Så får du ut ditt ex som vägrar flytta ut ur lägenheten – juristen tipsar

Kärleken har tagit slut och ni går skilda vägar. Men vem ska bo kvar i lägenheten, och vad gör man om den andre vägrar flytta ut? Hem & Hyra ger dig koll på argumenten som trumfar hyresvärdens nej, vad som gäller vid avhysning och när du måste gå till domstol.

Ett uppbrott är sällan enkelt. När det dessutom råder bostadsbrist kan rätten till det gemensamma hemmet bli extra viktig. Bostadsfrågan är också ett av de största problemen för den som försöker lämna en kontrollerande och våldsam partner.

– Det finns olika inlåsningsmekanismer i destruktiva relationer. Bostadsmarknaden kan vara en av dem, konstaterar juristen Jessica Thornström.

Hon arbetar med hyresrätt och tvister på en advokatbyrå i Göteborg som ofta hanterar den här sortens mål.

– Om man kommer fram till att det inte finns någon hotbild i att personen vet var jag bor, då finns det saker man kan göra för att få bo kvar i lägenheten. Om hotbilden är så pass hög att man inte kan bo kvar så behöver man söka samhällets stöd, gå till socialtjänsten och försöka få plats på ett skyddat boende.

När enbart hyreslagen styr har en hyresvärd rätt att neka till att ett hyresavtal skrivs över på någon annan. Vid en skilsmässa eller separation gäller dock andra regler.

– När familjerätten kommer in behöver man inte få hyresvärdens samtycke. I destruktiva relationer finns inte sällan ett ekonomiskt våld. Den som är våldsutsatt kan ha betalningsanmärkningar eller skulder, typiskt sådant som gör att hyresvärden inte skulle behöva acceptera personen enligt de hyresrättsliga reglerna. Men kan man få rätt till kontraktet enligt familjerättsliga regler så har inte hyresvärden möjlighet att säga nej.

– Den som har störst behov av lägenheten ska få ta över den. För dem som är gifta är det så oavsett vem som har stått på kontraktet och även om det finns ett äktenskapsförord som säger att bostaden är enskild egendom, förutsatt att lägenheten använts som gemensam bostad och att det anses skäligt.

– Om man är sambo så har det betydelse om det är samboegendom. Det avgörs utifrån i vilket syfte man har skaffat lägenheten, snarare än vem som står på kontraktet. Om man har skaffat lägenheten i syfte att bo i den tillsammans så blir den samboegendom. Men om någon har skaffat lägenheten först, och någon annan flyttar in, då blir den inte det.

– Är det samboegendom har man möjlighet att göra en bodelning. Där ska bedömningen göras på samma sätt som i äktenskap. Om lägenheten inte är samboegendom kan det ändå bli aktuellt för den som inte står på kontraktet att få överta, men det är väldigt ovanligt. Även om man har gemensamma barn är det svårt att få överta en annan persons hyresavtal om den personen vill bo kvar och det inte är samboegendom. Har man inte gemensamma barn krävs det synnerliga skäl.

– Barn ses alltid som mer skyddsvärda än vuxna, den som barnen ska bo hos får ofta förtur till lägenheten. Sedan kan det också vara om man har svårare att skaffa bostad, inte har något kontaktnät, om den ena har stått i bostadskö och den andra inte, om man har ekonomi att skaffa en annan lägenhet, om det finns ett behov av skydd. Men det juridiska systemet är inte svart eller vitt. Det beror på omständigheterna, och vad man kan visa.

– Vill man överta en bostad som inte är samboegendom måste man framställa det kravet ett år efter att samboskapet upphörde, om den andra flyttar ut. Men man har bara tre månader på sig om man själv har flyttat ut. Det är viktigt att tänka på för den som till exempel åker iväg på skyddat boende.

– Man behöver göra en bodelning. Den kan man göra själva och skriva ner i ett bodelningsavtal. Är man inte överens behöver man gå den juridiska vägen. Antingen genom att anlita varsitt ombud, eller genom att ansöka hos tingsrätten om att få en bodelningsförrättare. Oftast utses en advokat till det, och parterna betalar hälften var. Dels 900 kronor i ansökningsavgift, dels bodelningsförrättarens kostnader.

Advokater kostar per timme. En bodelning kan alltså gå på åtskilliga tusenlappar, i synnerhet om någon av parterna försöker förhala processen. Att vägra helt är däremot inte möjligt.

– Det kan ta några månader. Det behöver inte handla om år, även om det kan göra det också. Det hänger på hur man samarbetar, men också på vad det finns för tillgångar som bodelningsförrättaren måste utreda.

– Om det är en våldsam situation och man behöver få ut den andra medan bodelningsprocessen pågår så kan man ansöka om kvarsittningsrätt. Alltså att man har rätt att vara kvar i lägenheten, och att den andra inte har det. Då kan man begära ett interimistiskt beslut, alltså ett omedelbart beslut om vem som har rätt att bo kvar som gäller under processen. Då kallar tingsrätten till förhandling där båda parterna får framföra sina skäl till varför de ska få bo kvar. Får man ett beslut om kvarsittningsrätt från tingsrätten, då är det direkt verkställbart. Flyttar inte personen då så kan man gå till Kronofogden och få en avhysning direkt.

– Ansöker man om kvarsittningsrätt i bostaden så kan man i samma veva ansöka om besöksförbud. Det är en möjlighet som inte används så ofta, men som är verkningsfull. Besöksförbudet gäller då bostaden, och prövas av domstolen i samma process som kvarsittningsrätten. Det är ett skydd som man kan få under tiden som man avvaktar bodelningen.

– Man behöver så klart utgå från de förutsättningar man själv har. Men det kan finnas fördelar med att dra igång en juridisk process. Dels tar man tag i sin situation och påbörjar processen att ta sig ur den destruktiva relationen. Dels skickar man en signal till den andra personen som i vissa fall kan räcka. Om det kommer ett brev från Kronofogden som säger att du kommer att bli avhyst så finns det en chans att personen flyttar självmant, säger Jessica Thornström.

– För att få ut en person ur lägenheten på snabbaste sätt så är det bra om man har ett beslut eller en dom från domstol, eller ett signerat bodelningsavtal där det framgår att man har rätt till bostaden. Har man inte det kan man ansöka om avhysning hos Kronofogden, men då blir det ett vanligt handräckningsärende. Ansökan skickas till den som ska avhysas, och så får den personen chans att yttra sig. Och svarar den personen att jag absolut inte ska flytta, då går det till domstol. Det tar längre tid.

Hem & Hyra har berättat om västsvenska Klara, som i sju år var sambo med en våldsam man innan hon lyckades bryta upp. Han hade flyttat in i hennes lägenhet och vägrade sedan att flytta ut. Vad är ditt råd till Klara?

– Jag tänker att hon skulle gå direkt till Kronofogden och ansöka om handräckning. Alltså att han skulle bli avhyst. Hon tjänar ingenting på att göra ett bodelningsavtal, för hon har redan rätten till lägenheten. Den är inte samboegendom. Hon har en människa som bor i hennes lägenhet utan laglig grund.

Vad skulle hända om hon gjorde det?

– Det blir en fråga om handräckning. Han får ett brev där det står att han ska avhysas. Det finns en risk att det eskalerar våldet. Men det finns också en möjlighet att det faktiskt räcker som en markering mot honom. Att han flyttar därifrån. Och har det redan förekommit våld så tänker jag att man också direkt ska ansöka om kontaktförbud hos polisen.

– Då rekommenderar jag att man pratar med hyresvärden och att båda skriver in sig på hyresavtalet. Och att man skriver ett samboavtal om att bostaden är samboegendom, eftersom syftet är att ha den som en gemensam bostad.