Johan vann tillbaka sin lägenhet – efter sju år
Det har varit mycket strul under åren, men att tvingas bo någon annanstans än i sitt eget hem har varit värst, säger Johan Rydström.
Sedan Johan Rydström flyttade till Bällstavägen i Bromma i mitten av 90-talet har de olika tvisterna avlöst varandra. Häng med nu:
Johan Rydström sades upp från sin lägenhet när huset fick en ny ägare. Han fick rätt att bo kvar av både hyresnämnden och i hovrätten i slutet av 1999.
Två år senare fick han hjälp av Hyresgästföreningen att få lägenheten renoverad och under tiden fick Johan Rydström bo i en lägenhet en trappa ned.
Året därpå ansökte Hyresgästföreningen om tvångsförvaltning av huset, men den överklagades av bostadsrättsföreningen som nu tagit över fastigheten. De vann tillbaka förvaltningen i hovrätten.
Då sades Johan upp igen, nu från lägenheten en trappa ner där han bodde. Inte heller nu går uppsägningen igenom, varken i hyresnämnden eller i hovrätten.
Sedan 2007 har frågan om att Johan ska få flytta tillbaka legat hos tingsrätten, som nu kommer med sin dom.
– Jag har gått på kampvilja. Hopp har man haft hela tiden, lite grand, men visst har det har känts motigt emellanåt, säger Johan Ryström.
Lägenheten han strider om är en etta på 28 kvadratmeter på Bällstavägen i Bromma. Den han fått flytta till finns en trappa ner. Den har större badrum men mindre vardagsrum, vilket inneburit att han fick ha sin soffa och fåtölj i trapphuset första tiden efter flytten.
– Det har känts drygt, mest socialt. Lägenheten har en annan planlösning, så bortsett från att jag inte trivts med att bo där, har jag inte ens kunnat bjuda hem folk. Har man ingenting annat än sängen att sitta på vill man inte det, säger Johan Rydström.
Det krävs uppenbarligen både envishet och dessutom ett stort rättspatos för att orka. Att flytta har helt enkelt inte varit aktuellt.
– Nä, varför skull jag göra det. Jag bor här, och har mitt sociala umgänge här. Det är en bra plats. Nu känns det lite mer hoppfullt. På sätt och vis har det också varit ett litet mått av altruism. Det här kan bli ett fall att referera till, konstaterar han.
Också Hyresgästföreningens jurist Bengt Öhman, som vittnade i senaste rättegången, ser det som en viktig princip att driva processer där hyresgäster blir systematiskt illa behandlade.
– Om någon blir bestulen på sin lägenhet så måste vi se till att den får tillbaka lägenheten. Så här får det inte gå till, säger han och fortsätter:
– Vi har försökt föra en dialog med bostadsrättsföreningen, men de har inte förstått vidden av ärendet. Det här är en liten bostadsrättsförening som tvingat och lockat en efter en av hyresgästerna att flytta från fastigheten.
Ombildningen till bostadsrätter, som skedde 2003, är en egen historia. Huset köptes i slutet av 90-talet av Koryfé AB. Bolaget sålde sedan fastigheten till en bostadsrättsförening där fastighetsägaren själv var ordförande. Aktierna i bolaget såldes vidare till, med Bengt Öhmans ord, ”en lirare som plockar pantburkar på Brommaplan” för att senare gå i konkurs.
– Jag avråder starkt från att köpa en lägenhet i en fastighet som ombildats av fastighetsägaren själv. Där saknas det naturliga motsatsförhållandet mellan köpare och säljare. Här har köpare och säljare varit samma person, vilket ensidigt gynnat fastighetsägaren på bostadsrättsföreningens bekostnad, säger Bengt Öhman.
– Jag vill inte kommentera domen i dag. Ring i morgon, säger Carl Hobro i bostadsrättsföreningens styrelse.
Det är han som köpt den lägenhet som Johan Rydström nu fått rätt att flytta tillbaka till.
