Tidöpartierna: Bostadsbidraget höjs med 1 000 kronor
Bostadsbidraget ska göra att även barnfamiljer med små inkomster ska kunna bo i ”goda och tillräckligt stora bostäder”. Men som Hem & Hyra berättade i våras har bidraget urholkats kraftigt sedan 1990-talet. Allt färre får stödet, som blir allt lägre.
Socialförsäkringsminister Anna Tenje (KD) svarade då i Hem & Hyra att någon höjning av bidraget inte var aktuell, eftersom det kan minska incitamenten till arbete.
Men nu lovar hon och företrädarna för de övriga Tidö-partierna pengar i nästa års budget för en höjning av bostadsbidraget. Det ska ske genom att man får räkna med en högre bostadskostnad än nu.
”För familjer med ett barn kommer det innebära ett höjt bostadsbidrag med upp till 800 kronor per månad, och 1 000 kronor per månad för familjer med två eller flera barn. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026,” skriver partiföreträdarna i debattartikeln i Aftonbladet.
”Ett nödvändigt tillskott”
Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder gläds åt beskedet.
– Det här är en fråga vi drivit väldigt länge då bostadsbidraget halkat efter hyresutvecklingen. Därför är det väldigt goda nyheter, speciellt i en tid då många barnfamiljer måste kämpa för att få ekonomin att gå runt. Detta kommer vara ett nödvändigt tillskott för många barnfamiljer.
Sedan 1997 ligger det så kallade hyrestaket på 6 600 kronor för ett hushåll med tre barn. Då räckte det till en genomsnittlig lägenhet på 112 kvadratmeter, enligt Statistiska centralbyråns hyresstatistik. Sedan dess har hyrorna blivit mer än dubbelt så höga. Nu, efter 28 år, räcker 6 600 kronor bara till 54 kvadratmeter i snitt – för ett hushåll med tre eller fler barn.
Konsekvensen har blivit att barnfamiljer med små inkomster bor allt trängre och att man ändå får betala en större del av hyran själv.
Från 10,7 till 3,1 procent
Den planerade höjningen kommer att göra att de som ligger över hyrestaket i dag får mer pengar. Däremot blir det inte fler som kan få bostadsbidrag, eftersom inkomstgränserna inte ändras.
För att få fullt bostadsbidrag i dag får man inte tjäna mer än 150 000 kronor per år, alltså 12 500 kronor i månaden. Även den gränsen har halkat efter den ekonomiska utvecklingen.
Det har lett till att antalet hushåll som får bostadsbidrag har minskat från 10,7 till 3,1 procent sedan 1997. Minskningen har varit särskilt kraftig de senaste åren, då inflationen och löneökningarna har varit högre än tidigare.
Färre ska hamna i skuldfälla
Regeringen och SD lovar också att införa månadsavstämningar av bostadsbidraget. Det är en reform som har varit på gång i flera år, men ännu inte genomförts. Genom att betala ut bidrag utifrån månadsinkomst i stället för årsinkomst, som idag, räknar man med att färre ska bli tvungna att betala tillbaka pengar i efterskott.
Även detta tycker Marie Linder är välkommet. Men hon vill se fler förändringar.
– Bostadsbidraget har fortfarande en bit kvar till de nivåer som krävs, för att kompensera den hyra vi faktiskt har idag. Vi ser också behovet av att indexera bostadsbidraget mot hyresutvecklingen, så att det inte fortsätter hamna på efterkälken.
