HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Hans Fingal, 89, rädd för att brinna inne – så dåligt är brandskyddet i trygghetsboenden: ”Måste bli ändring”

Luleå Många äldre som bor i trygghetsboende får med tiden dålig hörsel och inte sällan rörelsehinder. Ändå är brandskyddet inte starkare än i ett vanligt hem, något som experter är skarpt kritiska mot. Hans Fingal i Luleå är 89 år och känner stor oro inför risken att inte hinna ta sig ut i tid.
Foto: Göran Lindh
Hans Fingal bor på ett trygghetsboende i Luleå. Han reagerade redan när han flyttade in på att brandskyddet inte är anpassat för äldre personer. Det är också något brandingenjörer reagerat på.

Själva tanken med ett trygghetsboende är att ge äldre personer ett trivsamt och tryggt boende. Men nu riktas hård kritik mot att brandskyddet inte är tillräckligt. Boverket, som ligger bakom reglerna som styr brandskyddet i trygghetsboenden, medger till Hem & Hyra att situationen är problematisk.

Hans Fingal, som bor på Mjölkuddens trygghetsboende i Luleå, oroas över brandskyddet i byggnaden. Han menar att brandklassningen skulle varit högre redan från början.
– Trygghetsboenden klassas som en vanlig bostad där människor kan klara sig själva om det börjar brinna. Men här bor många som till exempel är beroende av rollator, säger Hans Fingal.
– Börjar det brinna stoppas hissarna och då blir det väldigt svårt att evakuera via trapphusen. Trygghetsboenden måste få ett högre skydd.

Läs ocksåÖstersundshem får lov att renovera 192 lägenheter – upp till 58 procent i hyreshöjning

Krav på bättre brandskydd

Han är inte ensam om att tycka det. Brandingenjören Rebecca Hedberg konstaterar att det börjar höjas många röster som kräver bättre brandskydd i trygghetsboenden. Hon tog upp situationen i sitt examensarbete när hon avslutade sina studier på Luleå tekniska universitet.
– Brandskyddet är inte anpassat för vad som händer över tid. De som bor på ett trygghetsboende är äldre. Många får svårt att röra sig, hör kanske sämre och samma sak med synen, säger Rebecca Hedberg.

Rebecca Hedberg är brandingenjör och hennes examensarbete handlade om brandsäkerhet som marknadsförs till äldre.

– Det blir med andra ord svårare att höra brandlarm, sätta sig i säkerhet och liknande. Brandskyddet i trygghetsboendena i Sverige är inte skäligt. Det här är något som regelverket skulle ha varit anpassat till redan från början.

”Tryggheten är bara social”

Hon såg under examensarbetet att remissinstanserna MSB, Socialstyrelsen och Boverket tog upp problematiken. Men utifrån det Rebecca Hedberg läste i remisser och utredningar, tolkar hon det som att Boverket valde samhällsekonomi före brandsäkerhet.
– I det jag studerade i examensarbetet fanns det ett tydligt kostnadsperspektiv. Om ett trygghetsboende klassas som vanlig bostad blir det billigare att bygga, jämfört med ett särskilt boende. Dessutom har det funnits ett investeringsstöd. Min tolkning är att man ville se till att det byggdes många trygghetsboenden, säger Rebecca Hedberg.
– Då blev brandsäkerheten otillräcklig. Trygghetsboenden marknadsförs till äldre, men tryggheten är bara social.

Boverkets expert på brandsäkerhet, Anders Johansson, säger till Hem & Hyra att han inte vet varför trygghetsboenden fick den klassning de fick. Men han har en möjlig förklaring:
– Det är ett långt hopp mellan brandskyddskraven för en vanlig bostad och särskilda boenden. Kanske valde man att placera trygghetsboenden i den lägre klassningen för att den låg närmast.

Mellan 2018 och 2020 ryckte Norrlands räddningskårer ut på 48 larm från trygghetsboenden. Dorotea sticker ut med åtta larm från trygghetsboenden.

– Det är framför allt torrkokningar. Men det mest intressanta är att det har blivit färre falsklarm. När vi åker är det i stort sett alltid skarpt, säger Doroteas brandchef Dan Danielsson.

Läs ocksåHyresvärd anklagas för att skälla och spionera på hyresgästerLena Jansson Nordin. förhandlare på Hyresgästföreningen, sitter vid skrivbordet på sitt kontor.

”Det normala brandskyddet räcker inte”

Ett standardbrandskydd räcker inte i ett boende som riktas mot äldre, menar Ville Bexander, expert på tekniskt brandskydd på Brandskyddsföreningen. Han förklarar att en lägenhets brandskydd har flera delar. Dels är själva lägenheten en så kallad brandcell, om det börjar brinna tar det tid innan elden sprider sig. Dels ska det finnas brandvarnare och själv kan man komplettera med till exempel en brandfilt.

Ville Bexander på Brandskyddsföreningen ser stora brister i brandskyddet på trygghetsboenden.

– Men ju sämre förmåga att gå, se och höra man får, desto mindre räcker det normala brandskyddet. Det behövs spisvakt, kanske sprinklers och utrymningsvägar där det går att ta sig fram med rollator eller rullstol, säger Ville Bexander.
– Äldre är överrepresenterade när det gäller döda i bränder. Vi måste se till att äldres bostäder har ett skydd anpassat till den som får svårt att gå, se och höra. Så är det inte på trygghetsboenden och det måste bli en ändring på det. Det går inte att ha en brandskydd som bygger på förhoppningen att det inte ska brinna.

Fakta: Äldre är överrepresenterade i dödsbränder

Dödsbränder sker främst i bostäder och äldre och ensamboende är överrepresenterade i statistiken. Den gemensamma nämnaren är att de har begränsad förmåga att agera vid en brand.
Tekniska skyddsåtgärder i form av exempelvis brandvarnare, handbrandsläckare och brandfilt är effektiva för de flesta personer men för riskgrupper är de inte lika verksamma. Även om brandvarnaren tjuter har riskgrupper ofta begränsad förmåga att agera eller sätta sig i säkerhet på egen hand.
Källa: Brandskyddsföreningen

Läs också Pitebo får chockhöja hyran efter segdragen tvist - men hyresgästerna ger inte upp Datanörd vräktes efter skyhög elförbrukning - får bo kvar i brist på bevis Kommunerna får ansvar för att fixa fram bostäder åt flyktingar

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.