150 svenska kommuner förlorar invånare – experten: ”Staten måste stötta”
Jan Jörnmark är docent i ekonomisk historia och har skrivit böcker och debattinlägg om bostadspolitik. För knappt tio år sedan gjorde Jan Jörnmark en strukturstudie för Östra Göinge kommun och ytterligare fem mindre kommuner. Många av Sveriges kommuner avfolkas alltmer.
Från 2024 till 2040 kommer 158 av Sveriges 290 kommuner tappa befolkning, enligt SCB:s prognos. I Blekinge minskar alla kommuner i länet. I andra län är det en enda stad som ökar medan alla andra orter minskar.
– Det är samhällen som försvinner i all tysthet, säger Jan Jörnmark.
Födelsetalen sjunker
I samhällsdebatten hör man ofta att det föds för få barn i både Sverige och andra länder.
Barnafödandet har i förhållande till befolkningen aldrig varit lägre i Sverige, visade statistik från SCB förra året. Antalet nyfödda visade sig var det lägsta på 20 år och den totala befolkningsökningen blev den lägsta på 22 år.
Men enligt Jan Jörnmark är de siffrorna och den debatten inte särskilt relevant för de krympande kommunerna i Sverige. I Högsby har till exempel åldersgruppen 20-44 år minskat mellan 1990 och 2025. Den har minskat från 29 procent av befolkning till 22 procent, medan 65-plussarna ökat från 25 till drygt 30 procent.
– Den gruppen är helt central och avgörande i alla sammanhang. Det är de som bildar nya familjer, får jobb, och efterfrågar bostäder.
Därför försvinner befolkningen
Enligt Jan Jörnmark finns det flera förklaringar till avfolkningen:
En alltmer effektiviserad industri, där många industrier har försvunnit från orter.
Den industri som finns kvar producerar samma mängd men ofta med färre anställda.
De nya arbetstillfällena växer istället i storstadsområdena som lockar yngre människor.
Kan kommunerna själva få bukt med de här problemen?
– Nej, Sveriges svaga kommuner behöver en statlig medvetenhet om den här problematiken, det är det ingen tvekan om. Både för ekonomin och för att se strukturella lösningar.
Jan Jörnmark menar att vare sig den nuvarande eller förra regeringen har reagerat tillräckligt.
– Det är för mig ofattbart att man inte gjort det, att man inte tillsatt en stor utredning kring de här frågorna. Man behöver i många fall ett tydligt stöd från staten för att hantera de här frågorna, både kunskapsmässigt och finansiellt. Det här är en av de tre-fyra viktigaste frågorna vi har i samhället, säger han.
Att riva eller inte?
Runt om i Sverige blir lägenheter jämnade med marken. I Östra Göinge har 150 lägenheter rivits, och 150 nya byggts. I Hultsfred har över 200 lägenheter rivits de senaste åren. Helt rätt tycker Jörnmark.
Martin Hofverberg, chefsekonom för Hyresgästföreningen, delar åsikten att staten bör hjälpa kommunerna mer, men är inte lika ivrig när det gäller rivningar.
– Vi tycker staten har lämnat kommunerna alldeles för ensamma, egentligen ända sedan 90-talet, när det gäller bostadsförsörjning, infrastruktur och risktagande. Staten bör hjälpa till med finansiering av bostadsbyggande, och samtidigt ställa krav på kommunerna att planera för fler bostäder. Men det innebär också att när det inte finns befolkningsunderlag borde staten hjälpa till där också.
Tomma lägenheter inte alltid ett problem
Chefsekonomen anser att det till viss del är rimligt att kommuner planerar inför sin befolknings behov. Men det finns skäl att vara återhållsam anser han.
– En viss vakansgrad är bra för den lokala bostadsmarknaden. Det gör att man kan flytta runt, att det finns lediga lägenheter och en flexibilitet. Historiskt är det fortfarande ganska låga vakansgrader.
Vad kan staten göra?
Hem & Hyra har sökt bostadsminister Andreas Carlsson. Via mejl har vi bett honom bemöta Jan Jörnmarks kritik om att regeringen inte tar bostadsfrågan och avfolkningsfrågan på allvar. Vi har också bett honom svara på vem som han anser har ansvar för till exempel rivningskostnader och vad staten kan ge för stöd till små kommuner som brottas med en minskande befolkning.
Andreas Carlsson pressekreterare hälsar att bostadsministern inte ställer upp på en intervju. I stället skickar hon ett mejl med bostadsministerns kommentar, vilket betyder att vi inte haft möjlighet att ställa följdfrågor.
I sin kommentar skriver Andreas Carlsson att vissa kommuner kan ha utmaningar med en åldrande och minskande befolkning, vilket ”förutsätter en bredd av insatser inom flera politikerområden”. Han skriver vidare att inom det bostadspolitiska området är ansvaret delat mellan stat och kommun.
- SCB:s prognos för befolkningsutvecklingen visar att invånarantalet ökar. År 2040 beräknas Sverige ha 11 miljoner invånare – en ökning med cirka 380 000 personer jämfört med slutet av 2024.
- Samtidigt visar prognosen att ökningstakten successivt kommer att minska samt att det råder stora lokala skillnader. Sju av landets 21 län väntas minska i folkmängd.
- SCB:s prognos bygger på analyser av födelse, dödlighet och flyttningar. Orsaker till att vissa kommuner blir färre är bland annat för att fler dör än föds, folk flyttar till andra delar av landet och utrikesinflyttningen inte väger upp detta. Andelen äldre, särskilt 85+, ökar i hela landet och då andelen barn och unga minskar, får många kommuner en allt mer åldrad befolkning.
