Vi betalar mer i hyra men vad får vi egentligen för pengarna?

När hörde du av dig till din hyresvärd senast? Och fick du återkoppling och den hjälp du behövde inom rimlig tid? Min hyresvärd är hyfsad på återkoppling, ibland tar det lite för lång tid när man felanmält.

Men många hyresgäster har inte den turen. På Hyresgästföreningen har vi senaste åren allt oftare fått höra från hyresgäster som berättar om veckor av väntan på hjälp när en spis eller ett kylskåp slutat fungera, om att ­behöva jaga sin hyresvärd för svar, om att känna sig osynlig i sitt eget hem.

Det här handlar inte om små irritationer – utan om att vardagen i våra hem, den plats som ska vara ­tryggast av alla, ska fungera.

Hyrorna går upp men man får mindre för pengarna

De senaste åren har många hyresgäster tvingats ­vända på varje krona, dra ned på allt från matinköp till fritidsaktiviteter till barnen – och ändå ­räcker ­pengarna ofta inte till. Ekonomin har pressats till bristningsgränsen inte mist på grund av de senaste årens kraftiga hyreshöjningar. Samtidigt möts de av en vardag i boendet som blir allt tuffare. Hyrorna går upp, men det man får för pengarna blir mindre och sämre. Underhåll som tidigare ingått i hyran besvaras allt oftare med ett ”det får du stå för själv”.

I vår nya rapport Hur sköter sig hyresvärdarna? har vi frågat över 7 000 hyresgäster i hela landet vad de tycker om sitt boende och hur de upplever att hyresvärdarna lever upp till sina åtaganden. Svaren vi fått bekräftar vår bild – svart på vitt. Undersökningen visar att bara 57 procent av hyresgästerna tycker att hyran motsvarar det man betalar för – den lägsta siffran ­sedan undersökningen startade 2005.

För fem år sedan låg siffran över tio procentenheter högre. Och bland de privata hyresvärdarna är missnöjet ännu större – där tycker bara 54 procent att boendet är värt det man betalar. Att privatvärdarna samtidigt står för de högsta hyreshöjningarna sticker faktiskt i ögonen. Samtidigt sjunker förtroendet för hyresvärdarna. Allt färre ­skulle rekommendera sin hyresvärd till andra. Och mest oroande är utvecklingen bland privata hyresvärdar, där missnöjet är som störst.

Vi hyresgäster är inte bara kunder

Det vi ser är en tydlig boendekrympflation: hyrorna stiger, men boendets värde krymper. Mer pengar ut – mindre kvalitet in. Kombinationen av högre hyror och lägre nöjdhet är inte bara en ekonomisk fråga – det är en förtroendekris.

Bostaden är faktiskt inte en vara som alla andra. En trygg bostad man har råd med är grundläggande för ett tryggt liv. Och vi hyresgäster är inte bara kunder. Vi är grannar, barnfamiljer, pensionärer och unga vuxna som lever våra liv i hyresrätten. Hyresrätten är en fantastisk boendeform men om vi vill värna den kan vi inte fortsätta på en väg där hyran bara höjs och höjs medan kvaliteten sjunker. När hyresgästernas grundtrygghet urholkas riskerar hyresrätten att ­tappa sin attraktivitet.

Vi hyresgäster kan inte ­acceptera att betala mer för ett boende som blir allt sämre. ­Hyreshöjningarna måste spegla verklig­heten i trapphusen, inte bara vara siffrorna i ­fastighetsägares kalkyler.