Lagförslag: Skyddat boende ska kräva tillstånd
Enligt Socialstyrelsens senaste kartläggning från 2019 bodde minst 12 700 personer en period under ett år i skyddat boende. Alltså en bostad för någon som exempelvis utsatts för våld i hemmet. Nästan hälften av dem var barn. Antalet vuxna hade då ökat med 38 procent och antalet barn hade nästan fördubblats jämfört med motsvarande kartläggning 2012.
Marknaden är i dag helt oreglerad och det har lett till att privata aktörer som erbjuder platser på skyddat boende i det närmaste exploderat. Inte sällan på orter med vikande befolkningsutveckling och billiga fastigheter till salu.
Kraftig ökning av privata aktörer
Under 2012 stod privata aktörer stod för 8 procent av platserna på skyddat boende. Under 2019 hade andelen ökat till 45 procent. Det visade Hem & Hyras stora granskning av skyddade boenden för drygt två år sedan.
Hem & Hyra gick igenom alla anmälningar och ärenden hos Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, som rörde våld i nära relationer under 2020. Totalt var det 101 fall, varav de allra flesta handlar om socialtjänstens handläggning. Men bland dem finns också klagomål på 19 olika skyddade boenden. Alla av dessa drevs av privata företag.
Att börja kräva tillstånd för skyddat boende har länge diskuterats. Redan 2017 fanns ett sådant förslag på den dåvarande regeringens bord. Tanken var att det skulle införas 2019, men nu det ser alltså ut att bli verklighet den första mars 2024. Det enligt en lagrådsremiss som regeringen nyligen presenterade.
Det är Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som ska hantera tillstånden. Det ska bland annat finnas krav på vårdplan, genomförandeplan och uppföljning på boendet.
Olika syn på tillståndskrav hos kvinnojourerna
Den stora ökningen av privata skyddade boenden har lett till att landets ideella kvinnojourer tvingats dra ner på sin verksamhet. På Unizon och Roks, de två rikstäckande organisationerna som företräder kvinno- och tjejjourer i Sverige, har man i dag lite olika syn på tillståndsplikten. Unizon är mer positivt:
– För att höja kvaliteten och få bort oseriösa aktörer tror vi att tillståndsplikt är nödvändigt. Sedan kommer det vara oerhört viktigt vilka krav som ska ställas. Kraven måste utgå från kvinnorna och barnens behov, säger Olga Persson, ordförande för Unizon.
”Kommer kräva mer resurser”
Tveksamheten ligger i att ökad administration ska leda till att vägen till skyddat boende blir längre. Ambitionen är att alla kvinnojourer som är anslutna till Unizon som vill ska kunna söka och få tillståndet.
– Det kommer krävas ökade resurser. Exempelvis för ökad bemanning på boendena. Kostnaderna för landets redan hårt belastade kommuner kommer att öka.
På Roks är man mer kritisk. I sitt remissvar till regeringens förslag menar man att tillståndsplikt riskerar att ”slå sönder” den ideella kvinnojoursrörelsen. Inte minst är man orolig över att tillståndsplikten ska drabba små verksamheter.
Regeringen har emellertid beslutat om ett tillfälligt statsbidrag, som ska stödja de ideella organisationer som driver skyddade boenden. Det ska gå till kvalitetshöjande åtgärder. Bidraget fördelas av Socialstyrelsen.
