Trots miljoner på banken – Yvonne får inte hyra på grund av låg inkomst: “Det känns så orättvist”
Yvonne Berghäll, 60, har ett medfött funktionshinder i ena höften, som gör att hon har gångsvårigheter och går med kryckor. Sedan 1990-talet är hon sjukpensionär på halvtid, det som numera heter sjukersättning.
– Det är inte synd om mig. Jag har ett halvtidsjobb som jag kan utföra och som jag trivs jättebra med. Men jag har blivit mycket sämre de senaste åren och till slut orkade jag helt enkelt inte sköta ett hus ensam, så jag ville flytta till lägenhet, berättar hon.
Med över tio år i bostadskön till kommunala Partillebo räknade Yvonne med att kunna få en trea i Sävedalen, där hon bodde. Hon säger att hon pratade med Partillebo flera gånger och fick bekräftat att det inte skulle vara några problem.
Klarade inte inkomstkraven
Så förra våren sålde Yvonne huset och snart blev en trea ledig i just det område där hon ville bo. Hon fick köplats ett – men blev inte kallad till visning. Yvonne ringde till bostadsbolaget och fick veta att hon inte kunde komma i fråga för lägenheten eftersom hon hade för låg inkomst.
– Jag höll på att gå i taket! Jag blev helt förtvivlad och kände mig fruktansvärt diskriminerad och kränkt. Visserligen är jag ensamstående kvinna, funktionshindrad och låginkomsttagare, men jag har inga skulder och har alltid skött betalningarna klanderfritt. Varför tror de inte att jag skulle kunna betala för mig?
Trean hade en hyra på nästan 11 000 kronor och Partillebo krävde en inkomst på 2,5 gånger hyran efter skatt. Yvonne får bara ut runt 20 000 efter skatt i sjukersättning och lönebidrag.
– Visst, det är en låg inkomst. Men jag gjorde en bra vinst på huset och har över två miljoner kronor på banken. Det är ju pengar jag kan använda.
Hon erbjöd sig att betala hela årshyran ett år i taget, men det gick inte. Inte heller att skaffa en borgenär.
– Det var som att dörr efter dörr stängdes för mig. Det känns så himla orättvist. Samtidigt vill man inte vara otacksam och gnällig, för jag har ju ändå drygt två miljoner så det går ingen nöd på mig. Men jag kan inte välja var jag vill bo.
Pensionärer får räkna med förmögenhet
Partillebo har en uthyrningspolicy som varken godkänner förskott eller borgenär eller pengar på banken som en säkerhet. Det är de löpande inkomsterna som räknas, berättar hyreschef Agneta Marklund.
– Tillgångar på banken vet vi ingenting om. Det kan vara ett tillfälligt lån, eller pengar som används till något helt annat. Inkomster däremot, ger en påfyllning varje månad.
Det enda undantaget gäller pensionärer, som får tillgodoräkna sig pengar på banken. Då tänker man sig att förmögenheten fördelas på 20 år och kompletterar övriga årsinkomster. Pensionärer har dessutom något lägre inkomstkrav eftersom man räknar med att de kanske har lägre levnadsomkostnader än yngre hyresgäster.
Men det hjälper inte Yvonne Berghäll, som har flera år kvar innan hon blir ålderspensionär. Och Partillebo är noga med att inte göra undantag från reglerna, enligt Agneta Marklund. Hon ser det som en rättvisefråga.
– De som inte kan prata för sig måste få samma chans att få lägenhet som de som kan prata för sig eller låter någon annan göra det, till exempel läkare eller advokat eller media. Där vill vi inte hamna.
I stället måste alla uppfylla kraven, däribland att ha inkomster efter skatt på 2,5 gånger hyran, ungefär motsvarande 3 gånger hyran före skatt.
– Kravet bygger på en diskussion om hur stor del av inkomsten som kan gå till hyran och vad man behöver ha kvar som disponibel inkomst. Det har vi räknat på och hållit oss till i flera, flera år och det ligger i nivå med vad andra bolag kräver, säger hyreschefen.
Vanligare med kvar att leva på-kalkyl
Men tiderna förändras och många bostadsbolag har lättat på sina regler det senaste decenniet. Det visar såväl forskning från Malmö universitet som flera olika rapporter. I fjol gjorde Hyresgästföreningen en enkät till de 35 allmännyttiga bostadsbolagen i landets 30 största kommuner. Nio av dem – en fjärdedel – hade inga inkomstkrav alls. Och av de som hade inkomstkrav, hade de flesta gått ifrån modellen att en lägenhetssökande måste tjäna två eller tre gånger hyran eller liknande.
Nu är det vanligare att bostadsbolagen kollar att man har ett visst belopp kvar att leva på när hyran är betald, enligt undersökningen. De flesta anger Kronofogdens normalbelopp som ett minimum. För en vuxen ensamstående innebär det att 6 432 kronor ska finnas kvar, en gräns som Yvonne Berghäll lätt hade klarat ifall Partiellebo hade haft denna regel.
Hyreschef Agneta Marklund säger att det kan vara motiverat att diskutera inkomstkraven igen.
– Jag kan hålla med om att det finns anledning att se över den norm vi har. Omvärlden är föränderlig och vi gör både utvärderingar och anpassningar till den.
Hyr dyrare i andra hand
Men till dess kan Yvonne Berghäll inte bli godkänd som hyresgäst annat är för de billigaste lägenheterna hos Partillebo. Hon har sökt hos andra hyresvärdar men blivit nekad där också. Och hon har övervägt att köpa en bostadsrätt, men vill egentligen inte lägga allt sitt kapital på en bostad.
– Jag har ju små inkomster och kommer att få låg pension, så jag vill gärna ha kvar pengar på banken för att ändå kunna unna mig en resa någon gång eller ett par fina skor.
I stället hyr hon nu en tvåa i andra hand för 15 000 kronor i månaden. Det är 4 000 kronor mer än vad Partillebo menar att hon skulle klara av.
– Jag tycker inte man kan kalla det rättvisa. Hade jag inte haft ett funktionshinder så hade jag kunnat fortsätta att jobba som förskollärare och haft en lön som räckte till. Det är säker många som stoppas av de här reglerna trots att de skulle klara att betala hyran. Jag tycker att en human hyresvärd borde göra mer individuella bedömningar.
