Här försvann småsparanars miljoner

Småsparare satsade pengar i nya hyreshus – förlorade miljoner: ”Känner mig väldigt lurad”

Emma och Tobias trodde att investeringen var säker när de lånade ut pengar till bygget av två nya hyreshus i Vara. Men Hem & Hyra kan nu avslöja hur småsparare förlorat miljontals kronor på projektet. ”Jag känner mig väldigt lurad”, säger Emma.

Klockan visar 17:04. Det är den 26 november 2019. En sista hand­på­läggning på avtalet mellan låntagaren och den långivare som vi valt att kalla Emma. Hon är en av många småsparare som lockats att investera pengar i två nya hyreshus i Vara.

I Emmas fall rör det sig inte om några större summor, 20 000 kronor. Hon lovas en ränta på 14 procent per år. Men det blir inte alls som hon hoppats.

– Jag känner mig väldigt lurad, får man göra så här? Ska det vara så här enkelt att lura folk på pengar?

Hem & Hyra kan nu avslöja hur drygt 26 miljoner kronor från sparare försvann efter att en man som utretts av Ekobrottsmyndigheten tog över ägandet av husen.

– Det blev snabbt snack om att det var en skum snubbe, jag litade inte på honom en sekund, säger en av investerarna, som vi valt att kalla
Tobias och som gått in med runt 150 000 kronor.

Jag hade inte ­investerat mina egna pengar i ett sådant här bolag.

Jan Marton, docent i redovisning och forskare vid Göteborgs universitet.

Hem & Hyra har ­varit i kontakt med ett ­tiotal investerare. Allt från pensionärer, som valt att satsa en del av sin pension, till personer som investerat hundratusentals kronor. Allt i hopp om att en dag få pengarna tillbaka, med ränta.

– Jag inser att projekt med så här hög ränta är riskfyllda. Men här har säkerheter slarvats bort och informationen har varit knapphändig, säger en av ­investerarna.

Finansierades via lån

För att förstå det hela bättre får vi backa bandet. I maj 2018 gick Vara
kommun ut med ett pressmeddelande, nya hyreshus skulle byggas i kommunen. Bolaget bakom fastigheterna vände sig till allmänheten för finansiering, så kallad crowdlending. Investeringarna delades upp på två lån, totalt 26 miljoner.

– Jag gick in på låneförmedlarens hemsida och visade någon sorts ­intresse, sen ringde de upp mig och ville att jag skulle investera. Jag tyckte att det kändes tryggt med hyreslägenheter, det var bra ränta och vi hade bra säkerheter, säger Tobias.

Investerarna blev lovade bästa ­panträtt på lånet som bland andra Tobias investerade i. Det vill säga, skulle det bli till exempel konkurs, så skulle de få pengar tillbaka först. Men pantsättningen fullföljdes inte, och de som lånat ut pengarna stod utan säkerhet.

I november 2019 styckades ­tomten upp och ett ändringsavtal skrevs. Nu skulle en av tomterna fungera som ­säkerhet för ett av lånen på 20 ­miljoner. Men samtidigt ­ändras det så att bästa ­panträtt ges till byggföretaget. Tobias, Emma och de andra små­spararna hamnar nu tvåa i kön vid en eventuell konkurs.

Två av hyreshusen i Vara står klara och hyresgäster har i något år bott där.

Bild: Kajsa Wedberg

Två av hyreshusen i Vara står klara och hyresgäster har sedan några år tillbaka flyttat in.

Skuldsatt ägare tar över

Bolaget bakom fastig­heterna byter också ägare. Mannen som tar över har en rad domar mot sig och sitt investmentbolag, allt från obetalda bilhyror till obetalda lån på flera miljoner.

Även Skatteverket har uppmärksammat mannen som tog över hyreshusen i Vara. Han har bland annat, via ett av sina bolag, köpt en dator, vitvaror och en massagefåtölj och sponsrat en hockeyturnering i Dubai där han själv deltog. Privata utgifter, menar Skatteverket. Dessutom har företagaren ­enligt en dom från Förvaltningsrätten ­kraftigt övervärderat aktier i ett av sina ­bolag, vilket gjort att han kunnat ta ut ­mångmiljonvinster skattefritt och ­genom ett skuldupplägg kunnat plocka ut ännu mer pengar skattefritt från ­bolaget.

Det har varit turbulent genom åren. Det har varit en ägare som inte tagit fullt ansvar för fastigheten och det har gjort att hyresgästerna hamnat lite i kläm.

Håkan Lindell, vd vid Vara Bostäder.

När företagaren tillträdde som ny ­ägare ville han omförhandla avtalen med investerarna. Han ville bland ­annat ­förlänga lånet för att bolaget inte ­skulle gå i konkurs i samband med att bygg­företaget krävde betalt.

– Först blev det en omröstning bland oss långivare där nej-sidan vann. Men företagaren låg på och sa att om vi inte röstar ja så kommer det inte gå bra för oss, tar vi inte den här chansen skulle det vara stensäkert att vi inte skulle få några pengar tillbaka, säger Tobias.

En ny omröstning ägde rum. Nu vann ja-sidan och lånet omförhandlades i mitten av september 2021.

– De ville ge oss lägre ränta, låna pengarna längre och att all ränta fram tills det nya avtalet skulle skrivas av, säger Tobias.

Strax därefter flyttade de första ­hyresgästerna in och problemen har duggat tätt. Hem & Hyra kunde i september rapportera om hur värden inte betalt sina räkningar och de boende blev av med värme och el. Vi har även varit i kontakt med boende som vittnat om att de aldrig fått några kontrakt på sina lägenheter och boende som flyttat in när husen var nybyggda men beskrivit fastigheterna som fallfärdiga då det regnat in och varit sprickor i lägenheten.

Vid besiktningen påträffades en rad brister i fastigheten.

Bild: Vara Kommun

Sida efter sida med brister upptäcktes när en besiktning av fastigheterna gjordes i samband med att Vara Bostäder skulle ta över fastigheten.

Pengarna försvinner

Under våren 2023 skickar Skatte­verket in en ansökan om konkurs gällande bolaget som äger husen i Vara. Då finns skulder på drygt 120 000 kronor och tillgångar saknas. Ett halvår senare säljs bostäderna på auktion via Krono­fogden. Investerarna får beskedet att de inte kommer få några pengar tillbaka.

– Alla negativa nyheter kring ­projektet, under så lång tid, har ­gradvis fått mig att inse att jag med största ­sannolikhet inte kommer få vare sig ­ränta eller mina investerade pengar tillbaka. Trist så klart, men jag får se det som
lärpengar. Att investera mina pengar bredare i fortsättningen, säger Tobias.

Detta innebär tyvärr att långivarna inte kommer att erhålla någonting tillbaka från försäljningen.

Information som långivarna fick från långivarombudet.

När Hem & Hyra granskar ­mannen som tagit över hyreshusen och hans företag framkommer ­intressanta detaljer. Företagaren har, ­eller har haft, ett stort antal företagsuppdrag, runt 50 stycken. De absolut flesta företagen har försatts i konkurs.

Mer intressant blir det när vi ­granskar fem av mannens bolag. Högst upp i bolagsstrukturen ser vi ett investmentbolag, därefter en rad fastighetsbolag som leder oss till hyreshusen i Vara.

Mannen som tog över fastigheterna i Vara har bland annat utretts av Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. När bolaget gick i konkurs såldes fastigheterna via Kronofogden och investerarna fick besked om att de inte skulle få tillbaka några av sina investerade pengar.

Mannen som tog över fastigheterna i Vara har bland annat utretts av Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. När bolaget gick i konkurs såldes fastigheterna via Kronofogden och investerarna fick besked om att de inte skulle få tillbaka några av sina investerade pengar.

Hundratals miljoner i skulder

Vid en första anblick kan det verka som om bolagen har ekonomiska tillgångar, men vid en närmare titt syns att det närmast kan liknas vid ett luftslott.

– Det verkar saknas tillgångar i ­företagen, förutom hyreshusen i Vara, säger Jan Marton, docent i redovisning och forskare vid Göteborgs universitet.
Totalt har de fem bolagen skulder på runt 100 miljoner kronor hos Krono­fogden. Ytterligare 100 miljoner i ­skulder till Kronofogden har den nya ägaren personligen.

Jan Marton berättar att han har ­granskat årsredovisningar i över 30 år. Trots det har han inte lyckats förstå de här bolagens årsredovisningar.

– Det rör sig om väldigt stora belopp som flyttas runt på ett vis som inte går begripa. Det gynnar inte direkt transparensen. Det går inte att slå fast att något olagligt skett, men det är klart att man blir misstänksam. Jag hade inte ­investerat mina egna pengar i ett sådant här bolag, säger han.

Jan Marton, docent i redovisning och forskare vid Göteborgs universitet.

Bild: Anders Lundqvist

Jan Marton, docent i redovisning och forskare vid Göteborgs universitet menar att det är svårt att slå fast om något olagligt skett, men säger att han blir misstänksam.

I den senaste tillgängliga årsredo­visningen för bolaget bakom ­husen i Vara finns en post på 20 miljoner ­kronor, samma som lånebeloppet, ­redovisat som skulder till koncernföretag. Det vill säga att företagaren lånat ut ­pengarna till ett annat av sina bolag.

Till en början räknade jag med pengarna jag satt in i husen i Vara, men det gör jag inte längre. De pengarna ser jag som borta.

Tobias, investerare.

Vart de pengarna sen tagit vägen är svårt att veta då flera årsredovisningar inte lämnats in i tid, vissa är snart ett helt år försenade. Bolagsverket har skickat ut två betalningskrav och snart hotar likvidation av investmentbolaget. Det innebär helt enkelt att bolaget löses upp och alla eventuella tillgångar används för att betala av skulder.

Kämpar för att återfå sina pengar

Bland småspararna som investerat i husen i Vara mullrar missnöjet. Flera av dem har gått samma för att försöka få tillbaka sina pengar. Men varken Tobias eller Emma tror att de kommer lyckas.

– Gruppen har bett oss att inte prata med media, men jag vill att det här ska komma fram så att det kanske händer något, jag vill inte att fler ska gå på detta, säger Emma.

Även Tobias tycker att det gått ­väldigt fel till.

– Vi blir lovade en säkerhet, men den får vi aldrig. Det är himla märkligt alltihop, att det får gå till så här. Jag brukar sammanställa hur mycket pengar jag har i olika investeringar. Till en början räknade jag med pengarna jag satt in i husen i Vara, men det gör jag inte längre. De pengarna ser jag som borta, säger han.

– Det har varit turbulent genom åren. Det har varit en ägare som inte tagit fullt ansvar för fastigheten och det har gjort att hyresgästerna hamnat lite i kläm, säger Håkan Lindell, vd vid Vara Bostäder.

Hem & Hyra har sökt företagaren för en kommentar men han har inte återkommit.

Crowdlending

Crowdlending bygger på att flera personer går samman och lånar ut pengar till ett företag, ofta med hög ränta men hög risk. Ofta innebär det att många långivare står för lånekapitalet som kan vara väldigt stort.

Även andra projekt som har finansierats via investeringar från privatpersoner har omgärdats av problem, bland annat en misstänkt bedrägerihärva.