Branden tog sig upp på vinden – slukade Ainos hem
I några av fönstren står vissnade krukväxter. Andra är gapande hål, utan glasruta och fönsterkarm. Stora tussar isolering har ramlat ner och fastnat i buskarna längs tegelväggen.
På baksidan av huset, som är byggt på 1970-talet och ligger på Stormyravägen i östra delen av Hudiksvall, är balkongerna svarta av sot och flera saknar räcken.
Aino Sundman pekar mot den svartbrända huskroppen.
– Ser du rosbågen som ligger där? Det är min altan. Och där är mitt badrumsfönster.
Den här höstdagen har det gått drygt en och en halv månad sedan söndagen i juli då hon förlorade sitt hem. Aino Sundman hade varit och badat i havet med sin syster. Hon hade tänkt bege sig till Sisselboberget några kilometer bort för att meditera, men det är så varmt ute att hon stannar hemma.
Då ringer någon på dörren.
– Jag tittade ut, men såg ingen där, så jag tänkte att det var barn som busringde.
Det Aino Sundman inte vet är att det brinner i hennes hyreshus.
”I princip hela vinden är övertänd”
Larmet kommer strax före 16.00 och räddningstjänsten är på plats inom några minuter. Rökdykare går in i en lägenhet och släcker en mindre brand på spisen och i spiskåpan.
Arbetet verkar först gå bra och de kan vädra ut röken, berättar Andreas Vik. Han är styrkeledare på Norrhälsinge räddningstjänst och en av dem som var först på plats.
– Det är väl någonstans då, strax före 16.20, som jag ser att det trycker ut vit rök från takfoten och andra ställen på taket, säger han.
Efter ytterligare några minuter byter den vita röken färg till svart, vilket är ett tecken på att elden har tagit fart på vinden. Nu går det fort.
– Lågorna slår ut på flertalet ställen längs med den här fastigheten, som är cirka 80 meter lång. I princip hela vinden är övertänd på väldigt kort tid.
Ändrar inriktning
Utvecklingen innebär att Andreas Vik och hans kollegor måste begära hjälp från andra kommuner för att kunna hantera branden.
– Och inriktningen på insatsen går ifrån att släcka branden, till att utrymma alla som bor i fastigheten, berättar han.
Nu plingar det på dörren hos Aino Sundman en andra gång.
– Då gick jag ut på altanen och såg att det var alldeles grått av rök på baksidan. Jag trodde att det var skogen som brann.
Hon stänger altandörren och vädringsfönstret. Tar handväskan, nycklarna och mobiltelefonen och går ut.
– Sedan fick jag aldrig gå in igen.
När hon kommit ut ringer hon sin syster, som släpper allt och åker dit. Sedan står de tillsammans och ser hur hela taket tar eld. Aino har fortfarande på sig flipflops, bikinitopp, linne och kjol efter strandutflykten.
Förlorar sina hem
Inne i huset konstaterar räddningstjänsten att det finns ett betongbjälklag mellan vinden och tredje våningen, som bedöms kunna hindra branden från att sprida sig i den riktningen. Tanken är därför att låta vinden brinna ner. Men branden sprider sig vidare i huset.
Brandstyrkor från flera kommuner jobbar med släckningen. Trots det blir majoriteten av lägenheterna i huset helt utbrända. Ingen omkommer i branden, men alla hyresgäster blir av med sina hem.
Den officiella brandutredningen är inte färdig än. Lennart Kjellin, byggprojektledare hos hyresvärden Glada Hudikhem, har ändå en tydlig bild av hur det sannolikt gick till när branden tog sig upp på vinden.
– Branden startade vid fritering på spisen. Det måste vara så att när frityroljan tog eld så brann det rätt upp i ventilationen, säger han.
Ovanligt att branden sprider sig
Varje år rycker räddningstjänsten ut till omkring 2 900 bränder i flerbostadshus, enligt statistik från MSB. I över 9 av 10 fall slutar branden antingen utan skador eller stannar i utrymmet där den började.
Det vanligaste är att bränderna startar i köket, precis som på Stormyravägen. Men det är ovanligt att de sprider sig. Drygt en halv procent av köksbränderna tar sig upp på vinden.
Att branden i det här fallet spred sig från vinden till andra lägenheter beror enligt Lennart Kjellin på att fönster och altandörrar var öppna den här varma sommardagen.
– Det kunde man se, för det var vissa lägenheter som var rökskadade och andra som var utbrända. Skillnaden var om man hade öppet eller inte, säger han.
”Det brann alltihop ändå”
Lennart Kjellin berättar också att det fanns en gipsvägg på vinden, i mitten av huset.
– Men det hjälpte inte riktigt när det där körde i gång. Det brann alltihop ändå, säger han.
Johan Lindbom är brandingenjör på Boverket. Han berättar att en brand som tar sig upp på vinden snabbt kan sprida sig över stora ytor. Samtidigt kan det vara svårare för räddningstjänsten att släcka just vindsbränder.
– Vindar har en särskild problematik. De är ganska svåråtkomliga utrymmen och de kan sträcka sig över flera lägenheter. En brand på vinden kan spridas över en stor del av byggnaden eller hela byggnaden i värsta fall.
Hur allvarligt brandförloppet blir beror mycket på byggnadens konstruktion i övrigt. Betongbjälklag under vinden är till exempel betydligt säkrare än vissa andra typer av konstruktioner.
– Men installationer som går igenom bjälklaget skapar då väldigt sårbara punkter, säger Johan Lindbom.
Saknar statistik
På grund av riskerna har byggregler om brandcellsindelning på vindar i bostadshus införts succesivt under flera decennier. Sedan 1994 finns sådana krav på vindar som är minst 400 kvadratmeter.
Reglerna gäller bara vid nybyggen och stora ombyggnationer. Varför ställer man inte samma krav även på äldre bostadshus?
– Det hade blivit helt orimliga konsekvenser om man skulle behöva bygga om alla byggnader i hela landet så fort det kommer en ändring av reglerna. Det hade träffat allt från gamla kulturhistoriska byggnader till de som byggdes i går, säger Johan Lindbom.
I stället finns lagen om skydd mot olyckor. Den säger bland annat att fastighetsägare ”i skälig omfattning” ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga bränder. Det är räddningstjänsten som har ansvar för att hålla koll på att fastighetsägarna följer den lagen.
– Där vet jag att det finns fall där räddningstjänsten har ställt krav på sektionering av vindar, säger han.
Hur vanligt är det att vindar i bostadshus saknar uppdelning i brandceller?
– Det vågar jag inte svara på. Det hade nog krävts en inventering av byggnadsbeståndet, säger Johan Lindbom.
Hem & Hyra har också kontaktat Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Men inte heller de har något svar på frågan om hur vanligt problemet är.
Vet inte hur många som berörs
För att försöka få en bild av omfattningen hör vi av oss till 80 kommunala bostadsbolag i delar av Mellansverige.
De flesta svarar inte. Men det vanligaste svaret vi får är att bolagen har hyreshus med vindar som inte är indelade i brandceller. De flesta som har sådana hus vet däremot inte hur många lägenheter som är berörda.
Flera bränder i Hälsingland
I Söderhamns kommun, som ligger vid kusten mitt emellan Uppsala och Sundsvall, har tre uppmärksammade bränder på senare år spridit sig via vindar som saknat brandceller.
2020 omkom en äldre kvinna i en brand i Söderala, där 24 lägenheter förstördes. 2024 blev hyresgästerna i sju lägenheter av med sina hem när en radhuslänga i tätorten Bergvik brann ner. På samma gata förstördes en radhuslänga med sex lägenheter i en brand 2021. Den gången dröjde det lite längre innan branden tog sig upp på vinden, men även då fick det betydelse för brandförloppet.
En annan uppmärksammad brand skedde i Edsbyn i Gävleborgs län för drygt 13 år sedan. Branden började i en lägenhet och spred sig vidare via den helt öppna vinden i hyreshuset som ägdes av det kommunala bostadsbolaget Aefab.
Ett 40-tal hyresgäster blev av med sina hem. I dag uppger Aefab att man har tre huslängor med stora vindar som saknar uppdelning i brandceller. Ett arbete pågår med att upphandla bygget av avskiljande väggar där.
Ett annat bolag, Nordanstigs Bostäder, berättar att de just nu håller på med en inventering för att få en bild av omfattningen på problemet.
Svårt att bygga om vindarna
Enligt Lennart Kjellin på Glada Hudikhem har de ganska många hus med liknande konstruktion som det Aino Sundman och hennes grannar bodde i. Att bygga om dem, så att de når upp till dagens brandsäkerhetskrav, verkar omöjligt.
– Även om du har en gipsvägg inne på vinden är taket fortfarande av trä. Så du måste dela upp taket också och göra det icke-brännbart på var sin sida. Det blir en jätteåtgärd. Att göra en lösning som ska funka i varje läge, det vet jag inte ens hur det ska gå till faktiskt, säger han.
Lennart Kjellin berättar att Glada Hudikhem har tagit hjälp av räddningstjänsten för att titta på vad de skulle kunna göra för att förbättra brandsäkerheten.
– Vi är naturligtvis intresserade av om det är någonting vi kan göra. Men de kunde inte se någonting uppenbart, säger han.
”Många olyckliga omständigheter”
Förra vintern brann det i ett hus i Delsbo som var snarlikt det på Stormyravägen, förutom att det var en våning lägre. Enligt Lennart Kjellin är det som hände vid den branden ett tecken på att konstruktionen ändå är säker.
– Det brann ut mot fasaden, ut mot taket, fönstren gick sönder, så det var en rejäl brand. Men branden stannade i lägenheten. Huset klarade sig. Så konstruktionen på huset är nog ganska bra ändå.
Vad skulle du vilja säga till hyresgäster som bor i liknande hus och är oroliga?
– Normalt sett har de bränder vi har haft hållit sig inom lägenheten. Brandcellerna har funkat väldigt bra. Men vid branden på Stormyravägen var det nog väldigt många olyckliga omständigheter samtidigt. Och då blev det så här illa, säger Lennart Kjellin.
Fick stöd från flera håll
Mitt i allt elände tycker Aino Sundman ändå att hon fått bra stöd.
I det akuta läget efter branden öppnade kommunen en närliggande skola som samlingsplats för de drabbade. Många hade tvingats lämna sina hem i bara shorts och t-shirt och Hyresgästföreningen drog snabbt igång en klädinsamling. Hon är också nöjd med hjälpen från Glada Hudikhem.
I september fick Aino Sundman nycklarna till en ny lägenhet hos en privat hyresvärd. Men det kommer att dröja innan den känns som hemma. I stort sett alla hennes ägodelar förstördes i branden.
– Jag har blivit av med mitt hem. Men man får inte gräva ner sig. Det går inte att vrida tillbaka klockan, utan man får se det som en nystart i livet, säger hon.
En brandcell är en del av en byggnad som kan stoppa en brand från att sprida sig. En lägenhet ska kunna hålla en brand ute eller inne i minst en timme.
Källa: Boverket
- Rädda dig själv och de som är i omedelbar fara.
- Varna andra som hotas av branden.
- Larma SOS Alarm på 112.
- Släck branden om du kan göra det utan risk för att själv skadas.
Källa: MSB
- Brandvarnare
- Pulversläckare, minst 6 kg
- Brandfilt, minst 120 x 180 cm
Källa: MSB
Släck branden genom att lägga på ett lock. Bränder i stekpanna eller kastrull ska aldrig släckas med vatten då vattenångor kan kasta i väg brinnande olja som leder till att branden sprids.
Källa: MSB
Om det brinner i din egen lägenhet ska du utrymma. Vid utrymning ska du:
- Stänga in branden om det är möjligt.
- Stänga din lägenhetsdörr så att brand och rök inte sprider sig i trapphuset.
Om det brinner någon annanstans och du upptäcker rök i trapphuset ska du stänga dörren och stanna i din lägenhet. En lägenhet ska vara byggd för att kunna hålla en brand ute i ungefär en timme.
Använd inte hissen när det brinner. Om du inte kan utrymma genom trapphuset ska du invänta hjälp från räddningstjänsten.
Källa: MSB
