Rapport föreslår ombildningar i Göteborgs förorter
Segregationen finns i såväl välbärgade som fattiga stadsdelar. Det slår politikerna som skrivit rapporten fast.
Men fokus ligger på de fattiga stadsdelarna, vilket syns inte minst genom att rapportförfattarna (se faktaruta) kallar sig ”arbetsgruppen för blandade upplåtelseformer i stadens utvecklingsområden”.
Utvecklingsområden är den term bostadsbolagen föredrar framför ”utsatta områden”.
I rapporten konstaterar politikerna att andelen hyresrätter i dessa områden idag ligger mellan 80 och 92 procent.
Målet är att få ner andelen hyresrätter till mellan 65 och 70 procent år 2035. Det skulle innebära att omkring en tredjedel av bostäderna i områdena ska vara bostadsrätter eller småhus.
Inget enskilt område ska ha få ha mer än 75 procent hyresrätter.
För att komma dit föreslås två strategier.
Den första är att öka nyproduktionen. Arbetsgruppen föreslår att Framtiden ska lägga 20 procent av sin nyproduktion i utvecklingsområdena, i stället för det nuvarande målet 10 procent.
Under den närmaste tioårsperioden skulle det innebära 2 800 nya bostäder i utvecklingsområdena. Fokus ska ligga på bostadsrätter och egnahem.
Samtidigt konstaterar politikerna att detta inte alls räcker för att nå målen. Det behövs också ombildningar, där hyresrätter görs om till bostadsrätter.
Därför ska de kommunala bostadsbolagen verka för att öka antalet ombildningar.
Samtidigt föreslår rapportförfattarna att om det blir ombildning i ett hus, ska bostadsbolaget som säljer också ha förköpsrätt till de lägenheter som inte köps av de boende.
Det skulle betyda två vinster för de boende.
Dels att hyresgäster som blir kvar fortfarande har allmännyttan som hyresvärd, inte sina grannar. Dels att det kommunala bolaget kan sitta med i bostadsrättsföreningens styrelse och stötta de nyblivna bostadsrättsägarna.
I den nära framtiden föreslår arbetsgruppen att Framtiden ska gå vidare med att ombilda 500 hyresrätter i Hammarkullen. Men när det gäller de långsiktiga målen finns inga siffror på hur många lägenheter politikerna kan tänka sig att ombilda.
En ledtråd kan man dock få om man räknar på hur många bostadsrätter som behöver komma till (se faktaruta).
Det har också kommit två reservationer mot rapporten.
Den ena kommer från Roger Höög och Amanda Kappelmark (V). De ställer sig bakom den ökade nyproduktionen, men vill inte se ombildningar.
Detta eftersom det uteslutande är billiga hyresrätter som kommer att ombildas, den boendeform det råder störst brist på i Göteborg. Dessutom finns ingen folklig rörelse för ombildningar i förorterna, menar vänsterpartisterna.
Den andra reservationen kommer från lngvar Gräns (L). Han är motståndare till att det byggs några nya hyresrätter alls i något ”utanförskapsområde”, om det inte finns en tydlig positiv prognos för stadsdelen i fråga.
När det gäller bostadsrätter anser Ingvar Gräns att sådana enbart bör byggas/skapas om det finns marknadsanalyser som visar att det finns en efterfrågan. Ett sådant underlag saknas i nuläget, menar han.
För att minska segregationen i Göteborg behöver många stadsdelar få mer blandade typer av bostäder.
Det var utgångspunkten när Framtiden för ett år sedan tillsatte en politisk arbetsgrupp.
Deltagarna i gruppen sitter i styrelserna för Familjebostäder, Poseidon, Bostadsbolaget, Gårdstensbostäder, Egnahemsbolaget och själva Framtiden-koncernen.
Gruppens rapport låg på bordet redan vid Framtidens styrelsemöte den 11 april, men bordlades då. Nu kommer den att återkomma vid nästa styrelsemöte den 13 maj.
Det finns stadsdelar i Göteborg som nästan enbart består av villor och bostadsrätter. Detta faktum nämns i en mening i rapporten.
Det slås även fast att Framtiden-koncernen bör arbeta för att öka andelen hyresrätter i stadsdelar som har en lägre andel än 20 procent.
Resten av rapporten ägnas helt åt de områden som idag domineras av hyresrätter.
Hem & Hyra har räknat på de mål som anges i rapporten.
Om det inte görs några ombildningar, utan bara byggs nytt, så innebär målen att det behövs mellan 4 800 och 7 323 nya bostadsrätter eller egnahem i utvecklingsområdena fram till år 2035.
Detta förutsatt att det inte byggs en enda hyresrätt utöver de som finns idag.
Men eftersom det sannolikt kommer att byggas hyresrätter är behovet av bostadsrätter och egnahem i verkligheten ännu större.
Detta kan jämföras med att med den byggtakt som rapporten föreslår, skulle de kommunala bolagen bygga 4 200 nya bostäder totalt i utvecklingsområdena under den kommande 15-årsperioden.
I rapporten anges att om nyproduktionen står kvar vid nuvarande mål, så ska 10 procent byggas i det som Framtiden kallar utvecklingsområden.
Det skulle innebära 1 400 nya lägenheter, varav 60 procent bostadsrätter (840 stycken) och 40 procent hyresrätter (560 stycken).
Den ökningen skulle dock bara förskjuta andelen hyresrätter i områdena från 82 till 80 procent.
Av dessa siffror kan man räkna ut att den totala mängden bostäder i de aktuella områdena i dag är 28 000 stycken.
För att andelen hyresrätter ska sjunka till 70 procent krävs ytterligare 4 800 nya bostadsrätter och egnahem.
För att andelen hyresrätter ska sjunka till 65 procent krävs 7 323 nya bostadsrätter och egnahem.
Detta förutsatt att inga ytterligare hyresrätter kommer till under tiden.
