Kvarteret som satte Jönköping på världskartan – hyresgästerna minns gemenskap som försvann
Det beskrevs som ett unikt projekt. Tillsammans med kommunen och dåvarande landstinget skapade bostadsbolaget Vätterhem ett nytt kvarter på Östra Storgatan i Jönköping, fyllt med inte bara bostäder utan även aktiviteter.
– Jag tror att det började med ett riksdagsbeslut om att man skulle försöka hitta andra upplåtelseformer för att främja de äldre. Det fanns inte så mycket äldreboenden då. Det byggdes med tanke på social gemenskap, att det skulle finnas lite verksamheter och framför allt en god tillgänglighet, säger Maths Carlgren, förvaltningschef på Vätterhem.
I kvarteret Fabriken rymdes vanliga lägenheter och servicebostäder under samma tak. Av de från början 109 lägenheterna var 27 vikta åt äldre och andra som behövde särskild service. Fabriken består av tre huskroppar med lägenheter som är sammanbyggda med gemensamma utrymmen. Det skulle vara ett hus för alla åldrar, så det fanns även förskola och servicebutik. På kvällarna höll studieförbund olika studiecirklar.
”Återknyta till gamla traditioner”
Hyresvärdens egen kundtidning, Vi i Vätterhem, rapporterade om Fabriken i samband med inflyttningen. Då beskrevs tanken med satsningen som ett försök att ”återknyta till gamla traditioner i samhället då man brydde sig mer om varandra och skötte sina gamla, något som mer och mer har försvunnit i dagens samhälle och dess jakt på tid och pengar”.
En handfull hyresgäster som flyttade in då bor fortfarande kvar. Som Per-Olof Bergström.
– Det var en tillfällighet. Vi bodde på Öxnehaga och åkte förbi med bussen när de höll på att bygga detta, berättar Per-Olof.
Han och hustrun Ingalill anmälde intresse och trots högt söktryck hade de tur och fick precis den lägenheten som de ville ha, en trea på 82 kvadratmeter.
Göran Johansson flyttade också in när huset var precis nytt.
– Det var bland annat japanska journalister här och tittade. Det var helt otroligt, säger Göran.
Det som väckte uppståndelse var just att det var ett blandat boende, förklarar han. Göran och hans hustru blev intervjuade av forskare från hälsohögskolan som ville studera hur det fungerade.
Både Göran och Per-Olof säger att de fortfarande trivs i husen.
– Jag bor på femte våningen ut mot Vättern och har en enorm utsikt. Det är sjöutsikt vilket rum jag än går in i, säger Per-Olof.
Alf Robertson och Little Gerhard kom på besök
Men annat har förändrats och i de flesta fall till det sämre, tycker de.
– Jag saknar alla de här gemensamma utrymmena vi hade förut. Vi hade biljardrum, hobbyrum där man kunde meka med cykeln, slipa bordsskivor, måla, ja allt möjligt. Vi hade gymnastiksal där det fanns bordtennisbord och ribbstolar och vi spelade innebandy. Vi får inte använda den längre, säger Per-Olof.
I stället hyrs lokalen ut till skolverksamhet.
Göran minns och saknar de många aktiviteter som ordnades förr. Bland annat kom sångaren Alf Robertson på besök.
– Han var med när vi spelade fotboll mot Vätterhem. Det var riktigt trevligt. Och Little Gerhard spelade här en kväll. Det var en helt annan anda på den tiden. Vi umgicks mer i huset. Nu är det många som isolerar sig, säger Göran.
Det finns en trygghetsvärd i huset som ordnar vissa aktiviteter dagtid, som fika och musikquiz. Men de som minns den gamla tiden önskar sig mer än vad resurserna räcker till. Därför försöker den lokala hyresgästföreningen med nytillträdda ordföranden Eva Sundell väcka mer liv i huset igen. Föreningen har fixat ett litet gym med fyra maskiner.
– Det nyttjas en hel del. Jag själv brukar använda cykeln eftersom jag har ett besvärligt knä. När man blir äldre får man ofta lite krämpor och behöver rehab. Det är suveränt att vi har det här i huset, säger hon.
”Mer liv och rörelse förr”
Under året har föreningen också ordnat aktiviteter som grillträffar, midsommarfika och julfest. Under hösten uppmärksammades 40-årsjubileet, bland annat genom en utställning om kvarterets födelse i en av korridorerna.
De har också bjudit in olika föreläsare, som kommunens äldrekonsulent, och ordnat utbildning i hur hjärtstartaren som numera finns i huset fungerar.
– Många föreläsare är gratis så det behöver inte ens kosta något att ha intressanta aktiviteter, säger Eva.
Hon flyttade in i huset 2013, några år innan det gjordes om till trygghetsboende, och har också sett det förändras.
– Det var mer liv och rörelse när jag flyttade in. Det är upp till oss att få fart på det igen, men lokalmässigt är det svårt för oss. Vätterhem har tagit ifrån oss mer och mer lokaler, säger hon.
Eva tror att orsaken är att bolaget vill få in mer pengar genom att hyra ut rummen som hyresgästerna tidigare fick nyttja till andra verksamheter.
”Förstår deras känsla”
Enligt Maths Carlgren på Vätterhem handlar det om att använda lokalerna så effektivt så möjligt. De trygghetsboenden som byggts under senare år har betydligt mindre gemensamma ytor, menar han.
– Jag förstår deras känsla av att ha blivit av med något och att de saknar det. Men vi har försökt tillgodose alla behov och det har funnits en efterfrågan på de här lokalerna, säger han.
Maths Carlgren betonar att han inte känner till alla detaljer då de flesta förändringar skedde innan han tillträdde som förvaltningschef.
Tv-rummet togs över av kommunen
Det gamla tv- och hobbyrummet är inte längre tillgängligt utan används till kommunal verksamhet. Ett nytt tv-rum har fixats men där får bara tio personer åt gången vistas. I huset finns fortfarande över 100 lägenheter. Därför måste rummet bokas och är inte öppet för spontan samvaro. Några hyresgäster brukar samlas regelbundet för att titta på sport.
– Och så är vi några ladies som alltid bokar när nobelfesten visas på tv. Då klär vi upp oss och beställer hit mat och tittar tillsammans. Det är vi singeltanter som ses då. Det är väldigt många som sitter ensamma, säger Eva Sundell.
Än så länge finns boulebana, bastu, två övernattningsrum för gäster och samtalsrum för olika mindre möten kvar för de boende att nyttja. Och så husets egen båt, Fabrekan. Men Eva är orolig för att fler faciliteter ska försvinna.
– Vi vill ju ha mer verksamhet än vi har, inte mindre, säger hon.
Nya möbler på gång
Enligt Maths Carlgren finns inga sådana planer i dagsläget. Han beskriver dialogen med hyresgästerna som god och berättar att de fått lov att köpa in nya möbler till bland annat foajén för att göra den till en trevligare plats för umgänge.
Fabriken är ett av Vätterhems mest populära hyreshus och i klar topp bland trygghetsboendena.
– I dagsläget har vi 784 personer som står i kö dit och väntetiden är tio till elva år. Så vill man flytta dit gäller det att börja planera redan i 50-årsåldern, säger han.
- Byggdes 1985 och konverterades 1 mars 2018 till ett trygghetsboende. I huset finns även servicelägenheter.
- I dag består Fabriken av totalt 112 lägenheter varav 85 ingår i Vätterhems trygghetsboende.
- Ett trygghetsboende är egentligen en vanlig hyresrätt.
- Det ska finnas en trygghetsvärd tillgänglig under vissa tider beroende på antalet lägenheter. Trygghetsvärden är anställd av kommunen och tjänsten finansieras till största delen av socialförvaltningen medan Vätterhem står för en mindre del. Värdens uppgift är att skapa aktiviteter i och omkring boendet. Det kan till exempel vara gympapass och annat som främjar rörelse eller sociala aktiviteter som att baka tillsammans.
- Tidigare var den som står på hyreskontraktet tvungen att ha fyllt 70 år för att få flytta in. 2023 sänktes åldern till 65 år. Barnfamiljer får söka sig någon annanstans.
- Vätterhem har fyra trygghetsboenden i Jönköpings kommun. Hyresgästerna betalar inget extra för gemensamhetslokaler och trygghetsvärd utan hyrorna ligger på samma nivå som för motsvarande lägenheter i det vanliga beståndet.
Källa: Vätterhem och Jönköpings kommun.
