Ambitiöst projekt ska få bostadsmarknaden på rätt köl
I svensk politik finns inte längre någon som tar ett helhetsgrepp på bostadsmarknaden. Punktinsatser görs här och där, och när reglerna för en del av bostadsmarknaden ändras blir inte sällan en annan del lidande.
Med hjälp av ett nytt forskningsprogram vill Kungliga Tekniska högskolan, KTH, bli en alltomfattande informationsresurs för Sveriges bostadspolitiska makthavare.
Genom att samla in cirka 16 miljoner kronor från ett 20-tal företag och organisationer i bostadsbranschen blir nu det fyraåriga projektet verklighet. Forskningsprogrammet Bostad 2.0 har ett ambitiöst mål: att göra bostadsmarknaden öppen för alla.
Enligt projektets ledare, professorn och fastighetsexperten Mats Wilhelmsson, kommer forskningen att vara absolut oberoende och bland annat följa fotspåren från KTH-professorna Hans Lind och Stellan Lundström.
– En del frågor är desamma och en del är nya. Tack vara den stora uppslutningen från aktörer på marknaden har vi möjlighet att ta ett brett grepp på de viktigaste bostadsfrågorna. Det har gjorts väldigt många rapporter senaste åren, men kanske ger det lite mer trovärdighet om de som redovisar resultaten inte företräder en aktör på marknaden.
Förhoppningen är att rapporterna kommer att leda till förändringar till en i dag haltande bostadsmarknad och påverka lagstiftare att fatta väl underbyggda beslut. Och att även staten så småningom bidrar med pengar till projektet, nu när så stor del av branschen finns representerad. Samtliga bolag och intresseorganisationer som bidragit till Bostad 2.0 kommer dock inte alltid att glädjas över rapporterna, understryker Mats Wilhelmsson.
– Alla behöver inte vara överens om slutsatserna. Eller rättare sagt: alla kommer inte att vara nöjda med alla slutsatser, det här är obunden forskning. Men vi hoppas få till ett levande forum kring dessa frågor.
Forskningen kommer att bedrivas av fastighets-, juridik- och ekonomiutbildad personal och fokuserar på åtta temaområden, såsom tryggare städer, hållbarhet och integration. Särskild energi kommer att läggas på att utreda skattemässiga skillnader mellan boendeformer – något Hyresgästföreningen kallar hyrskatten – samt hur väl hyressättningssystemet fungerar på dagens marknad.
– Vad man kan se är att bruksvärdesmodellen används olika i olika delar av landet. I Stockholm, Göteborg och Malmö fungerar det till exempel väldigt olika. Hur kommer det sig att man på vissa håll kommer fram till en annan syn när man använder samma system?
Hyresgästföreningen är en av branschaktörerna som bidragit med pengar till Bostad 2.0. Enligt Pär Svanberg, bostadspolitisk chef, vill man ta chansen att bidra med kompetens i frågorna ur ett hyresgäst- och konsumentperspektiv.
– Vi hoppas att få ett djupare kunskapsunderlag för vårt arbete med att utveckla hyresrätten som boendeform och i olika avseenden stärka hyresrättens och hyresgästernas ställning på bostadsmarknaden.
Värdeskapande stadsbyggande: Hur man får staden livlig och trygg och dess invånare att känna sig inkluderade. Hållbart byggande.
Ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet: Förbättra integrationen på bostadsmarknaden och hitta finansiellt hållbara lösningar.
Alternativa redovisningsregler: Att med regeländringar öka rörligheten på marknaden och se över finansiering från stat och lokalsamhälle.
Analyser av lokala bostadsmarknader: Hur kan hyresrätten utvecklas? Hur fungerar flyttningar på bostadsmarknaden?
Utveckling av hyresrätten: Finns det orättvisa skattemässiga skillnader? Används hyressättningsmodellerna på ett objektivt sätt och kan de förbättras?
Jämförelse mellan upplåtelseformer: Plan- och byggprocessmässiga frågor. Digitalisering och transparens.
Strukturer på lokala marknader: Hur fungerar samspelet mellan offentlig och provat sektor. Analyser av miljonprogrammet.
Företags- och samhällsekonomiska kalkyler: Historiska och framåtblickande perspektiv på bland annat blandning av upplåtelseformer.
Fastighetsägarna, Familjebostäder i Stockholm, Einar Mattsson, LE Lundberg, Helsingborgshem, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, JM, MKB, NCC, OBOS Sverige, Rikshem, Sabo, Skanska, Stiftelsen Stockholms studentbostäder, Stockholmshem, Stockholms stadshus, Svenska bostäder, Sveriges byggindustrier, Wallenstam, Veidekke och Willhem.
