Här har kriminaliteten tagit över

Polisens nationella operativa avdelning (Noa) har kartlagt de områden i Sverige som är extra utsatta för allvarlig brottslighet, har låg socioekonomisk status och där polisen bör rikta särskilda insatser.

På listan finns 53 bostadsområden, nästan alla så kallade miljonprogramsområden som byggdes 1965-1975 enligt en särskild mall.

ANNONSGuide till hemförsäkringar

Rädsla och otrygghet präglar ofta vardagen. Bilbränder och öppen narkotikaförsäljning förekommer. Den sociala oordningen är betydande. Det finns parallella maktordningar som utmanar rättssamhället.

Boende vågar inte vittna vid brott på grund av rädsla för repressalier. Rättssamhället upplevs inte fungera och kan inte skydda de boende. Den kollektiva förmågan och sociala kontrollen som finns är mer eller mindre knuten till nätverk med kriminella kopplingar. ”Lagen” tas i egna händer. Det finns en stark aggression mot polisen.

Gemensamt för de utsatta områdena, enligt polisens definition, är att det är lokalsamhällen som påverkas av kriminalitet och har låg socioekonomisk status. Det vill säga människorna som bor där har låg utbildningsnivå, låg yrkesstatus och låga inkomster.

Läs ocksåMamman tvingades flytta när sonen dömdes för brott: “De kriminella lämnar oss inte ifred”

I sin rapport har polisen klassat 15 områden som särskilt utsatta. Det är områden som också kännetecknas av parallella samhällsstrukturer, våldsbejakande religiös extremism, en allmän obenägenhet att delta i rättsprocesser och där polisen har svårt att fullfölja sina uppdrag.

Linda Staaf, chef för underrättelseenheten vid Noa, säger:

– För att komma tillrätta med problematiken krävs att polisen finns i områdena och arbetar långsiktigt med förtroendeskapande åtgärder. Samtidigt kommer vi att agera kraftfullt mot den kriminalitet som finns. De som begår brott ska inte komma undan.

Läs ocksåHemliga gruppen kartlägger misstänkta svartuthyrare: ”Vi måste kunna belägga med fakta om någon ljuger”

Av de 53 områdena på polisens prioriteringslista ligger sex inom Hyresgästföreningens region Mitt med länen Örebro, Dalarna, Södermanland och Värmland.

Vivalla i Örebro är ett av 15 områden i Sverige som anses särskilt utsatta och som bör prioriteras extra hårt.

Till riskområden som kan vara på väg att bli särskilt utsatta räknas Oxhagen/Varberga i Örebro och Tjärna Ängar i Borlänge.

På listan över utsatta områden finns tre bostadsområden i Eskilstuna: Fröslunda, Lagersberg och Skiftinge.

Per-Åke Sörman (C), kommunalråd i Örebro och ordförande i brottsförebyggande rådet Örebrå, konstaterar att det finns utmaningar på en rad olika nivåer att ta itu med.

– Öppen droghantering, våld och hot, skadegörelse, ungdomar och unga vuxna som i någon mening, framförallt kvällstid, ”äger” centrumanläggningarna skapar otrygghet för de boende och dem som arbetar i bostadsområdena.

– Under dagtid, när det är mycket rörelse och normal vuxennärvaro, ser dock karaktären annorlunda ut. Då finns det en trygghet och ett lugn i områdena. Det är lite av Dr Jekyll och Mr Hyde-karaktär på bostadsområdena.

Per-Åke Sörman anser att det är viktigt att våga prata om de problem som finns i de aktuella områdena.

– Det är viktigt att insatser sätts in rätt och att samverkan, till exempel mellan kommunen och polisen, fokuserar på rätt saker.

Samtidigt, menar kommunalrådet, speglar den sociala oron bara en liten del av bostadsområdenas karaktär.

– Det är ett fåtal individer som skapar stora problem. En överväldigande majoritet av de människor som bor i Varberga, Oxhagen och Vivalla är skötsamma och vill inget hellre än att leva sina liv i lugn och trygghet.

Några exempel på hur ni brottsförebygger i dag?

– För att systematiskt samla in information om händelser som påverkar den upplevda tryggheten har vi upprättat samverkan mellan kommun, polis och fastighetsägare.

– Varje vecka göra avstämningsmöten för att planera insatser, åtgärder och prioritera det lokala trygghetsarbetet. Det kan bestå av hur vi prioriterar väktarresurser, områdespolisens och fältgruppens lokala arbete och inriktning. Det kan också handla om hur civilsamhället genom det lokala föreningslivet trygghetsvandrar utifrån gemensam lägesbild kring social oro.

Vad tänker ni göra framåt för att vända trenden?

– Den viktigaste skyddsfaktorn för att unga inte ska hamna i ett normbrytande beteende och kriminalitet är att de klarar skolan. En annan viktig del är att ha en positiv fritid, att delta i organiserade positiva verksamheter.

– Därför är det viktigt att föreningslivet i våra bostadsområden ges rätt förutsättningar för att arbeta med sina viktiga uppdrag. Arbete och sysselsättning för barn och unga samt deras föräldrar är en annan framgångsfaktor i det förebyggande arbetet.

Vad kan kommunen göra mer?

– Örebro kommuns viktigaste uppdrag är att skapa förutsättningar för ett öppet och inkluderande samhälle, på alla nivåer. Det handlar om en social hållbarhet som måste gälla för alla, även för dem som bor i Varberga, Oxhagen och Vivalla.

– Det handlar därför om de klassiska kommunala arbetsområdena skola, vård och omsorg, och att arbeta med frågor som rör utanförskap, integration och sysselsättning.