HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Rasistisk eller modig? Rapporten Lägesbild Norrby upprör i Borås

Borås Målet var att få bort Norrby från polisens lista över särskilt utsatta områden. Men Borås stads rapport om stadsdelen Norrby har rört upp en bitter storm. Hem & Hyra har sökt svar på vad som egentligen hände.
Foto: Montage/Kajsa Wedberg
Borås stads rapport om stadsdelen Norrby har fått invånarna med somaliskt ursprung att känna sig utpekade. I en debattartikel i Borås Tidning krävde nätverket Horseed en ursäkt.

– Är du från en tidning eller från kommunen? I så fall vill jag inte prata med dig. Jag litar inte på någon med papper och penna.

Kvinnan framför mig låter bestämd och nyfiken på samma gång. Hon har mörk långklänning, djupgrön slöja och glasögon med svarta bågar. Tillsammans med några barn och en väninna sitter hon vid ett av de runda borden i Norrbyhusets café på Norrby i Borås.

Läs ocksåPolisövervakning i Nacksta
På Norrbyhuset möts Boråsstadsdelens invånare för att fika, låna böcker, få medborgarservice, läsa läxor med mera.

Jag bekräftar att jag är journalist. Att jag vill veta hur det är att bo på Norrby. Och att jag undrar hur Norrbyborna ser på Borås stads omtalade rapport.

– Jag tänkte väl det. Här har varit mängder av journalister sedan den där rapporten kom ut, säger kvinnan.

Rapporten hon talar om heter Lägesbild Norrby. Den är skriven av Borås stad med syfte att förstå problemen som finns på Norrby. För sedan tre år tillbaka är det gamla arbetarområdet mitt i Borås klassat som särskilt utsatt.

Läs ocksåLudvikaföreningen drabbad av flera inbrott – "total fördärvelse"

Men rapporten fick svensksomalierna på Norrby att känna sig utpekade. De vänder sig exempelvis mot avsnittet där det står att ”…en verksamhet har uppskattat att nästan 100 procent av de somaliska kvinnor på området är könsstympade”. Liksom mot beskrivningen av koranskolan i moskén som ett plats dit ungdomar kommer för att ”tvättas” från det de lärt sig under skoldagen. Och de ifrågasätter bilagan om somalisk kultur och traditioner där det står att ”…det är troligt att de flesta somalier antagligen kan tänka sig att ansluta sig till Al-Shabaabs retorik om islam i Somalia hotas externt”. (Al-Shabaab är en islamistisk terrorgrupp. Red. anm.)

Även i massmedia väckte rapporten uppmärksamhet. I tidningen Expo skrev debattören Bilan Osman att rapporten är ”…det mest hårresande hon läst av en kommun”.

Och i ett debattinlägg i Borås tidning anklagade det somaliska nätverket Horseed kommunen för rasism och krävde en ursäkt till somalierna på Norrby.

Läs ocksåFöräldrarna skapar trygghet i Ryd
Lägesbild Norrby skapade rubriker. Debattören Bilan Osman skrev om den i Expo och i Borås Tidning krävde svensk-somalier från Norrby en ursäkt av kommunen.

Även kvinnorna vid cafébordet på Norrbyhuset är upprörda.

– Det är mycket som behöver förbättras här på Norrby. Men varför skriver kommunen en rapport där man beskriver oss somalier som ett problem? Är det ens lagligt i ett demokratiskt land som Sverige? undrar kvinnan på Norrbyhuset.

Vi ska återvända till Norrby och kvinnorna på Norrbyhuset.

Men först gör vi ett besök på Borås stadshus. Där finns Peder Englund, som sett till att rapporten blivit gjord.

– Jag flyttade mötet jag skulle haft nu i eftermiddag för att ta den här intervjun. Vi ska ju vara transparanta och det är extra viktigt nu, säger Peder när jag tackar för att han tar emot på så kort varsel.

Vi tar trapporna upp till hans kontor. Peder Englund är chef för avdelningen Centrum för kunskap och säkerhet, CKS. Och han är väl förberedd.

Kvällen innan har han presenterat rapporten och haft workshop med personal från åtta kommunala förvaltningar, polisen och två kommunala bolag. Nu vill han visa samma presentation för mig.

Peder Englund, chef för CKS vid Borås stad, försvarar rapporten om Norrby.

– Om du ska skriva om Lägesbild Norrby är det viktigt att du förstår helheten. Som det är nu har problemen och orsakerna som vi tar upp ryckts ur sitt sammanhang, säger Peder Englund.

Bakgrunden är att Norrby sedan år 2017 finns med på polisens lista över särskilt utsatta områden. Det betyder att här finns många kriminella. Att polisen har svårt att göra sitt jobb, eftersom vittnen och offer hotas till tystnad. Och att Norrby har en parallell samhällsstruktur där religiös extremism och våld begränsar invånarnas frihet.

– Jag har själv varit polis i 35 år så jag känner till polisens bild av Norrby. Vårt uppdrag på kommunen är att ta reda på varför det har blivit så här. Vilka de bakomliggande orsakerna är och hur de hänger ihop. Det är först när man har den bilden klar för sig som man kan börja göra något åt problemen, säger Peder Englund.

Mellan mars och november förra året genomförde CKS djupintervjuer med 39 personer, workshops med ett 30-tal personer, rundvandringar, möten, besök hos religiösa föreningar plus att man bearbetade statistik.

Bilden som trädde fram var mångfacetterad. För trots att rapporten egentligen bara skulle handla om Norrbys problem innehåller den även rader om det positiva som finns på Norrby. Om hur stolta många Norrbybor är över sitt område. Och hur fin granngemenskapen är.

Men framförallt handlar beskriver rapporten ett bostadsområde där invånarna har det tufft både ekonomiskt och socialt. Där utbildningsnivån är låg, arbetslösheten hög och den genomsnittliga inkomsten är lägst i hela kommunen. År 2016 tjänade Norrbyborna i genomsnitt 158 000 kronor per år. I hela Borås låg snittet på 280 800 kronor.

 

Sedan år 2017 finns Norrby i Borås med på polisens lista över särskilt utsatta områden.

Enligt rapportförfattarna leder detta till andra problem som trångboddhet, radikalisering och kriminalitet, tystnadskultur och otillbörlig påverkan.

– Otillbörlig påverkan handlar om att vissa människor tar sig rätten att påverka hur andra människor ska leva sina liv. Kvinnor som blir utsatta om de inte bär slöja. Elever som mobbas om de äter griskött, säger Peder Englund.

Av rapporten framgår det att 20 procent av Norrbys drygt 4 000 invånare har sitt ursprung i Somalia. Det står även att somalier på Norrby har en egen rättsskipning. Och av den sjusidiga bilagan om somalisk kultur och traditioner framgår det bland att det somaliska klansystemet gör att människor hamnar i beroendeställning.

Jag frågar Peder Englund hur han ser på kritiken. Att debattörer, forskare och många som bor på Norrby tycker att kommunen svartmålar och sprider rasistiska fördomar om svensk-somalierna på Norrby.

Peder dröjer något med svaret. Sedan säger han att det kanske var dumt att ta med bilagan om somalisk kultur och traditioner. Men att han står fast vid att det är ”… viktigt att sprida kunskap om det här området”.

Han poängterar att kommunen aldrig velat göra en vetenskaplig undersökning. Att Lägesbild Norrby inte visar hur vanligt det är med könsstympning eller terrorsympati på Norrby. Men att rapporten redovisar allt vad de intervjuade personerna har sagt. Oavsett om det går att belägga. Och oavsett hur det låter eller kan uppfattas.

– Allt annat vore oetiskt, menar Peder Englund och fortsätter:

– Det vi har gjort är unikt och modigt. Vi gått bakom problemen och försökt ta reda på dess orsaker. Det borde alla kommuner med socialt utsatta bostadsområden göra. Med detta som grund kan vi nu gå vidare med förbättringsarbetet på Norrby.

Enligt Peder Englund är det nu det verkliga arbetet börjar.

– Kommunen och föreningarna gör redan idag en massa aktiviteter, åtgärder och insatser för att boråsarna på Norrby ska få det bättre. Men tyvärr finns det krafter som motarbetar detta. Därför måste vi nu, med lägesrapporten som utgångspunkt, arbeta tillsammans för att förändra situationen.

Men hur ska Peder Englund och de andra på kommunen lyckas när de tycks ha fått så många Norrbybor emot sig? Enligt lägesbilden är ett av de största problemen på Norrby just ”brist på tillit”.

Är det risk att Norrbybornas tillit till samhället skadats ytterligare genom er rapport?

– I så fall är det en risk vi får ta. Om vi kan göra så att en enda ungdom inte lockas till de kriminella gängen. Eller en enda ung flicka slipper bli könsstympad. Då är det värt all kritik vi får nu.

Tillbaka till Norrbyhuset och kv­­­innorna kring cafébordet. Vi pratar om problemen på Norrby. De nämner ungdomsgäng som hänger ute sent om kvällarna, unga som tar och säljer droger, som slår sönder saker och stjäl. De talar om nedskräpning och källargångar och förråd fyllda av sopor.

– Vi har talat med polisen om ungdomsgängen flera gånger. Men när polisen kommer hit skulle de behöva gå fram och prata med ungdomarna. Jag ser inte att de gör det, säger en av kvinnorna.

– Vi kämpar för att hålla området rent och fint. Barnen är med i aktiviteter som ordnas av Norrbyhuset. De tar på sig västar och går runt på gårdarna och samlar skräp. Sedan får de en belöning. En biobiljett eller till och med en resa till Liseberg, säger den andra.

”Hur kan man skriva så om en grupp människor i ett demokratiskt land som Sverige. Är det ens lagligt?” undrar kvinnan vi träffar på Norrbyhuset.

Jag frågar om det stämmer att kvinnor, från till exempel Somalia, baktalas om de inte bär sjal. Och om barn som äter griskött i skolan mobbas. Kvinnorna skakar sina huvuden.

– Att bära sjal är frivilligt. Något jag bestämmer själv. Precis som jag bestämmer vad jag ska äta och detsamma gäller för mina barn, säger en av dem.

Hur är det då med klaner, deras inverkan, och med könsstympningen. Enligt en person som citeras i rapporten är alla Norrbykvinnor med somaliskt ursprung könsstympade.

– I princip alla som kommer från Somalia tillhör en klan. Men för de allra flesta talar det bara om vilken region av Somalia som man kommer ifrån. Det är en del av ens identitet, men påverkar inte livet på något speciellt sätt. Och visst, många äldre kvinnor som är födda i Somalia är omskurna eller könsstympade, men för mig är det otänkbart att mina döttrar skulle utsättas för det, säger den ena av kvinnorna.

Jag har även stämt träff med 31-årige Abdulahi Hassan. Norrbybo sedan elvaårsåldern och en av dem som undertecknade debattartikeln ”Be somalierna på Norrby om ursäkt” i Borås Tidning. Idag är Abdulahi föräldraledig med sin ettåriga son. Annars jobbar han som utredare på Försäkringskassan.

– Jag blev chockad när jag läste Lägesbild Norrby. Hur kan en kommun ge ut en rapport med såna brister i källhänvisningen? Och med det perspektivet. Här visar Borås stad att de ser den vita, europeiska kulturen, som god medan den somaliska kulturen är ond. Varför fokuserar de på oss somalier? Menar Borås stad att det är somalierna som är stadsdelens problem? undrar Abdulahi.

”Borås stad måste involvera oss som bor här på Norrby i förbättringsarbetet och sluta tänka i termer av ”vi” och ”dom”, säger 31-årige Abdulahi Hassan.

Precis som Peder Englund vill Abdulahi Hassan gärna tala om rapporten.

Han nämner avsnittet där det står om rivalitet mellan klaner på Norrby.

– Var har intervjupersonen fått sin information? Om det är sant, hur vanligt är det? Inget av de frågorna får man svar på i rapporten, konstaterar Abdulahi.

Finns det då inga problem på Norrby eller inom den somaliska minoriteten?

– Jo. Utbildningsnivån måste höjas. Då blir det lättare för folk att få jobb och ta sig in i samhället. Sen behövs det bättre belysning för att man ska känna sig trygg utomhus på kvällarna. Men, framförallt måste man ta med oss som bor här i förbättringsarbetet och sluta tänka i termer av ”vi” och ”dom”, säger Abdulahi.

Jag tackar Abdulahi Hassan för intervjun och lämnar Norrbyhuset. Ute har det börjat skymma. Gångvägen längs med Norrbys fotbollsplan är dunkel och ödslig. Ett par minuters promenad senare står jag framför porten på Billdalsgatan 12. Det är här den lokala Hyresgästföreningen har sin lokal och ikväll är det årsmöte.

– Välkommen! Du är först, men snart kommer det att droppa in folk!

Föreningens ordförande, Suaad Jama Mohammed, visar mig in.

Bakom en dörr hörs musik och barnröster.

– Det är sång- och dansstund för barnen som vi kör varje onsdagskväll, förklarar Suaad.

Hon drar igång kaffebryggaren, ställer i ordning stolar och bord och lägger upp frukt på ett fat. Klockan närmar sig sex och när Suaad öppnar mötet sitter det ett tiotal hyresgäster kring bordet. Några av dem är redan i föreningens styrelse. Andra är här för första gången.

Nedskräpning, belysning och övervakningskameror diskuteras när den lokala Hyresgästföreningen har årsmöte på Norrby.

När de vanliga årsmötespunkterna är avklarade blir det diskussion om nedskräpning, hyresvärden AB Bostäder och rapporten om Norrby.

Börje Larsson, som är drygt 70, säger att han trivs bra på Norrby men att det alltid ansetts vara ett stökigt område.

– Norrby har alltid varit något av en anhalt, innan man flyttar vidare. Förr var det textilarbetarna som bodde här. Nu är det nya svenskar och en del pensionärer som jag, säger han.

Abdi Adan Sumatut hjälper Börje Larsson på med jackan efter avslutat årsmöte.

En av kvinnorna tycker att nedskräpningen i området har ökat och att AB Bostäder borde göra mer. En man i 30-årsåldern håller inte alls med. Han undrar om någon kring bordet vet hur mycket tid och pengar AB Bostäder redan i dag lägger på att försöka hålla Norrby rent och snyggt.

– Det är enorma summor. Men, ansvaret för vår miljö ligger på oss som bor här. Jag har sett vuxna kasta soppåsar ner från sina balkonger. Hur ska bostadsbolaget kunna göra något åt problemet när folk beter sig så? undrar han.

Fler mötesdeltagare ger sig in i samtalet. Någon undrar varför de utlovade övervakningskamerorna dröjer. En annan tror att bättre belysning skulle skapa mer trygghet. En tredje är övertygad om att fler mötesplatser och aktiviteter för områdets unga skulle få ner både brottslighet och droganvändning.

Hindia Abdalla vill få till ett möte med rapportförfattarna.

När kommunens rapport kommer på tal är det flera som undrar hur den kommit till och varför inte deras bild av Norrby finns med i texten.

Hindia Abdalla från föreningsstyrelsen vill få till ett möte med rapportförfattarna och föreslår att det ska ske på Norrbyhuset så att många får plats.

– Jag vill förstå hur de tänker. Och ge dem vår bild av Norrby. Som det är nu talar kommunen om oss, istället för med oss. Det måste vi ändra på, säger hon.

Fakta: Norrby - Ett särskilt utsatt område

Sedan år 2017 finns stadsdelen Norrby i Borås med på polisens lista över särskilt utsatta områden.

Det betyder att kriminaliteten i området är hög, att vittnen och offer hotas till tystnad, att här finns en parallell samhällsstruktur samt att religiös extremism och våld begränsar invånarnas frihet.

Källa: Polisen

Läs också Förstörelse för en miljon kronor när ugn exploderade Hundra hyresgäster har bett värden om hjälp

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.