Får man vräka hyresgäster med barn? Experten förklarar varför barnvräkningarna sker

Experter, riktlinjer och konventioner säger att barns rätt till en bostad ska skyddas. Ändå tvingas många barn lämna sina hem. Varför? Läs mer här om vad som gäller.

År 2008 införde den dåvarande regeringen en nollvision för vräkningar av barnfamiljer. Något som även Stockholms stad och andra kommuner satt som mål. Men trots mål och riktlinjer vräks fortfarande många barnfamiljer varje år. Hem & Hyra tog hjälp av Pia Kjellbom, forskare vid Linköpings universitet, för att reda ut vad som gäller. Något som du även kan läsa om på arabiska.

År 2008 började Kronofogden föra statistik över barnvräkningar och det året vräktes 716 barn. Under 2010-talet sjönk barnvräkningarna och år 2016 vräktes 387 barn, men sen har det ökat igen. Pandemiåret 2020 vräktes 449 barn i Sverige.

Den genomsnittliga hyresskulden vid vräkningar av barn ligger på omkring 25 000 kronor, enligt uppgifter från Kronofogden. De flesta barn som vräks tillhör hushåll där de är permanent boende.

Det är lättare att vräka barn i Sverige, jämfört med andra länder. Det beror på skillnader i lagstiftningen.

– I vissa länder får barnfamiljer inte vräkas om de inte har ett annat boende, säger Pia Kjellbom, som studerat barnvräkningar.

Barn som vräks känner sig maktlösa och bortglömda, visar forskningen. Det kan påverka deras förtroende för vuxenvärlden, skapa ilska mot samhället och påverka deras liv under lång tid. När barn vräks påverkas även skolresultaten, visar studier. Många barn känner också stort ansvar för sina föräldrar och oro över att föräldrarna inte får tillräckligt med stöd från samhället.

Barn knyter inte bara an till människor under sin uppväxt utan också till platser. Att ryckas upp kan beskrivas som en skada som tillfogas barnet av samhället, säger Pia Kjellbom.

Hon menar också att barn ofta glöms bort i bedömningar som rör dem, trots att deras bästa ska bedömas självständigt. Barn har rätt att behandlas som egna individer med egna behov. De kan exempelvis inte ställas ansvariga för föräldrars hyresskulder, förklarar hon.

Det förekommer att barnfamiljer i samband med påtvingade avflyttningar får bo på campingplatser, vandrarhem, som inneboende hos släktingar, vänner eller andra anhöriga, i jourlägenheter eller andra typer av temporära boenden, ibland under lång tid.

– Enligt Socialstyrelsens definition räknas de då som hemlösa och har inte den skäliga levnadsnivå som alla barn i Sverige enligt socialtjänstlagen har rätt till, säger Pia Kjellbom.

Vräkningshot skapar också enorm stress hos vuxna. Risken för självmord är fyra gånger så hög bland vräkningshotade vuxna i Sverige jämfört med befolkningen i övrigt, visar svensk forskning från 2015. Pia Kjellbom känner själv till flera fall där någon av barnens vårdnadshavare tagit sitt liv innan vräkning.

– Hot om vräkning är ett allvarligt hot. Människor känner sig i vissa fall hotade till livet, förklarar hon.

Socialtjänsten har ingen skyldighet att närvara vid vräkningar av barn. De kan inte heller lägga sig i hur vräkningen genomförs. Enligt Pia Kjellbom landar ansvaret för att barns rättigheter respekteras vid en vräkning på Kronofogden och eventuella poliser.

Kronofogden informerar heller inte om att familjerna kan bestrida uppsägningen med hänvisning till barnkonventionen eller Europakonventionen, även i de fall familjerna har en hyresskuld, säger hon.

Kronofogden uppger att de informerar om att avhysningar kan bestridas, men inte av vilka skäl, eftersom myndigheten ska förhålla sig neutral till parterna.

Pia Kjellbom menar att myndigheter som Kronofogden saknar rutiner för att ge barn möjlighet att göra sina röster hörda eller få sina intressen beaktade vid risk för en påtvingad avflyttning.

– Barnkonventionen gäller Kronofogden också, påpekar hon.

Kronofogden ger en annan bild. Jens Haggren, jurist, säger att barns rätt att komma till tals är en viktig princip enligt barnkonventionen och att myndigheten arbetar systematiskt för att se till att barn som berörs får information om en kommande avhysning.

– I vår barnriktlinje beskrivs vikten av att lyssna till barnet för att kunna bedöma vad som utgör barnets bästa. Vid en avhysning som berör barn gör vi alltid en bedömning av hur åtgärderna kan anpassas, så att de sker med hänsyn till barnets bästa.

När det gått så långt att en barnfamilj vräks har myndigheten ingen möjlighet att göra någon annan bedömning än att verkställa vräkningen, säger han.

Han hänvisar till att Kronofogden har riktlinjer som kräver att socialtjänsten närvarar vid barnvräkningar och att avhysningar samplaneras med socialtjänsten.

Socialtjänsten kan stoppa en uppsägning på grund av hyresskulder om de tar på sig betalningsansvaret. Då kan värden inte gå vidare med en uppsägning. Men studier visar att socialtjänsten ofta inte känner till att den möjligheten finns.

Pia Kjellbom understryker också att inget hindrar att socialtjänsten hjälper familjer med att finna mer permanenta boendelösningar.

– Att säga att myndigheten inte får göra det rimmar inte med socialtjänstlagens intentioner. Men det är stor skillnad på hur socialtjänstlagen ser ut och hur den tillämpas i praktiken. Socialtjänstlagen slår fast att alla barn ska ha jämlika levnadsvillkor.

Den svenska staten har enligt regeringsformen åtagit sig att ”trygga” rätten till bostad generellt och att säkerställa att ”barns rätt tas till vara”. Det finns också skyddsmekanismer i hyreslagen. Den slår fast att enskildas befintliga boende i första hand ska skyddas.

Socialtjänstens yttersta ansvar kvarstår efter en vräkning och innebär att den som inte själv eller på annat sätt kan tillgodose sina behov har rätt till bistånd, där exempelvis boende kan ingå.

Myndigheter i Sverige omfattas också av Europakonventionen som slår fast att det ska göras en bedömning om vräkning är en rimlig konsekvens när det handlar om små skulder och påverkar familjers boendesituation under lång tid.

– En barnfamilj kan vräkas för att de har en tusenlapp i hyresskuld. Det kan stå i strid med Europakonventionen, men är inte något som Kronofogden i normalfallet tar hänsyn till, menar Pia Kjellbom.

Jens Haggren, jurist, Kronofogden, säger att det mycket väl kan vara så att det behövs sådana bedömningar.

– Vid otillåtna bosättningar gör vi den bedömningen. Men som lagen ser ut nu så görs inte det i andra fall.

Ett annat problem är att hyresvärdar inte har skyldigheter enligt lag att undersöka om en uppsägning berör barn eller att låta barnen som drabbas komma till tals, säger Pia Kjellbom.