Ljudkonsten i bostadsområdet väcker starka reaktioner

Sundsvall Ljudkonstverket som satts upp längs promenadstråket i Nacksta skapar starka reaktioner bland boende i området. Vissa upplever installationen som skrämmande och störande. Medan andra njuter av barnskratt, dropp och humlesurr. Här kan du själv höra vad som upprör Sundsvallsborna.
Foto: Åsa Eriksson
Gunilla Lindström och Palle Lundin bor båda på Nackstavägen och brukar promenera längs gångvägen där det numera strömmar ljud ur uppsatta högtalare. De har skilda åsikter huruvida detta är av godo eller ondo.

Sex högtalare med påsar i olika färger och mönster är uppsatta på lika många lyktstolpar längs promenadslingan nedanför de höga tegelhusen i Nacksta, i Sundsvall.

Ur högtalarna hörs olika ljud: ett stilla droppande, dovt brummande, suggestiv musik, surrande insekter, barnskratt eller viskande röster.

Läs ocksåKampen hjälpte – så försvann råttorna från Anne-Lis husAnne-Li Sundvall och hennes grannar har väntat i flera år på att värden ska täppa igen håligheter i fasaden där råttor kilat in och ut. Processen i hyresnämnden har hjälpt till att sätta press.

Konstinstallationen ingår i ett större upprustningsprojekt av utomhusmiljön i området. Kommunen beskriver projektet som ”en långsiktig satsning på ett av kommunens prioriterade områden för social hållbarhet”.

Ljudverket kostade mer än beräknat – totalt 246 000 kronor

Med 20 miljoner i säcken har man sedan 2023 förbättrat passager och övergångsställen, byggt nya väderskydd, planterat fler träd och fixat fram mer lekutrustning.

– Syftet med hela centrumupprustningen har varit att skapa tryggare miljöer för de som bor där. Det handlar om trafiksäkerhetsåtgärder, förbättrade gång- och cykelvägar och annat, berättar projektledare Daniel Jonsson, gatu- och parkavdelningen i Sundsvalls kommun.

Läs ocksåPetra larmade om avloppslukten – sedan började det bubbla i parketten: ”Fick städa och spy”

Acceptera marknadsföringskakor för att se videon.

Det finns en riktlinje som många kommuner förhåller sig till när det gäller budgetering för konst. Den kallas för enprocentregeln och innebär att en procent av investeringsbudgeten ska vikas för konstnärlig gestaltning.

I enlighet med enprocentregeln öronmärkte Sundsvalls kommun 200 000 kronor till konstprojektet i Nacksta. Men den totala summan, med montering, blev lite högre än beräknat och landade i stället på 246 000 kronor. En prislapp som sticker i vissa betraktares ögon.

Läs också450 hushåll berörs när hyresvärd i Perstorp går i konkurs: ”Vad händer med oss nu?”"Vad händer med oss nu?" undrar hyresgästen Doris Yang efter beskedet om hyresvärden Kupolens konkurs.
En bild på en gångväg där lyktstolpen försetts med en högtalare.
Högtalarna är uppsatta längs med promenadstråket mellan den året-runt-gröna fotbollsplanen och Nackstas höghus i rött tegel.

Invigningen av konstverket skedde redan den 24 oktober i fjol. Men har i takt med vårens varma strålar väckt nya känslor till liv hos fotgängare som nu börjat nyttja gångvägarna allt mer efter vintern.

Alla som passerar tycks ha en åsikt om konstinstallationen och många reagerar över just kostnaden.

”Finns riktiga fåglar att lyssna på”

– Det är vansinnigt. När vi har en välfärd som inte fungerar, så sätter de upp sån här skit. Nej, det finns viktigare saker att lägga pengarna på. Nu när våren kommer så finns det riktiga fåglar att lyssna på istället, anser Björne ”Björsan” Eriksson, som bor i en lägenhet på Nackstavägen ett stenkast bort.

Björne menar att ljuden hörs ända in i hans bostad och att han störs av dem.

”Kul med konst”

Men det gör inte Gunilla Lindström. Hon säger att hon inte märker av några ljud inomhus, men att det kan bero på att hon kanske har lite sämre hörsel nuförtiden.

Hon beskriver sitt första möte med ljudkonstverket som en trevlig upplevelse.

– Jag blev glad och undrade var ljudet kom ifrån, säger Gunilla och ler.

Hon tycker att det är kul med konst och att det är okej att det kostar skattebetalarna en slant.

– Det är positivt att man gör saker och ting så det händer nåt spännande tycker jag.

En äldre dam och en äldre herre står utomhus och samtalar på en gångväg i ett bostadsområde. Damen har en rollator och mannen en så kallad dramaten.
Grannarna Gunilla Lindström och Palle Lundin i samspråk om konstens vara eller icke vara. Om kommunen får bestämma så blir installationen kvar länge till, men vissa justeringar kommer att göras efter att man hörsammat vissa klagomål.

En annan förbipasserande är Palle Lundin, som är på väg ner mot centrum för att handla.

Vad gillar du den här konstinstallationen som de satt upp här?

– Hörru du, det är inget som intresserar mig. Och jag är hundägare och min hund tycker absolut inte om det. Den är störd av det.

Blir den rädd?

– Ja, framför allt på nätterna när man går ut, för då hörs det extra när det är tyst runtomkring, säger Palle.

Även hyresgästen Anneli Öhman uppfattar ljuden som skrämmande.

Hon berättar att hon blev riktigt rädd första gången när hon plötsligt hörde ljud utan att veta varifrån det kom.

– Jag kom och gick här om kvällen första gången, det var väldigt mörkt ute. Rätt som det är så kommer ett ljud och jag blev ju jätterädd och tyckte det var väldigt otäckt, innan jag upptäckte vad det var som lät. Så jag tycker ju inte ur trygghetssynpunkt att det tillför någonting utan snarare tvärtom, säger Anneli, som också bor alldeles i närheten.

I Mitthems höghus i Nacksta ryms flera hundra hyresgäster.

Hyresgästernas hyresvärd, kommunala bostadsbolaget Mitthem, har inte fått in några störningsanmälningar från boende enligt Satu Grönwall, boendesamordnare:

– Nej, inte alls. Vi kände inte ens till konstprojektet utan har fått läsa om det i tidningen, säger hon.

Vad kan ni som hyresvärd göra om era hyresgäster upplever störningar i boendet på grund av konstverket?

– Det ligger dessvärre utom vår kontroll. Det är ju ingen granne eller något i fastigheten som stör. Problemet kan jämföras med till exempel störande EPA-traktorer i stan som spelar hög musik på kvällarna när de kör runt, det är också en typ av störning som vi inte kan ta ansvar för.

Satu Grönwall råder de boende som störs att vända sig till kommunen.

Vilket också en del redan har gjort. Kommunen har fått ta emot en del kritik sedan i höstas från allmänheten, och klagomålen har även nått projektledaren Daniel Jonssons öron.

Daniel Jonsson, projektledare på Sundsvalls kommuns gatu- och parkavdelning.

Vad säger du om kritiken?

– Från projektet sida så tycker vi att konstverket blev bra. Tyvärr har det funnits tekniska problem med timers, ljudvolym och en del annat. Det har inneburit att det varit ljud under sena timmar vilket kanske bidragit till ett missnöje bland en del. Men problemet med inställningarna håller på att åtgärdas.

– Tanken är ju också att vara lyhörd och ha en konstruktiv dialog med de boende. Förutom kritiken har det varit mycket positiv respons från dem som varit där och lyssnat.

Vad är syftet med konsten?

– Syftet är att erbjuda konst i området, inte bestämma hur den ska upplevas. Syftet är inte heller att konstverket i sig ska skapa trygghet.

Daniel Jonsson vill även trycka på värdet av den fria konsten.

– När politiker, tjänstepersoner eller opinionen börjar styra innehållet i ett verk efter smak eller tycke riskerar vi censur. Om konstnärer tvingas skapa sådant som uppfattas som ofarligt eller populärt av alla försvinner de uttryck som utmanar och utvecklar samhället, säger Daniel.

Under respektive högtalare finns det en poetiskt utformad text och QR-kod för mer information.

När Hem & Hyra ringer upp skaparen av verket, konstnären Sandra Mozard i Härnösand, har hon varken tid eller lust att prata om sin konst.

Hon är tydligt upprörd och anser att media har gett en felaktig bild av installationen. Hon avslutar samtalet och svarar inte heller på sms.

Livlig debatt

Tolkningen av konsten ligger som bekant i betraktarens öga. Eller öra.

Och det är uppenbart att utomhuskonsten i Nacksta berör på ett eller annat sätt. Diskussioner har förts i lokala radio- och tv-inslag, på insändarsidor och i sociala medier.

Konstens syfte är ofta att just skapa debatt – och i det hänseendet kan man väl säga att Sundsvallsborna fått en del valuta för pengarna ändå.

 

Fakta: Enprocentsregeln – en öronmärkning för offentlig konst
Enprocentsregeln är en princip där minst 1% av byggkostnaden vid ny-, om- eller tillbyggnad av offentliga miljöer avsätts för konstnärlig gestaltning. Regeln tillämpas av många svenska kommuner och regioner för att finansiera offentlig konst, en tradition som funnits sedan 1937 för att göra konst tillgänglig för alla.
  • Syfte: Att integrera konst i offentliga miljöer som skolor, sjukhus, torg och parker, vilket bidrar till en mer humanistisk och levande livsmiljö.
  • Omfattning: Det gäller oftast vid nybyggnation av lokaler och infrastruktur.
  • Finansiering: Genom att avsätta 1 % av budgeten skapas en långsiktig finansiering för konstnärliga uppdrag.
  • Regioner & Kommuner: Över hälften av Sveriges regioner använder sig av regeln, och den är ett viktigt verktyg för att ge konstnärer uppdrag.
Regeln är ibland föremål för politisk debatt, där vissa vill slopa den för att spara pengar, medan andra ser den som avgörande för kulturell utsmyckning.
Källor: Statens konstråd, statliga utredningar (SOU-rapporter). 
Läs också Dottern vräktes – fortsatte grannterrorn med sin mamma Ingegerd, 83, bor i huset som riskerar kollaps i Vara

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.