I skuggan av mordrättegången – Fatma kämpar för ungas framtidstro

En septemberkväll förra året sköts en man i 30-årsåldern till döds intill skolan i stadsdelen Dalaberg i Uddevalla. Nu, ett år senare, pågår rättegången i Uddevalla tingsrätt. Tre unga män står åtalade för mord, tre för medhjälp. Samtliga nekar och mordvapnet har inte hittats. Men trots att ingen vet vem som avlossade de dödande skotten menar åklagaren att det finns tillräckligt med bevis för att fälla. Något som Bohusläningen bevakat utförligt.

Fatma Habeeb bor några hundra meter från mordplatsen. Hon säger att rättegången river upp känslor bland grannarna i området.

Läs ocksåInbrott vanligare i flerfamiljshus än i villor: ”Viktigt att känna sina grannar”

– Det som har hänt leder till spekulationer, oro och rädsla. Det märker jag i mitt jobb dagligen, säger Fatma Habeeb.

Vi har stämt träff på områdets näridrottsplats men regnet får oss att förflytta oss till en av Fatmas arbetsplatser, Dalabergskyrkan.

– Välkomna! Vill ni ha kaffe? Slå er ner här, så sätter jag på bryggaren, säger Hanna Rytterlund, församlingspedagog, arbetskamrat och vän till Fatma.

Läs ocksåRiktade in sig på att lura kvinnor över 90 år – lägenheten var brottscentral

Fatma jobbar med kyrkans ungdomsverksamhet. Flera kvällar i veckan har man aktiviteter för unga över 18 år, som är för gamla för kommunens ungdomsgård och som vill ha en plats att mötas och umgås på om kvällarna.

En muslim i kyrkan?

Fatmas sjal över håret vittnar om att hon är muslim och inte kristen. Hur går det ihop med att jobba inom kyrkan?

– Ja, jag är muslim. Men det går alldeles utmärkt att jobba här. Grunden i religionerna är densamma. Att vi ska göra goda gärningar, att kärleken är störst. För mig handlar det om samma gud, säger Fatma.

Läs ocksåMarknadshyror och tydligare regler - så vill utredare gynna andrahandsuthyrning

Hanna Rytterlund håller med. Hon ser det som en styrka att människor med olika tro kan mötas och jobba tillsammans.

– Vi delar samma grundvärderingar och jobbar mot samma mål, att skapa ett bättre Dalaberg, säger hon.

Foto: Kajsa Wedberg

Utanförskap

Dalaberg är ett socioekonomiskt utsatt område. Inför riksdagsvalet 2022 visade statistiken att 84 procent av stadsdelens invånare hade utländsk bakgrund, att andelen högskoleutbildade var 20 procent samt att andelen sysselsatta i arbete låg på 46 procent.

Bilden bekräftades i december 2023 när regeringen, med hjälp av Statistiska centralbyrån och Boverket, listade 180 områden i landet där utanförskapet är särskilt stort. Både Norra Dalaberg och grannområdet Norra Hovhult stod med på listan. Till utmaningarna hör bidragsberoende, svag etablering på arbetsmarknaden, trångboddhet och kriminalitet.

Fatma, som jobbar med områdets unga, ger ett konkret exempel på hur den ekonomiska utsattheten kan visa sig.

– Jag är ledare för ett fotbollslag med 14-åriga tjejer. De är otroligt taggade på att träna och spela matcher. Träningen börjar klockan fem men de är på plats redan vid tre, direkt efter skolan. För att de ska orka har vi ordnat så att de får mellanmål innan träningen drar igång. Men trots att vi har den kanske lägsta medlemsavgiften i kommunen, på 1 200 kronor per år, är det flera familjer som har svårt att ha råd. De frågar om de kan få delbetala. Detsamma gäller för deras möjligheter att köpa träningskläder och matchställ. Eftersom många inte har råd har jag ordnat med kläder via sponsring, säger Fatma.

Satsar på utbildning

Hon bor i en hyreslägenhet med fyra rum och kök tillsammans med sina föräldrar, två äldre systrar och lillebror. Mamman är utbildad engelskalärare men jobbar sedan många år på en förskola. Pappan är utbildad tandläkare men har sedan han kom till Sverige drivit såväl kiosk som pizzeria, i dag är han förtidspensionär. Systrarna har utbildat sig till socionom respektive lärare och lillebror går på gymnasiet.

– Våra föräldrar är väldigt noga med utbildning. Pappa brukar säga att vi ska kolla hur det är i andra länder. Att vi ska ta vara på möjligheterna eftersom utbildning inte är en självklarhet på andra håll i världen.

Foto: Kajsa Wedberg

Själv gick Fatma samhällsprogrammet på gymnasiet och nu funderar hon på att börja studera till kriminolog.

– Det intresserar mig och jag tror att jag, med min bakgrund, skulle kunna göra nytta, säger hon.

En annan framtidsplan är att starta eget företag och anordna fotbollsturneringar för unga.

– Det har jag redan gjort så det vet jag att jag klarar av, säger Fatma.

Foto: Hala Ahmad

Tjejsatsningen

Redan som 13-åring blev hon hjälptränare för ett av klubben IK Svanes tjejlag. Hon hade då spelat fotboll själv i flera år och kände att det var dags att börja ge tillbaka. I dag är hon projektmedarbetare hos RF-SISU Västra Götaland där hon bland annat jobbar med Tjejsatsningen, ett inkluderingsprojekt som syftar till att stärka förutsättningar för tjejer i socioekonomiskt utsatta områden att delta och stanna i föreningsidrotten.

– För att tjejer ska få vara med gäller det ofta att övertyga föräldrarna. Allt handlar om tillit. Jag pratar mycket med mammor och pappor som är tveksamma till att låta sina döttrar gå på träningar, matcher och cuper. När de förstår att jag är uppvuxen i området, att jag bär sjal och är samtidigt är en del av föreningslivet blir det lättare, säger hon.

Från idrottssvagt till idrottsstarkt

Hem & Hyra har tidigare belyst skillnaderna mellan olika bostadsområden när det gäller idrottande bland barn och unga. Vår granskning visade att omkring 40 procent av Sveriges unga är aktiva i en idrottsförening. Men att skillnaden mellan välbärgade och resurssvaga områden var stor.

Riksidrottsförbundets statistik från 2022 bekräftade den bilden. I Uddevallas socioekonomiskt starka bostadsområden Herrestad, Sunningen och Utby idrottade 56 procent av ungdomarna i åldrarna 7–25 år. I de utsatta stadsdelarna Dalaberg och Hovhult låg siffran på 22 procent.

– Vårt mål är att göra Dalaberg till ett idrottsstarkt område där fler unga hittar en idrott och en förening där de kan ha kul och utvecklas, säger Fatma.

Varje fredag och lördag bjuder RF-SISU in till kvällsidrott i Dalabergs idrottshall. Mellan sex och tio samlas då uppåt 80 unga för att spela fotboll. Förutom att det är kul beskriver Fatma satsningen som den bästa formen av brottsprevention.

– Många av mina jämnåriga har valt den kriminella vägen. De vill ha pengar och status och ser ingen annan möjlighet att nå det. Därför är det så viktigt att vi visar att det finns andra vägar. Jag vägrar låta våldet ta över, säger hon.

Foto: Hala Ahmad

Street Games

Ett årligt återkommande RF-SISU-arrangemang är festivalen Street Games, som Fatma Habeeb är samordnare för. Under två dagar i mitten av augusti fick omkring 1 000 barn och unga chans att upptäcka idrottens bredd och prova på olika idrotter och dans.

– I stadsdelar som den här är det främst fotboll och basket som gäller. Genom att bjuda in olika idrottsföreningar och låta dem visa upp sin verksamhet ger vi Dalabergs barn möjlighet att prova på annat, säger Fatma.

Utanför har det slutat regna. Vi tar sällskap ut på idrottsplatsen bakom kyrkan. Ett gäng eftermiddagslediga pojkar spelar fotboll på konstgräsplanen. De ropar glatt till Fatma och undrar vart hon är på väg. En av dem springer fram och gör en high five.

Det var här, mellan idrottsplatsen och grundskolan, som den 30-årige mannen sköts till döds för ett år sedan. Nere i stan, på Uddevalla tingsrätt, närmar sig den första rättegångsdagen sitt slut.

För Fatma är det dags att bege sig till Fridhemsvallen där hennes fotbollstjejer är redo för dagens träning.

– Egentligen skulle jag ha semester i dag, men jag är riktigt dålig på att vara ledig. Tjejerna vill ju träna, säger Fatma.