Thomas Sändh gör sitt eget snus på lantstället

Bild: Magnus Liam Karlsson

Thomas odlar sitt eget snus i lägenheten och på landet

Snus smakar bäst när man gjort det själv. Det anser hyresgästen Thomas Sändh, som tillverkar sina egna prillor i lägenheten på Södermalm samt lantstället i Sörmland.

De flesta hem har sin säregna doft. Hos den matintresserade brukar det lukta av kryddor och matos i köket. Fotbollsspelaren som torkar träningsstrumpor och skor i badrummet kan bjuda på en stank som liknar kattpiss.

För att inte tala om kattägaren som snålat och köpt den billigaste kattsanden eller som tömmer lådan för sällan.

Tomas Sändhs lägenhet i Stockholm doftar sött av tobak, bergamott och ­cederträ. Det är inget han tänker på när han tystar väckarklockan och ­gnuggar sig i ögonen. På sängbordet ligger ­nattens portionssnus.

Thomas Sändh i

Bild: Magnus Liam Karlsson

Thomas Sändh i ”köket”, där en stor del av snuset tillverkas.

Det är endast när han möter John Blund som de små köpespåsarna används. När han vaknar till på natten så lägger han ut portionsprillan.

Thomas Sändh går upp för att ordna med kaffe och gröt. På väg till köket dunkar han foten mot en 10-litershink med plastlock. Det är snusförrådet som gör sig påmint. Han svär till innan han fortsätter med morgonrutinen. Snuset får vänta.

– Först på väg ut genom dörren tar jag första prillan. Ett slags ritual, fas två av dagen inleds.

Högsta kvalitet, det här kommer att bli prima snus.

Thomas Sändh

På golvet står plastlådor som rymmer några liter vardera. De är fyllda med svart lössnus. Det är från dem och tiolitershinken som snuslukten sipprar fram. Den mer rena tobaksdoften har sitt ursprung i klädkammaren.

Thomas Sändh lyfter ut en stor pappkartong som är till brädden fylld med tobaksblad som torkat i två år.

– Högsta kvalitet, det här kommer att bli prima snus, säger han.

Odlar tobaksplantor på landet

Bild: Magnus Liam Karlsson

Tvårumslägenheten är lite märkligt planerad, avlång med rummen på rad. Förklaringen är två ettor som gjorts om till en stor lägenhet. Vardagsrummet, köket och en klädkammare är platsen för Thomas Sändhs snustillverkning när han är hemma i Stockholm. Annars är själva centrum i produktionen lantstället i Sörmland.

Det är dit vi måste åka för att få reda på hur det går till att göra eget snus från grunden. Det är här han har sitt snushus, torklada och odlingar där tobaksplantorna växer. Han har döpt den lilla hobbyverksamheten till ”Trekantens ekologiska”.

– Jag driver upp plantorna i lägenheten och flyttar hit dem i maj.

Runt 300 plantor åker ner i jorden varje år. De växer under hela sommaren och kan bli flera meter höga. Tobaksorten heter Alida och har sitt ursprung i Skåne där den togs fram på 1800-talet då det fortfarande odlades stora mängder tobak i Sverige.

Nuförtiden importerar de stora snustillverkarna råvaran.

Jag planterar tätt, då blir det mindre ogräs.

Thomas Sändh

Thomas Sändh har täckt sina plantor med gräsklipp som blivit hårdvaluta ute på lantstället dit han och familjen åker varje helg. Förutom tobak odlar han grödor som rabarber, chili och humle. Men även hans fru är hängiven odlare så det är konkurrens om det näringsrika gräsklippet.

– Nästan så jag vill åka hit själv och klippa gräset innan min andra hälft kommer, säger han och skrattar.

När tobaksbladen är redo för skörd plockas de av från stammarna och hängs in i den stora ladan. Torktiden varierar beroende på väder och vind. Men ännu är det långt kvar till skörd och Thomas Sändh passar på att rensa ogräs.

– Jag planterar tätt, då blir det mindre ogräs har jag lärt mig.

Redskap för att odla snus

Bild: Magnus Liam Karlsson

Genom åren har Thomas Sändh förfinat sina metoder för att framställa snus. Allt börjar i lägenheten där han driver upp tobaksplantorna på våren. Sedan planteras de ut på lantstället. Efter skörd och torkning så återstår själva ”bakningen” och kryddsättning.

Hjärtat i snustillverkningen är ett ­litet hus med skylten ”Ekologiskt snus” ovanför dörren. Själva processen är inte särskilt komplicerad och Thomas Sändh har exprimenerat och funnit ett sätt som gör snuset lättbakat och smakrikt.

De torra tobaksbladen finfördelas och blandas med vatten, natriumkarbonat och salt. Sedan kommer själva tillagningen som tar fem–sex timmar i en tryckkokare. Övrig utrustning som används för de olika stegen är elvisp, matberedare och en köttkvarn.

– Jag tar hem det till stan och kryddar och lägger upp i dosor. Smaksättning kan vara allt från enbär till whisky eller konjak. Rökarom gillar jag också, säger han.

Varför började du göra dit eget snus?

– Det är nyttigt att lära sig göra saker själv. Egentligen oavsett vad det är. Men en bonus är att jag sparar 15 000 kronor om året som jag skulle köpt snus för. Dessutom är det här mycket bättre och mer smakrikt.

Själva starten för intresset kom egentligen för 12 år sedan när Thomas Sändh hälsade på en kompis i hans torp. De hade inget att göra så de bestämde sig för att gräva upp gräsmattan och plantera tobak. Där och då kläcktes arbetsnamnet Trekantens ekologiska.

– Snuset vi gjorde blev inte det ­bästa men helt okej. Jag har lärt mig längs ­vägen.

Vad är svårast med snustillverkningen?

– Tobaken ska torkas utan att mögla. Sedan ska snuset bli formbart. En del tillsätter vaselin eller potatismjöl. Jag blandar i grövre fibrer och så kör jag allt genom köttkvarnen på slutet, då får man bra struktur.

Din pappa är vissångaren och mångsysslaren Bengt Sändh. Han var först i Sverige med att sälja snussatser och hade en egen snusfabrik. Hur mycket har han inspirerat?

– Det är klart han inspirerat men vad jag vet har han aldrig odlat tobak i någon större skala.

Luktar på sitt eget snus

Bild: Magnus Liam Karlsson

Thomas Sändh har tagit fram en rad olika smaker. Däribland ”Knivsöder” och ”Blod jul”.

Thomas Sändh har själv snusat i ungefär 20 år och han tillhör en rörelse med hemmasnusmakare som finns runt om landet.

Och snusare finns det gott om i Sverige. Enligt Folkhälsomyndigheten snusar 18 procent av männen och 5 procent av kvinnorna. Innan pandemin åkte han på snusträffar där hängivna kvinnor och män träffas, smakar varandras snus och utbyter erfarenheter.

Då fick jag panik och ringde sjukvårdsrådgivningen.

Thomas Sändh

Men han har inte bara positiva erfarenheter från sitt nikotinberoende. När sonen var ett och ett halvt år stod Thomas Sändh vid diskbänken och diskade. När han vände sig om såg han att sonen fått tag på en snusdosa, öppnat den och fått i sig snus. Den lilla pojken var svart runt hela munnen.

– Då fick jag panik och ringde sjukvårdsrådgivningen. Men de lugnade mig. Sedan kräktes han. Så han lär inte föra snustraditionen vidare i släkten.

Vad tycker din fru om ditt intresse?

– I början kunde hon klaga på doften. Men nu har hon vant sig.

En normal dag tar han fyra prillor. Efter frukost, efter lunch, efter middagen och ytterligare en på kvällen. Men då rör det sig också om rejäla mullbänkar som läggs in.

– De ska räcka länge, därför är de ­stora.

Hur tänker du om att snus kan påverka hälsan?

– Jag säger som min pappa. Att rökning är utdraget självmord. Om man är beroende av nikotin är snus ett bättre alternativ. Förskjutet tandkött och möjligen högre blodtryck känns bättre att drabbas av än allt som rökningen kan orsaka.

Har du aldrig funderat på att sluta snusa?

– Mycket har jag tänkt men det har aldrig slagit mig.

Fakta. Så påverkar snuset hälsan

En prilla snus från affären
  • Folkhälsomyndigheten varnar för att snusning ger förändringar på slemhinnan i munnen och att tandköttet kan få permanenta skador.
  • Även hjärta och kärl påverkas genom att blodtrycket höjs och kärlens förmåga att vidgas ­minskar. Myndigheten konstaterar också att ­personer som snusar har en förhöjd risk att dö veckorna efter en hjärtinfarkt eller stroke, jämfört med ­ickesnusare.
  • Storsnusare har även en förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes.
  • Gravida rekommenderas att inte snusa. Risken för komplikationer som havandeskapsförgiftning, ­kejsarsnitt, för tidig födsel och dödföddhet ökar. En snusande mamma kan också orsaka låg födelsevikt och störningar i andningen hos det nyfödda barnet.
  • Det finns inget helt klarlagt samband ­mellan ­cancer och snusning. Det finns studier som ­visar en ökad risk för cancerformer i mat­strupe, ­magsäck och ändtarm. Men studier av andra ­cancerformer visar inga tydliga samband.
  • Folkhälsomyndigheten följer kunskapsut­vecklingen och konstaterar att det saknas kunskap om samband mellan snusning och andra sjuk­domar.
  • De flesta studierna inkluderar enbart män.