Fördubbling av antalet unga som bor i andrahand
Andelen unga i Uppsala som bor i andrahand har fördubblats på två år. Det visar en ny undersökning från Hyresgästföreningen. Även i Västmanland är bostadssituationen ansträngd för de unga. Där bor var femte person i åldern 20-27 år fortfarande hemma hos föräldrarna.
På måndagen presenterade Hyresgästföreningen sin återkommande undersökning ”Unga vuxnas boende” med fokus på Uppsala och Västmanlands län.
Annons
Och rapporten bjuder på dyster läsning för dem som hoppats på en förbättring av de ungas boendesituation.
Andelen unga i åldern 20-27 år i Uppsala som bor i andra- eller tredjehand har nämligen fördubblats på de två år som gått sedan den förra mätningen genomfördes.
År 2005 var det sex procent av de unga i Uppsala som bodde i andra eller tredje hand. I år är motsvarande siffra tolv procent.
Även i Västmanlands län har andelen andrahandshyresgäster ökat, från sju procent år 2005 till tio procent år 2007.
– Efterfrågan på bostäder har ökat i de här länen och då kan en lägenhet i andrahand vara den enda möjligheten som finns för att få en bostad, säger Sven Bergenstråhle, författare till rapporten.
Nästan var femte tillfrågad person i Västmanland, 19 procent, är så kallad mambo och bor därmed fortfarande hemma hos föräldrarna, en ökning med sex procentenheter från 2005.
I Uppsala län bor 16 procent av de tillfrågade kvar hemma hos föräldrarna.
Av dem som fortfarande bor hemma vill åtta av tio ha en egen bostad, enligt rapporten.
Men det vanligaste skälet till att bo kvar i föräldrahemmet är inte svårigheten att få tag på en lägenhet, utan det är istället ekonomin som är avgörande.
I Västmanlands län nämner hela 83 procent av de tillfrågade ungdomarna att ”det är billigt och praktiskt” som främsta skäl till att fortfarande bo kvar hemma.
– Det har alltid varit det främsta skälet. I Västmanlands län kan vi konstatera att andelen mambos ökar samtidigt som andelen unga med eget boende minskar, säger Sven Bergenstråhle.
Det är betydligt fler män än kvinnor som bor kvar hemma hos föräldrarna. I Västmanlands län bor till exempel 23 procent av de tillfrågade männen kvar i föräldrahemmet, att jämföra med 13 procent av kvinnorna.
– Killar klarar sig sämre på egen hand utan en mamma som stryker och tvättar, så är det ju, säger Sven Bergenstråhle.
Något som dock har förbättrats för de unga är den ekonomiska situationen. Drygt 31 procent av de unga i Uppsala är i dag fattiga, enligt Konsumentverkets beräkningar. För två år sedan var andelen 40 procent.
I Västerås är skillnaden än mer påtaglig. För två år sedan räknades hela 43 procent av de tillfrågade i åldern 20-27 år som fattiga. I dag har den siffran sjunkit till 28 procent.
– Ekonomin har förbättrats men den kunde varit mycket bättre. Uppgången i Uppsala kan bero på att andelen studenter som har extrajobb ökar, men det är ju inte heller bra eftersom det tar tid från studierna, säger Sven Bergenstråhle.
I Uppsala län behövs det 7 650 bostäder för att tillfredsställa de ungas behov. I Västmanlands län är motsvarande behov 3 650 bostäder. Och lösningen är enkel, enligt Sven Bergenstråhle.
– Man måste bygga mer och billigt, säger han.
Annons
Fakta:
Nya ombildningspriser klara
Fakta: Unga vuxnas boende i Uppsala och Västmanlands län
Hyresgästföreningens landsomfattande undersökning bygger på intervjuer med 4 324 personer i åldern 20-27 år. Av dem bor 1 103 i Uppsala och Västmanlands län. Intervjuerna genomfördes under februari–april 2007. Övriga delrapporter släpps senare under året.
MISSA INGET FRÅN HEM & HYRA. Tryck här för att följa oss på Facebook.
