Annons
Björn Ranelid, Författare.

Den som bor i palats kan dö av ensamhet

Människan går långt för att upptäcka mirakler och glömmer bort att de lever inom henne. På baksidan av alla världens mynt hittar ni små gossar och flickor. Några av dem sover oroligt eller går vilse och faller över kanten.
Vi kan köpa mycket, men inte kärlek och sann glädje. Du kan handla bostad utan att känna till priset på värmen från familjen. Den längsta och kortaste resan är mellan hjärtat och ögat. När människans kropp är för liten skrattar och gråter hon.

Miljoner barn i Afrika, Kina och Indien delar rum med syskon och föräldrar. De räknar inte priset per kvadratmeter. Hela världen ryms i en människas hjärna. Ordet färdas trettio tusen mil i sekunden i ljusets hastighet. Jag bär minnena av alla mina rum i pupillen. Själen väger ingenting, men där lever min första lägenhet.

En månfarare tar sig en millimeter ut i evigheten, medan en människa som flyttar från tjugo till etthundra kvadratmeter förvandlar sin blick och reser just mellan ögat och hjärtat. Då har hon närmre till skratt än gråt.
När jag flyttade ihop med kvinnan som skulle bli min första hustru hade vi fått en son. Han heter Alexander Ranelid och arbetar nu för Hyresgästföreningen. Vi bodde på sjutton kvadratmeter i Malmö. Då var jag tjugotvå år och studerade filosofi i Lund.

Sedan dess har jag bott i lägenheter av olika storlekar från sextio till nästan tvåhundra kvadratmeter, radhus och villor. Nu äger jag och min hustru två hus i Kivik. Till ägorna hör en stor äppellund, en unik trädgård och egen strandtomt. I Stockholm hyr vi en vacker och rymlig lägenhet på Hornsgatans puckel i Stiftelsen Konstnärshem. Under den våningen har jag en liten arbetslägenhet som jag når från trapphuset till den gamla köksingången.
Därmed har jag fått uppleva en nåd att stilla bedja om med avseende på bostad. Sträckan mellan den lilla lägenheten på sjutton kvadratmeter, där tre personer samsades om utrymmet, till paradvåningen i Stockholm är längre än månfararens resa i rymden, ty mänskligheten klarar sig gott utan raketer, men alla måste ha tak över huvudet i det långa loppet.

Det är en skam för Sverige att flera tusen människor i riket saknar en plats att bo. Jag har dömt mig själv till att inte ta hemmet och bostaden för givna. Den första och mitt livs hittills minsta lägenhet tar lika mycket plats i mitt hjärta som paradvåningen i Stockholm.
Jag färdas snabbare och med mindre vikt än månfararen på denna resa mellan rummen. Människor som bor i palats kan dö av ensamhet. Det är lättare att gå vilse i själen än i världens största slott.
Jag skrattade mycket när jag bodde med sonen och kvinnan på sjutton kvadrat, men jag kan inte minnas att jag grät någon gång.

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.