Ingela tröttnade när priset steg till 600 kronor i månaden – sa upp sitt bredband
Bredband är för många lika nödvändigt som el eller vatten. Samtidigt skjuter kostnaden i höjden. Men är det självklart att bredband måste vara så dyrt? Och varför betalar hyresgäster flera hundralappar mer än de som bor i bostadsrätt?
Ingela Håkansson fick år efter år ringa till Telia för att förhandla om bredbandspriset. Till slut tröttnade hon. När det stod klart att det billigaste alternativet skulle kosta 600 kronor i månaden, för hastigheter hon inte ens behövde, bestämde hon sig för att helt enkelt säga upp abonnemanget.
– För nästan varje år har de snabbat upp bredbandet. Men det gör också att lägsta priset blir dyrare. Jag är en person i en tvårummare. Jag kollar mina mejl, tittar lite på tv, surfar lite lätt. Det krävs inte mycket bredband för mig, säger hon.
Radio och vinyl i stället för smarta högtalare
Hon slår sig ner vid matbordet i ett typiskt funkiskök med bevarade originaldetaljer från sent 40-tal. På en vägghylla står en FM-radio som hon plockat fram från förrådet. Sedan hon sade upp sitt fasta bredband har hon blivit mer analog.
Högtalarna som strömmade musik från nätet är ersatta av radion och vinylspelaren i vardagsrummet. Lägenheten i Midsommarkransen i södra Stockholm ligger inte långt från Telefonplan där LM Ericsson på 30-talet byggde sin toppmoderna fabrik för dåtidens kommunikationsteknik.
Mycket har hänt sedan automatiska telefonväxlar förvandlats till dagens bredbandsuppkopplingar. Och även Ingela har behov av internet. Men i stället för att betala 600 kronor i månaden för att nyttja fibernätet i lägenhetsväggarna använder hon nu sin mobiltelefon, där hon har obegränsad surf. Hastigheten hon får via mobilnätet räcker gott och väl till hennes behov.
– Nu testar jag att leva utan bredband och det fungerar faktiskt, så länge jag har min mobil. Surfen kan jag dela med datorn och så gör jag också när jag kollar på tv. Det är lite joxigt men jag sparar 600 spänn i månaden. Det är ju jättemycket pengar.
Bredband blir snabbare – och dyrare
Ingela Håkanssons upplevelse av stigande bredbandspriser stämmer väl in på den allmänna trenden. Enligt Post- och telestyrelsen, PTS, har bredband blivit både snabbare och dyrare de senaste åren. Långsammare abonnemang fasas ut och de dyrare blir kvar.
Även prisjämförelsesajten Bredbandsval.se har släppt prisrapporter de tre senaste åren. Enligt dem var snittpriset för en standarduppkoppling 385 kronor i månaden år 2022. 2024 hade priset stigit till 488 kronor, en ökning med 27 procent på två år.
Men är det så konstigt att priset på bredband stigit när allt annat också blivit dyrare? Kanske inte, men andra siffror visar att kostnaden stigit betydligt mer för hyresgäster än för bostadsrättsinnehavare.
Sedan 2017 är prisökningen 70 procent för hyresgäster, men nästan oförändrad i bostadsrätter, skrev Hyresgästföreningen i en debattartikel i somras.
Då blossade en debatt om bredbandspriserna upp där Hyresgästföreningen, tillsammans med internetleverantören Bahnhof, attackerade landets hyresvärdar. Värdarnas höga nätavgifter är anledningen till att hyresgäster har så dyrt bredband, skrev de.
Därför är bredband dyrare i hyresrätt
Bahnhof har tidigare beskrivit det som ett sätt att smyghöja hyrorna. Så här fungerar det:
Hyresvärden äger fiberkablarna i husen och kan välja vilken kommunikationsoperatör, så kallad KO, som ska få tillgång till fastighetsnätet. För detta betalar KO:n en näthyra. Det är en attraktiv affär och därför kan hyresvärden välja den KO som betalar bäst.
När internetleverantörer som Bahnhof, Telenor eller Telia sedan vill sälja internet till en hyresgäst tar KO betalt genom en ”relationsavgift”. När en hyresgäst i nästa steg tecknar bredband ska månadskostnaden alltså räcka till tre olika aktörer: en internetleverantör, en KO och hyresvärden.
Hyresgästföreningen menar att den kostnaden som hyresvärdar tar ut, den så kallade nätavgiften, är alldeles för hög och att det i vissa fall handlar om hundratals kronor per hushåll och månad. Men exakt hur många, eller vilka värdar, som tar ut så höga avgifter är inte helt tydligt.
– Vi försöker gå på de exempel vi känner till, och det rör sig då om hundratusentals hyresgäster där vi sett fall med höga nätavgifter. Men det korta svaret är att vi inte vet. Bostadsbolagen delar inte med sig av den här informationen, säger Stefan Björk, förhandlingsspecialist på Hyresgästföreningen.
Här uppstår två frågor: Vad är en rimlig nätavgift? Och hur mycket tar hyresvärdarna egentligen ut? Om båda delar är Hyresgästföreningen, internetleverantörer och hyresvärdar oense.
En rimlig nätavgift
I rapporten ”Näthyra – den osynliga avgiften” från Techsverige, med medlemmar som Tele2, Telenor och Telia, uppskattas en rimlig näthyra till 25–50 kronor per hushåll och månad. Detta ska täcka en fastighetsägares kostnad för drift och underhåll av bredbandsnätet.
Men det finns också exempel där utbyggnad av fastighetsnät redan har finansierats av hyreshöjningar, vilket enligt rapporten borde innebära att en rimlig näthyra i de fallen i praktiken skulle vara 0 kronor.
Samtidigt står det i rapporten att det finns fall med näthyror på över 200 kronor. Och i Hyresgästföreningens debattartikel görs räkneexempel med näthyror på 100–300 kronor.
Men detta är siffror som dementeras av organisation Sveriges allmännytta som samlar landets kommunala värdar.
– De som hävdar att det finns näthyra på några hundralappar jämför äpplen med päron. Traditionellt sett så har de flesta med den öppna modellen en fast näthyra på 30 till 70 kronor. Den har inget med slutpriset att göra. Om internetleverantören höjer priset från 500 till 600 kronor så får fastighetsägaren ingen ökad ersättning, säger Carl Ståhle, digitaliseringsexpert på Sveriges allmännytta.
Inte tydligt hur mycket hyresvärdar tar betalt
Enligt honom finns det ett fåtal avtal med högre näthyror inom allmännyttan, men det ingår annat i de avtalen som påverkar priserna.
– Det är tre avtal totalt som jag sett som har de summorna och där är det helt andra grejer som ingår, men jag får inte prata om innehåll i avtal eller specifika siffror, säger han.
Inte heller Fastighetsägarna, som representerar privata värdar, vill uttala sig om hur stora nätavgifterna är hos medlemsföretagen.
– Det är väldigt svårt att säga något mer än att det finns en stor variation. Jag känner inte igen de höga siffrorna som det pratas om i debattartikeln från Hyresgästföreningen och Bahnhof, men det kan finnas enstaka exempel åt ena eller andra hållet. Men om målet är att få ner priserna, då finns det utrymme att hitta sådana lösningar till exempel genom gruppupphandling om Hyresgästföreningen numera är positiv till det, säger Johan Kleveland, förbundsjurist på Fastighetsägarna.
Gruppavtal skulle vara billigare
Däremot är alla parter överens om vad som kan ge hyresgäster billigare bredband: nämligen ett kollektivt avtal. Att bostadsrättsföreningar lyckats sänka sina bredbandskostnader beror på att de har så kallade gruppanslutningar.
Alla boende får då samma internetleverantör men till ett lägre pris. Då finns ingen fastighetsägare som tar ut en näthyra, och ingen kommunikationsoperatör som tar ut en avgift mot internetleverantören.
Detta är den lösning som Hyresgästföreningen förespråkar i debattartikeln. Men detta har fått både Sveriges allmännytta och Fastighetsägarna att reagera. Båda organisationerna menar att det är just Hyresgästföreningen som tidigare velat ha den öppna modellen med valfrihet. Just den modell som har gett dagens höga bredbandskostnader.
Och historiskt stämmer det, enligt Stefan Björk.
– Historiskt var öppna nät mer viktigt. Den fria konkurrensen skulle driva på för billigare bredbandspriser. Men det har tagits ur funktion genom att det i stället börjat läggas på mellanhandsutgifter. I dag kostar det mycket mer att ha frivilliga lösningar, säger han.
Samtidigt håller han inte med om att alla hyresvärdar vill ha de kollektiva lösningarna i praktiken. Detsamma säger Sveriges allmännytta om Hyresgästföreningen. När det väl ska förhandlas på lokal nivå så finns det fortfarande både fastighetsägare och lokala hyresgästföreningar som förespråkar öppna nät.
Hur länge kommer bredband finnas kvar?
Ingela Håkansson vet vilken modell hon skulle föredra. Hon driver själv en lokal hyresgästförening i huset där hon bor och har börjat fundera på om grannarna kan gå samman för en gemensam bredbandsanslutning.
– Vi är ju sex personer i trappuppgången så det vore ju smidigt att kunna dela på en internetuppkoppling. Men jag vet inte ens om det är tillåtet. Och jag tycker att hela Stockholmshem borde göra något för sina hyresgäster för att sänka priset, säger hon.
Enligt henne har de kommunala bostadsbolagen ett särskilt ansvar eftersom personer med sämre ekonomi ofta bor i hyresrätt.
– Alla ska få plats i allmännyttan så de borde verkligen tänka till.
Kanske kan hon också vara något på spåren med sin mobiltelefon. Där 5G-nätet har tillräckligt bra täckning behövs inte nödvändigtvis bredband i väggen. I många fall kan det vara billigare med mobilt bredband.
– 5G-näten är ju redan här så snart kanske bredbandsbolagen är utspelade. De måste bara mjölka ur det sista nu och sedan säga ”tack och hej”. För sedan kör alla bara något trådlöst i stället, säger Ingela Håkansson.
Så svarar Stockholmshem:
Stockholmshem svarar via mejl att de valt den öppna modellen för sina hyresgäster för att det ger konkurrens och prispress mellan internetleverantörerna. Däremot uppger de inte hur mycket de får betalt:
”När det gäller näthyran så handlar vi upp den i konkurrens och för att täcka våra nuvarande och framtida kostnader. För Stockholmshem var investeringen att bygga fibernätet cirka 300 miljoner kronor. Hur stor den aktuella näthyran är kan vi inte ange eftersom vår leverantör begärt sekretess på den uppgiften.”
Däremot erbjuds alla hyresgäster tillgång till gratis internet via fiber, med en hastighet på 1 Mbit/s som bedöms vara tillräckligt för exempelvis myndighetskontakter.
”Digital inkludering är viktigt, alla ska ha möjlighet att utföra samhällsviktiga tjänster”.
- I ett öppet nät väljer fastighetsägaren en kommunikationsoperatör som släpps in i och hanterar fastighetsnätet. Ofta betalar kommunikationsoperatören en så kallad näthyra för att få tillgång till nätet.
- Även kommunikationsoperatören tar sedan betalt, en ”relationsavgift”, av de tjänsteleverantörer som vill erbjuda internet till de boende i huset.
- I slutändan förhandlar hyresgäst och tjänsteleverantör om ett pris för bredband, och kostnaden ska nu alltså täcka både relationsavgift och hyresvärdens näthyra.
- I en kollektiv anslutning är det en ensam tjänsteleverantör som får i uppdrag att leverera internet till alla boende i huset. Fastighetsägaren och tjänsteleverantören kommer överens om ett pris.
- Hyresgästerna betalar sedan bredbandet som en del av hyran.
Tycker du att bredbandet kostar för mycket? Alexander Widell, vd för prisjämförelsesajten Bredbandsval.se ger sina bästa tips för att sänka kostnaden.
1. Informera dig
För det första tycker jag man ska vara en informerad konsument där man har koll på vad marknaden erbjuder på den adress man bor på. Vilka eventuellt konkurrerande infrastrukturer finns indragna och vilka operatörer har jag att välja mellan? En sökning på jämförelsetjänster på nätet kan hjälpa en att orientera sig och bli bättre påläst.
2. Håll utkik efter erbjudanden
Ofta finns attraktiva nykundserbjudanden hos operatörer, och har man koll på dem kan man antingen byta för att komma ned i pris eller använda informationen som argument i en förhandling med sin nuvarande operatör. Kan man tänka sig att binda upp sig 12 eller 24 månader finns det också många bra kampanjer där ute.
3. Agera direkt
I en marknad med stigande priser är det bäst att agera direkt och inte vänta. Med tanke på stigande priser innebär en bindningstid något positivt i och med att det blir en prisgaranti och skydd mot prishöjning under den perioden.
4. Då ska du välja mobilt bredband
Har man gruppavtal är fiber ofta billigare, men annars kan mobilt bredband vara billigare. Man behöver jämföra på sin specifika adress. För många större städer finns bra täckning. Vi ser ett ökat antal personer som väljer mobilt bredband i stället för bredband via fiber eller kabel-tv. Fördelen med det är också att man kan ta det med sig till sommarstugan eller i husvagn/husbil.
