För få platser i skyddsrum i Norrland

Fastighetsskötare Jan Sjöström drar fram en skramlande jätteknippa och får leta en stund innan han finner den rätta nyckeln. Den som öppnar den massiva dörren till ett av skyddsrummen i bostadsområdet Tallnäs i Timrå.
– Jaha ja, så här ser det ut, säger han och kliver in i gapet på ett stort underjordiskt rum med klottrade betongväggar och skrotbelamrat golv.

I Sverige finns cirka 65 000 skyddsrum med plats för ungefär sju miljoner människor. Skyddsrummen är konstruerade för att kunna skydda mot alla de stridsmedel som kan komma att användas.

ANNONSGuide till hemförsäkringar

De skyddar mot såväl stötvåg och splitter som gasbeläggning, biologiska stridsmedel, brand och joniserande strålning.

Skyddsrummen finns spridda i bostadshus och industrifastigheter. I fredstid får skyddsrummen användas som helt vanliga lokaler. Men om en krissituation skulle uppstå så har fastighetsägaren två dygn på sig att förvandla förråd till skyddsutrymme.

– Det kan bli problematiskt eftersom vi inte har en aning om vad hyresgästerna förvarar i sina förråd bakom plåtdörrarna. Det kan ju vara hur otympliga saker som helst, eller en massa smått och gott som är tidskrävande i sig att få undan. Då är synligt bråte att föredra, säger Jan Sjöström.

Läs ocksåNär som helst kan marken ge vika – deras hem står mitt i riskzonen ”Hade varit fruktansvärt”

Hem & Hyra har kartlagt hur många som får plats i skyddsrummen i Jämtland och Västernorrland jämfört med antalet invånare. Granskningen visar att bara tre av femton kommuner kan erbjuda alla sina invånare en plats om krig eller en samhällskris plötsligt uppstår.

Glappet beror på flera olika orsaker, som att invånarantalet har förändrats under tid. Men främst för att det satsades mest på skyddsrum under decennierna efter andra världskriget då man upplevde den så kallade hotbilden som stark. Tidigare och senare uppförda hus saknar ofta skyddsrum.

Men i Tallnäs finns det gott om dem. På en yta med 540 lägenheter finns det 12 skyddsrum med totalt 2 731 platser.
– Ja, om det brakar lös är det bra att befinna sig i de här krokarna. Här ryms många, konstaterar Jan Sjöström.

Läs ocksåHyresvärden gick in i kvinnans rum och sniffade på trosor – fångades på film

Sämst med skyddsutrymmen är det i Berg, där över 7 000 människor bara har ett skyddsrum med 37 platser att tillgå.

Liz-Beth Alvåg är hyresgäst i Tallnäs och har följt med på den underjordiska rundturen.
– Jag visste inte mycket innan om skyddsrum, hur det fungerar eller vad som gäller så det var jättebra. Det känns tryggt också att Timråbo verkar ha full koll på läget.

Såväl hyresgäster som andra är skyldiga att klara sig på egen hand de första tre dygnen vid en kris. Vid en krissituation är det samhällets ansvar att först och främst ta hand om sjuka och svaga. Resten måste klara sig själva utan myndigheternas hjälp i minst 72 timmar, men helst en hel vecka enligt försvarsberedningens nya riktlinjer.

Har fastighetsägare med skyddsrum någon skyldighet att informera sina hyresgäster?
– Nej, fastighetsägaren har ingen informationsplikt gentemot sina hyresgäster om vad som gäller vid en kris eller hur utrustning i skyddsrummet fungerar. Däremot är fastighetsägaren skyldig att inom 48 timmar öppna upp och ställa i ordning skyddsrummet, säger Lena Andrén på MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Fastighetsägaren ska däremot underhålla skyddsrummet och tillhörande utrustning. Det ska också finnas en tydlig ”skyddsrumsskylt” på husets utsida. MSB besiktar skyddsrummen regelbundet och hittas några brister ska de åtgärdas av fastighetsägaren.
Skyddsrummen ska vara konstruerade för att avsett antal personer ska kunna vistas där i minst tre dygn.

Vad händer om en krissituation uppstår och det inte finns tillräckligt med platser i skyddsrummet?
– Vid höjd beredskap tar man sig till det skyddsrum som ligger närmast där man befinner sig. Finns inte tillräckligt med platser så tar man sig till andra skyddande byggnader, som källare, tunnel eller tunnelbanestation.

Det har inte byggts några nya skyddsrum sedan 2002. Men med senaste tidens naturkatastrofer, terrordåd och attentat anser många att hotbilden förstärkts och att frågan åter är aktuell.
Under maj-juni skickas en broschyr ut till alla hushåll i Sverige, ”Om krisen eller kriget kommer”.