Hyresrådet om bluffande familjen: ”Möjligt att man borde se över reglerna”

Mannen som svarade när hyresnämnden ringde upp honom bekräftade att brorsdottern skulle företräda honom under förhandlingen. Det blev avgörande för att han skulle få behålla sin lägenhet i centrala Örebro.
En lägenhet som senare skulle användas för att lura staten på 800 000 kronor.
Mannen var bosatt i USA och avled drygt tre veckor senare i delstaten där han bodde. Men telefonnumret som hyresnämnden fått av Öbo och som brorsdottern Aryana bekräftat var – svenskt.
En blåsning?
Antingen hade farbrodern, kort före sin död, åkt hem till Sverige för att vara med per telefon när hyresnämnden höll sin förhandling i december 2020.
Eller så var det en blåsning. Hyresnämnden pratade med en person som låtsades vara farbrodern. Bakom upplägget låg Aryana och kanske ytterligare någon i hennes familj.
Hem & Hyras initierade källor tror definitivt på det senare alternativet.
Särskilt som hyresnämnden med stor säkerhet inte kontrollerade vem man pratade med. Några anteckningar om det finns åtminstone inte i protokollet från förhandlingen.
Behöver inte kontrollera
Det finns ingen statistik över hur vanligt det är att en hyresgäst deltar per telefon när hyresnämnderna håller förhandlingar. Men en sökning på just den här typen av ärenden – som rör hot om vräkning – visar ändå att det förekommer då och då. I det juridiska sökverktyget Acta Publica hittar vi 33 sådana ärenden, under en period av ett år, där hyresgästen är med via telefon.

Men varken hyresnämnderna eller de vanliga domstolarna har någon skyldighet att kontrollera att man pratar med rätt person. Det berättar hyresrådet Erik Ferlin som ledde förhandlingen.
– Det är den princip som råder inom svensk rätt. Vi utgår från att om en part åberopar ett vittne så är det rätt person som vittnar. Det är bara om vi har indikationer på att något inte stämmer som nämnden kan agera, säger han.
Öbo kunde ha frågat
Även om han inte minns något av själva förhandlingen är han säker på att det inte fanns några sådana indikationer. Det skulle i så fall ha stått i protokollet, enligt Ferlin.
Han tillägger att det hade varit fullt möjligt för Öbo att ställa kontrollfrågor till den som svarade i telefonen under förhandlingen.
– Som part i målet känner man ju till de berörda personerna bättre än vad nämnden gör, säger Ferlin.
Skyddade källa
Öbo ska dock, enligt Hem & Hyras källor, ha varit förhindrat att agera på grund av att bolagets representant var tvungen att skydda sin källa.

Ferlin var även ordförande i ett annat ärende som rörde samma familj, hösten 2021, där en kvinna inom hemvården vittnade under ed till förmån för Aryanas mamma, Mina. Vittnesmålet blev avgörande för att mamman fick behålla lägenheten.
Erik Ferlin minns inte heller något från den här förhandlingen. Men en sak är han säker på: Han frågade kvinnan som vittnade om hon var släkt – eller närstående – med någon av de andra personerna i rättssalen.
– Den frågan ställer jag alltid till personer som ska vittna. Det måste jag göra eftersom det till exempel skulle kunna vara jäv annars.
Vittnade för svärmor
Med stor sannolikhet svarade kvinnan nekande på Ferlins fråga. Men i själva verket vittnade hon till förmån för sin egen svärmor. Hon har ett barn tillsammans med en av familjens söner.
– Jag ställer alltid frågan men folk kan ju alltid ljuga, kommenterar Erik Ferlin.
Även här pekar han på Öbos möjlighet att ifrågasätta vittnet, något som bolagets representant inte gjorde.
– Är uppgifterna otydliga ligger ansvaret på Öbo att ställa frågor om det.

Misstänkte lögn
Bolaget misstänkte visserligen att kvinnan ljög, men kunde inte styrka det, enligt Hem & Hyras källor.
Någon notering om släktskapet finns inte i hyresnämndens protokoll. Det borde ha stått med ifall det hade uppdagats.
Hem & Hyra har frågat flera jurister om något brott kan ha begåtts i de här fallen. Det korta svaret är att det inte går att säga utan att gå in på detaljerna. Klart är i alla fall att hemvårdskvinnan inte gjorde sig skyldig till mened när hon nekade till släktskapet med mamman i familjen. Detta eftersom hyresrådet ställde frågan innan hon svor vittneseden.
Se över reglerna
Men även om inget olagligt har skett visar de här exemplen att den som verkligen vill kan lura hyresnämnden och runda hyresvärdarna. Lägenheter som egentligen skulle gå till personer som behöver dem används i stället för att tjäna pengar på brottslig verksamhet.
– Jag tycker det är jättebra att ni lyfter frågan, kommenterar Erik Ferlin. Det är möjligt att man borde se över reglerna för att säkerställa att det är rätt person som hörs. Det skulle i så fall inte bara röra hyresnämnderna utan även de allmänna domstolarna.
Fotnoter: Aryana och Mina heter egentligen något annat.
Allmänna domstolar är tingsrätterna, hovrätterna och Högsta domstolen.