunen i en medskapande process. Det är ingen utifrån som kommer och säger vad vi ska göra, säger Abdirahman.

För att göra invånarnas röster hörda intervjuade en arbetsgrupp 150 vuxna och 60 barn på Norrby. Intervjusvaren visade att följande fem teman är extra viktiga för Norrbyborna:

Nästa steg blev gruppsamtal om dessa teman. Målet var att komma åt de bakomliggande orsakerna till Norrbys problem. Vilka effekter problemen har och vilka åtgärder som behövs. Arbetet utgår från tre principer.

– Vi sätter utmaningen i centrum. Alla inblandade aktörer jobbar under samma villkor. Och vi har alla ett gemensamt ansvar, säger Maahir och konstaterar att det arbetet redan haft flera positiva effekter.

Det medskapande arbetet har bland annat lett till nya kommunikationsvägar, som underlättar polisens och andra myndigheters arbete på Norrby. Något som kom väl till pass under pandemin, när kommunen behövde nå ut med viktig samhällsinformation om smittspridning och vaccination.

Liksom när den danske politikern Rasmus Paludan ville komma till Norrby och hålla möte. På andra håll i landet hade han bränt koranen och gett upphov till våldsamma upplopp.

– Då hade vi nytta av arbetet som vi påbörjat här på Norrby, säger Abdirahman.

I slutänden höll Paludan sitt möte på en annan plats. Ändå samlades ett hundratal personer på Norrby Torg för att visa sitt motstånd. Och istället för upplopp blev det en lugn lördag då grannar umgicks och poliser fick rosor på sina bilar.

Abdirahman och Maahir ser den dagen som ett bevis på att Norrby är på rätt väg.

Har ni fler exempel på framsteg?

– I höstas hade vi en jobb- och utbildningsmässa i Norrbyhuset. Kommunens arbetslivsenhet har börjat jobba uppsökande på Norrby. Det är viktigt, för utbildning och jobb är en förutsättning om man ska ha en chans att ta sig in i samhället, säger Abdirahman.

En annan nyhet är pappagruppen som Familjecentralen startat på Norrby efter önskemål från ett gäng Norrbypappor.

– Och så har vi fått igång ett samarbete med Riksidrottsförbundet och idrottsutbildarna inom RF Sisu där vi vänder oss till ungdomar som tidigare inte hållit på med någon idrott. Vi har tjej- och killfotboll i Almåshallen ett par eftermiddagar i veckan, säger Maahir Cumar.

Men, allt går inte framåt. Polisens brottsstatistik visar att mycket är sig likt på Norrby sedan 2019. Antalet anmälda narkotika- och skadegörelsebrott var ungefär lika många år 2019 som 2022. Och även om de anmälda våldsbrotten nästan halverats så har anmälningarna om övriga brott mot person blivit dubbelt så många.

Rapporten Lägesbild Norrby togs fram av Borås stads avdelning för Kunskap och Säkerhet, CKS, där Peder Englund är chef. När vi träffade Peder våren 2020 hade han fått ta mycket kritik för rapporten.

Själv menade Englund att det CKS gjort var både unikt och modigt. Men han erkände samtidigt att det ”…kanske var dumt att med bilagan om somalisk kultur och traditioner”.

Vad lärde ni er av kritiken?

– Att en rapport kan läsas och tolkas utifrån olika syften och att man inte kan vara nog tydlig när man skriver ett förord och en sammanfattning. En del läsare missade att uppgifterna i rapporten inte kom från oss på CKS utan från personer som jobbar i verksamheter på Norrby eller som bor där, säger Peder Englund.

Målet var att ringa in de bakomliggande orsakerna till Norrbys problem. Och att få bort Norrby från listan över särskilt utsatta områden. Men där är Norrby fortfarande kvar. Varför?

– För att det tog 15–20 år för Norrby att hamna där och för att det inte finns någon kvick fix för att vända en sådan utveckling, säger Peder Englund.

Nadim Ghazale håller med. Han är Boråspolisen som varit expert i SVT:s Veckans Brott och som sommarpratat och gett ut en bok. Idag jobbar Nadim som brottsförebyggande kommunpolis. Han säger att Norrbys blandning av olika kulturer, religioner och etniciteter medför stora utmaningar. Och att det hela inte blir lättare av att livsvillkoren för människorna som bor där är bland de tuffaste i kommunen.

– Men nu gör Borås stad och vårt kommunala bostadsbolag Bostäder stora satsningar, som jag verkligen tror på. För den här gången är Norrbys invånare involverade på ett helt nytt sätt. Det är ju först när representanter inifrån ett område blir drivande i förändringsarbetet som vi kan nå resultat, säger han.

Även polisens arbete på Norrby har förändrats.

– Vi är mer närvarande med en områdespolis på plats och kommunpoliser som deltar i det brottsförebyggande arbetet.

En annan sak som påverkat är de 20 övervakningskameror, som polisen satte upp på Norrby våren 2020.

– De har fått kriminaliteten på Norrby att dämpas. Sen gör förstås kamerorna att en del brottlighet bara flyttar till en annan plats. Men det får man räkna med och hantera, säger Nadim Ghazale.

Vi frågar Nadim Ghazale om han tror att Tidöavtalets förslag på nya polisverktyg skulle bidra till Norrbys positiva utveckling ytterligare?

– Visitationszoner tror jag inte på. Vi kan redan i dag visitera människor när det behövs och det skulle försvåra våra möjligheter att skapa förtroende.

Men förslaget om förbud för dömda brottslingar att vistas i ett visst bostadsområde välkomnar han.

–  Eftersom det handlar om personer som, med sin blotta närvaro och tysta våldskapital, kan påverka människor negativt tror jag ett det kan vara bra, säger Nadim.

Det är inte bara polis, kommun och föreningar som jobbar för ett tryggare Norrby. Även flera religiösa samfund bidrar. Exempelvis Frälsningsarmén, som numera har sina lokaler på Norrby Tvärgata.

Här heter kårledarna Marie och Mathias Blomberg. Marie berättar om morgonen då hon fick nyckeln och kom hit för första gången.

– Det var den fjärde augusti 2020. Kvällen innan hade ett 20-tal ungdomar varit inblandade i ett knivslagsmål precis här utanför. Polisens avspärrningar var fortfarande kvar. Det var då jag förstod jag att vi hamnat på helt rätt ställe.

Det Marie menar är att Frälsningsarmén, som är en socialt hjälpande kyrka, självklart ska finnas där den behövs som mest.

– Tidigare hade vi vår lokal mitt Borås centrum. Men här, i en utsatt stadsdel som Norrby, kan vi göra mer nytta, säger hon.

Hon och Mathias beskriver Norrby som en levande stadsdel där det är lätt att få kontakt med människor. Och de säger att det dessutom händer saker nu som gör att Frälsningsarmén har lättare att nå människor som de tidigare inte har nått.

– Se bara här, säger Marie och pekar på ett blädderblock med noteringar från en träff med ett gäng Norrbybor häromkvällen.

Träffen var en del av det utvecklingsarbete på Norrby som vi hört om tidigare.

– Vi på Frälsningsarmén är en närmare 20 aktörer som jobbar tillsammans för ett tryggare och bättre Norrby. Vårt tema är barnen, familjen och samverkan med förskola och skola, säger Marie och berättar att deltagarna på mötet häromkvällen var ett gäng Norrbymammor, varav några hade somalisk bakgrund.

– Det är en grupp som vi normalt sett har svårt att nå. Men vi fick igång ett jättebra samtal och insåg att vi hade många gemensamma mål och intressen. Vi talade om allt ifrån behovet av läxhjälp till stöd för föräldrar i området, säger Marie Blomberg.

Ute har det mörknat. Vi lämnar Frälsningsarmén, tar höger på Norrby Tvärgata och fortsätter bort till Västra Nygatan. Vi ska till Almåshallen där veckans tjejfotboll just dragit igång. En träning som alltså sker i samarbete mellan RF Sisu och Norrby kultur- och idrottsförening.

Ungdomstränarna är tre tjejer i 18-årsåldern, Hani Muhidin, Hamdi Amin och Yusro Abdikarim. De har delat upp de 26 spelarna i lag och blåst igång spelet.

– Jag har alltid gillat att spela fotboll och röra på mig så när jag fick frågan om att bli tränare för de här tjejerna sa jag ja direkt, säger Hamdi Amin.

Spelet är snabbt och högljutt. Ganska ofta blir det avblåsning för frispark eller förklaring av en regel. Det är tydligt att spelarna tar träningen på allvar. Även om det skojas och skrattas en hel del.

– För många av tjejerna är det är deras allra första fritidsaktivitet. Så vi får lära dem hur det funkar, säger Hani och följer en kontring från sidolinjen.

Orsaken till att det är så kan, enligt ungdomstränarna, vara många. Som att föräldrarna på Norrby inte vet vilka föreningar som finns. Eller att utrustningen är för dyr.

– Vår tjejfotboll blir en bra ingång. Vi talar föräldrarnas språk, är själva unga tjejer och kan förklara om det är något de undrar över, säger Hamdi.

På plats i hallen är även Emil Jylhänlahti från RF Sisu. Han kallar Norrby för ett ”idrottssvagt område”.

– Det är jämförelsevis få barn och unga håller på med organiserad idrott här. Därför är det extra viktigt med såna här satsningar. Och för att lyckas tar vi hjälp av lokala föreningar med kontakter i området, säger Emil.

Föreningen han talar om är Norrby idrotts- och kulturförening, som Maahir Cumar varit aktiv i ända sedan den startades. Även han är på plats i Almåshallen.

– Det här samarbetet passar oss perfekt. För RF Sisu kan idrott och vi kan Norrby. Vi har kontakterna och förtroendet hos föräldrarna, säger Maahir och berättar att det krävts en hel del förarbete innan de här fotbollspassen blivit verklighet.

Både Maahir och Abdirahman Jama ordnade informationsträffar på flera olika språk och förklarade upplägget för Norrbyföräldrarna.

– För att vi ska lyckas med vårt mål fokuserar vi på att lära barnen och ungdomarna vilka regler och principer som gäller. Till exempel att passa tider, komma ombytt, följa regler och vara en schysst kompis. Det har de här tjejerna lärt sig, säger Maahir.

Träningen drog igång i höstas och kommer att fortsätta under våren. Även Norrbys killar har en tid, en eftermiddag i veckan. Just nu tränar ungdomarna för att åka på fotbollscup i Svenljunga. Resan dit kommer ske i minibussar som Sisu ordnar.

– Vi är superladdade. Att spela fotboll är så kul, säger 11-åriga Sabrin Mahamed, och skyndar ut på planen.