Bild: Privat/Getty Images

Darja fick nog av bostadsproblemen – åkte tillbaka till sin bombade stad: ”Inget val”

Darja och hennes barn flydde Ukraina, med hopp om trygghet i Sverige. Men här hamnade hon i en omöjlig bostadssituation och föredrog till slut att återvända till sin sönderbombade stad.

Tjernihiv i norra Ukraina ligger bara några mil från den belarusiska och ryska gränsen. Under en dryg månad i mars förra året belägrades staden av ryska styrkor och runt 700 invånare dog.  Tjernihiv har också utsatts för massiva bombanfall, vilket kratrar och spillror av flervåningshus vittnar om.

Darja Slastenkina-Rudnik var där när staden omringades, samtidigt som hennes man Denis blev inkallad i den ukrainska armén. Hon sprang dagligen ner i husets jordkällare med barnen under bombningar och skottlossningar. Sedan bestämde sig Darja för att fly. Tillsammans med barnen lyckades hon ta sig ur den belägrade staden i bil och åkte västerut.

Samlade in pengar till hyran

Resan gick till Sverige. Hos en värdfamilj i Täby utanför Stockholm gladdes barnen Danil, Sonja och Svelij åt rinnande vatten, el och att slippa laga mat över öppen eld. Värdfamiljen hjälpte Daria sedan att hyra en liten lägenhet och samlade in pengar så att hon kunde betala de första hyrorna.

Darja Slastenkina-Rudniks barn Danil, Sonja och Svelij på färjan till Sverige. Familjen har nu återvänt hem.

Bild: Privat

Darja Slastenkina-Rudniks barn Danil, Sonja och Svelij på färjan till Sverige. Familjen har nu återvänt hem.

14-åringen Danil och 12-åringen Sonja började skolan i Täby. Cykelturerna till skolan och alla nya kompisar gjorde att de snabbt började trivas. Fyraårige minstingen Savelij gillade skogsturerna och att plocka svamp.

Men trots att Darja lyckades skaffa arbete som trädgårdsmästare insåg hon direkt att lönen inte skulle räcka till hyra, mat och kläder till barnen. Den lilla lägenheten kostade 11 500 kronor i månaden och Darja fick ut runt 20 000 i lön.

Skulle skickats till annan stad

Hon fick ofta hjälp av Täbybor som bidrog med matvaror. Men efter ett halvår i Sverige gick det inte längre och hennes små besparingar sinade.

– Till slut hade jag helt slut på pengar.

Darja hörde av sig till Migrationsverket som inte kunde lova boende i Stockholm. Om Darja sökte flyktingboende skulle familjen bli skickad vart som helst i Sverige.

– Barnen hade rotat sig och jag kunde inte rycka upp dem igen, efter allt vad de gått igenom under flykten, säger Daria, som dessutom skulle ha blivit arbetslös och tvingas leva på dagersättningen 71 kronor.

Darja och barnen firade påsk i Täby.

Bild: Privat

Darja och barnen firade påsk i Täby.

Så hon bestämde sig för att återvända hem, till kriget.

– Jag är så klart besviken över att det blev så. Jag hade hoppats att det skulle gå att bo i Sverige, säger hon.

Tillbaka i krigets Ukraina

Sedan i oktober är familjen Slastenkina-Rudnik tillbaka Tjernihiv, där bombanfall är ett ständigt hot. När flyglarmet ljuder springer Daria och barnen åter ner i jordkällaren. Där sitter de bland syltburkar och grönsaker och lyssnar på explosionerna.

– Barnen säger att de saknar Sverige. Men jag hade inget annat val än att återvända.

Hem & Hyras granskning visar att majoriteten av de ukrainare som lever utanför storstadsområdena inte har fått arbete och lever på den kritiserade dagersättningen på 71 kronor, en ersättning som inte höjts sedan 1994.

I Stockholms län är det tvärt om, där har bara 41 procent dagersättning. Med andra ord: Jobben finns i Stockholm och bostäderna ute i landet.

När Darja och barnen återvände till Tjernihiv var det en stad i ruiner.

Bild: Privat

När Darja och barnen återvände till Tjernihiv var det en stad i ruiner.

Många svenskar öppnade sina hem för ukrainska flyktingar efter Rysslands invasion förra året.

Kievbon Vladimir Rogovoi och hans fru Liubov flydde till Stockholm i mars förra året. En familj lät paret bo i källaren i sitt hus i en förort utanför Stockholm. Liobov är programmerare och Vladimir är produktchef på ett byggbolag och båda hittade jobb i huvudstaden.

– Vi hade bra löner för att vara ukrainare, men väldigt låga jämfört med svenskar, säger Vladimir.

Omöjligt att hitta bostad

Han berättar att de lärde känna sin värdfamilj och andra svenskar. Paret, som är i 30-årsåldern, kände att de började hitta hem i det nya landet.

– Människorna i Sverige är underbara och vi gillade verkligen Stockholm, en så vacker stad, säger Vladimir.

Men han förstod att de inte kunde bo gratis i källaren för alltid. När det efter några månader var dags att skaffa eget boende tog det stopp.

Bild: Privat

”Vi var väldigt ledsna när vi behövde åka”, säger flyktingen Vladimir Rogovoi, här tillsammans med frun Liubov på ett kafé i Stockholm. Paret flyttade till Bulgarien på grund av bostadsproblem i Sverige.

Paret var hänvisat till rysktalande annonssajter som Svenska palmen, ruletka.se – och Facebok-grupper för rysktalande eller ukrainare i Sverige. Här lurar svartförmedlare och priserna är ofta högre än på den vanliga andrahandsmarknaden. Läs mer om sajterna här.

– De lediga lägenheter vi hittade kostade minst 15 000 i månaden och det hade vi inte råd med, säger Vladimir.

Precis som Darja från Tjernihiv sökte inte paret boende via Migrationsverket, där de riskerade att skickas till andra städer och få leva på dagersättning.

Lämnade Sverige – som 12 000 andra

Minst 12 000 ukrainska flyktingar har nu lämnat Sverige. I höstas, efter stor vånda, fattade Vladimir och Liubov beslutet att göra detsamma. Ekonomin tvingade dem bort.

– Vi var väldigt ledsna när vi behövde åka, eftersom vi träffat så fina vänner.

De två ukrainarna bor nu i Bulgariens huvudstad Sofia, där de hittat jobb och en lägenhet med en hyra som tillåter ett visst sparande. Framtiden hade kunnat vara i Sverige, nu är den i Bulgarien. Och tanken på en ljus framtid i Ukraina är enligt Vladimir och Liobov är än så länge bara en dröm.

– Vi har ju ingen aning om när det hemska som händer kommer att sluta i vårt land, säger Vladimir.

Fakta Ukrainare som flyttat vidare

  • Knappt 12 000 ukrainare som tidigare sökt skydd i Sverige hade fram till 17 april meddelat att de lämnar landet igen.
  • Hälften har inte uppgett vart det skulle flytta. Detta mörkertal kan vara ojämnt fördelat över destinationsländerna.