Hyresgästen Karin: ”Vansinne att riva ut vacker originalinredning som hållit i 90 år!”
– De skriver på sin hemsida att de värnar om miljön. Samtidigt slänger de vackra och fungerande socklar och lister och lägger över fiskbensparketten med ett modernt parkettgolv. Det är greenwashing, tycker jag. Det är vansinne att riva ut originalinredning som hållit i 90 år, i stället för att underhålla den! säger Karin Johansson, som bor i huset på Bergsgatan på Söder i Gävle.
Sexvåningshuset byggdes 1936 och har länge varit i behov av underhåll. När Klarabo köpte det i somras fick Karin Johansson intrycket att bostadsbolaget hade ambitioner att ta bättre hand om fastigheten än tidigare ägare. Men i januari fick hon syn på vad som låg i byggcontainrarna.
– De sa att de skulle vårda huset, men det har bara blivit sämre. Jag är väldigt besviken på Klarabo. Det är en stor sorg att det får gå till så här, säger Karin, som också är kritisk mot bostadsbolagets prioriteringar. Enligt henne är tvättstugan i så dåligt skick att en del i huset inte vågar torka sin tvätt där av rädsla för att den ska börja lukta mögel, men inget har hänt när hyresgästerna påtalat problemen för hyresvärden.
Kritiserad modell för renovering
Klarabo använder en modell som brukar kallas för konceptrenovering. Det innebär att de bara renoverar lägenheter som står tomma. Andra bolag i Gävle som gör på det sättet är Heimstaden, Balder och Amasten. Hyresvärdar som renoverar lägenheter där folk bor måste få godkännande från hyresgästen eller få renoveringen prövad i hyresnämnden. På så vis är det enklare för bostadsbolag att passa på att renovera lägenheter efter att någon har flyttat ut. Konceptrenoveringar som fenomen har också fått kritik för att fokus ligger på sådant som räknas som standardhöjande och leder till hyreshöjningar, inte på att byta ut vattenledningar och avloppsrör eller liknande nödvändigt underhåll.
– Det är de stora privata bolagen som gör konceptrenoveringar. Modellen ger bolagen möjlighet att höja hyran eftersom bruksvärdet höjs. Det ökar börsvärdet och det är något som bolagen eftersträvar, säger Owe Hellberg, som är förhandlingsledare på Hyresgästföreningen i region Aros-Gävle.
Just nu renoverar Klarabo tre lägenheter i huset på Bergsgatan, som består av 29 lägenheter samt butikslokaler på bottenvåningen. Klarabo äger totalt 72 lägenheter i kvarteret, i tre olika huskroppar. Hyrorna i de renoverade lägenheterna höjs med omkring 30 procent. Hyresgästföreningen och Klarabo har förhandlat fram en normhyra som de nya hyrorna bygger på.
– Det är tråkigt att man river ut fullt fungerande kök. Vi vill hellre att man renoverar varsamt. Ofta är det bättre kvalitet på den gamla inredningen, men tyvärr ökar bruksvärdet mer när bolagen slänger det gamla och sätter in nytt. Det är ett väldigt resursslöseri och feltänkt med tanke på miljö och hållbarhet, säger Owe Hellberg.
Bostadsbolaget Balder har en mängd lägenheter i centrala Gävle där Hyresgästföreningen och bolaget inte har lyckats komma överens om en normhyra. Då sätter bolaget en egen hyra och enskilda hyresgäster har möjlighet att få den prövad i hyresnämnden.
– Det är ett dilemma för oss. Det är inte hållbart i längden för förhandlingssystemet att det finns en massa oförhandlade hyror. Därför var vi angelägna att komma överens om en normhyra med Klarabo, säger Owe Hellberg.
”Schysstast mot våra hyresgäster”
Enligt Klarabos fastighetschef Jimmy Larsson har de valt att renovera tomställda lägenheter för att ingen hyresgäst ska bli påtvingad en renovering.
– Vi tycker att det är schysstast mot våra hyresgäster att göra så. Sen finns det hyresgäster som kontaktar oss och vill ha till exempel badrummet renoverat. Då brukar vi kunna ordna det också, säger han.
På det här sättet slipper ni vänta på godkännande från hyresgäster och undviker protester. Är det en anledning till att ni har valt modellen?
– Protester vet jag inte, men det är ju så systemet fungerar. Då tycker vi att det bättre än att tvinga in hyresgästerna i en renoveringskarusell. Vi ser det som en gyllene medelväg. Men vi äger fastigheten och gör en uppgradering i den omfattning som ligger i linje med vår affärsidé, säger Jimmy Larsson.
Klarabo äger bostadshus på en mängd orter från Malmö i söder till Umeå i norr. Husen är i alla möjliga åldrar och bolaget bygger också nytt. Jimmy Larsson berättar att det ingår i deras affärsidé att växa. Särskilt intresserade är de av att köpa bostadshus från 1950- till 1970-talet som är i behov av renovering.
– Det ingår i vår affärsfilosofi att vi ska göra den typen av uppgraderingar. Men då tittar vi på hur vi kan utveckla fastigheterna totalt sett och det tycker vi är positivt både för hyresgästerna och för oss som bolag, säger han.
”Vi byter egentligen ut allt”
I lägenheterna på Bergsgatan görs alla ytskikt, kök och badrum om. Köket får bland annat varmluftsugn i arbetshöjd, induktionsspis och diskmaskin. I badrummet byts badkaret ut mot dusch med glasväggar och takets sänks och får led-spotlights.
– Vi byter egentligen ut allt. Det bli en helt ny lägenhet invändigt. Värmesystemet är det enda som är kvar, i och med att det finns i alla lägenheter. Det är klart att det är rätt så omfattande, men behåller man någon detalj ger det en törn till den här nya känslan man vill ge, säger Jimmy Larsson.
På er hemsida skriver ni: ”Vi söker alltid efter enhetliga lösningar som samtidigt är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbara”. På vilket sätt följer ni den ambitionen när ni river ut fungerande material och ersätter med nytt, samtidigt som ni höjer hyran kraftigt?
– Det beror på vad man menar med fungerande. Vi tycker att den tekniska livslängden är uppnådd. Funktionsmässigt är en lägenhet ett utrymme, men också ett hem och vi vill att man ska trivas där. De stora gamla badkaren som slukar mycket energi ersätts med duschar med blandare som sparar vatten och vi sätter in snålspolande toaletter. Den utrustning vi sätter in i köket är mer energieffektiv. På det sättet tycker vi att vi drar vårt strå till stacken. Jag kan förstå invändningen om fiskbensparketten, men det är sällan vi har lyckats när vi har gjort halvrenoveringar. När man kommer in i en renoverad lägenhet brukar man förvänta sig nya golv genomgående, säger han.
Owe Hellberg på Hyresgästföreningen tror att det ligger något i att vissa hyresgäster vill ha helrenoverade lägenheter.
– Det är klart att det finns en efterfrågan på nytt och fräscht. Men frågan är hur folk skulle tänka om man sa i samma andetag att det innebar ett par tusen till i hyra per månad, säger han.
”Vi vill att vår produkt ska se ut så här”
Jimmy Larsson påpekar att även reparationer, slipning, lackning och målning har en viss miljöpåverkan.
– Det har inget egenvärde för oss att riva ut socklar och lister, men ska man bredspackla väggarna måste man ta loss dem och sen sätta tillbaka dem. Frågan är då i vilket skick de är och till vilken hantverkskostnad man kan göra det, säger han.
Enligt Hyresgästföreningen är konceptrenoveringar framför allt ett sätt att kunna hyran kraftigt. Håller du med om det?
– Det är ett väldigt ensidigt sätt att se det. Dessutom är hyran satt i samråd med Hyresgästföreningen. Vi höjer ju standarden, då är det väl rimligt att hyran höjs? Vi är glada att det finns ett bruksvärdessystem så att det finns klara spelregler och jag tycker att vi har goda kontakter med Hyresgästföreningen. Vi har som fastighetsägare tagit ett aktivt beslut att vi vill att vår produkt ska se ut så här och vi ser att det finns en efterfrågan. Tycker man att det här är ett problem är det nästan bruksvärdessystemet man får rikta kritiken mot.
En del hyresgäster i det här huset tycker att det sticker lite i ögonen att ni tycker att ni har råd att riva ur och byta ut inredningen i de här lägenheterna samtidigt som ni inte gör något åt tvättstugan som är i dåligt skick. Vad säger du om det?
– De uppgifter jag har fått från förvaltningen är att det inte är något fel på tvättstugan. Men vi ska absolut titta vidare på det. Jag tycker att det går hand i hand att vi renoverar lägenheter och tvättstugan. Har man en renoverad lägenhet förväntar man sig en fräsch tvättstuga, säger Jimmy Larsson.
Kan du ge något löfte om tvättstugan till de nuvarande hyresgästerna?
– Jag vill inte göra det. Dels är det en budgetprocess, dels gör förvaltningen vissa egna prioriteringar och jag vill inte kliva över det. Men låt oss återkomma när vi har bildat oss en uppfattning om skicket på tvättstugan.
Vill se förändring
Karin Johansson tycker att lagar och regler borde ändras så att bostadsbolag vid framtida renoveringar måste ta mer hänsyn till långsiktig hållbarhet och att bevara de historiska värdena som finns i en byggnad.
– Som det är nu känner man sig maktlös mot stora bolag, säger hon.
