Bostadsbrist i hälften av Norrbottens kommuner

Trenden i flera andra län är att bostadsbristen långsamt börjar avta. Men i Norrbotten har det skett ytterst små förändringar under de senaste åren. Det visar länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys för 2020.

Sju av 14 kommuner har sedan 2017 uppgett i sina svar till länsstyrelsen att de totalt sett har underskott på bostäder. Så också i år. De sju är Arjeplog, Boden, Gällivare, Kalix, Kiruna, Luleå och Piteå.

Läs ocksåMamman somnade med tända ljus i sängen – frias ändå från branden: ”Miss av åklagaren”

Nytt för 2020 är bara att Haparanda gått från att ha balans på bostadsmarknaden till överskott.

Även när det gäller centralorterna är läget konstant. Samma nio kommuner som förra året har underskott. Förutom de sju kommunerna med underskott totalt sett har även Älvsbyn och Överkalix bostadsbrist centralt.

Förändrats något har däremot kommunernas bedömningar av hur det ser ut i de mindre kommundelarna. Där har tre kommuner gått från överskott 2019 till balans 2020. De tre är Jokkmokk, Älvsbyn och Övertorneå.

Läs ocksåDe får inte längre använda sin öppna spis – ”Vansinnigt ur ett civilförsvarsperspektiv”

Samtidigt har Kiruna gått från underskott till balans medan Gällivare gått från balans till underskott.

Mest byggs det i Luleå. Där finns hälften av de 1 250 lägenheter i flerbostadshus som färdigställdes i Norrbotten under 2019.

På många orter byggs det få eller inga nya bostäder alls trots att det finns en efterfrågan.

Läs ocksåLarmet: Gängkriminells hundar tjuvparades och gick runt bland kanyler – tas omhand

När kommunerna ombetts kommentera detta faktum har tio sagt att produktionskostnaderna är högre än vad den lokala bostadsmarknaden klarar av.

Sex kommuner gör bedömningen att lånevillkoren är för hårda medan fyra anser att det också beror på att andrahandsmarknaden är för svag.

Men bostadsbristen handlar inte bara om att det byggs för lite. Ett fenomen som visat sig existera i delar av Norrbotten är att befintliga bostäder inte nyttjas fullt ut trots att behovet finns.

Länsstyrelsen uttrycker det i sin rapport som ”ett matchningsproblem som marknaden inte kan hantera på egen hand”.

I exempelvis Pajala, där det gjorts en studie av matchningsproblematiken, står många hus och lägenheter obebodda och förfaller trots att det finns en efterfrågan.

Ägarna avstår ofta från att annonsera eller anlita förmedlare. De få försäljningar som görs bygger på kontakter. Utbudet framstår därmed som dåligt, prisnivån hålls låg och personer utifrån har svårt att få tag på en bostad för att kunna etablera sig på orten.