– Ställ den i vardagsrummet så länge, ropar Annika Ruisaho till bärhjälpen.

Själv är hon redan på väg ner till flyttbilen igen.
– Jag behöver i ­varje fall inte träna i dag, skojar Annika när hon kommer tillbaka upp med madrass och blommigt överkast i famnen.

Läs ocksåHyresgäster betalade för mycket - får dela på en miljon kronor efter värdens tv-miss

Två trappor utan hiss börjar ­kännas i benen. Dessutom skulle hon inte hinna ­träna. För om bara några timmar ska hon till ett av sina extrajobb. Hon har haft fyra, men nu har hennes chef satt stopp. För att orka med det riktiga jobbet som ­vikarierande gymnasielärare på ­Lindeskolan och de egna studierna till behörig yrkeslärare, får hon bara ha två extrajobb.

Trots heltidsjobb och extrajobb vänder Annika på varje krona.

Hur blev det så?
Svaret kommer snabbt:
– Skilsmässan. Det var då det började. Vi bodde i hus innan och när jag skilde mig blev budgeten snabbt ­stramare. Sedan blev jag blåst i två bedrägerier som satt mig i skuld.

Läs ocksåAlbin, 21, bor på motell i Bygdeå – filmar sin jakt på fast bostad

Foto: Anna Rytterbrant

Männen bor kvar i villan

Det förstnämnda – skilsmässor – riskerar att ta knäcken på ekonomin för många. Framför allt för kvinnor. Enligt rapporter från Statistiska Centralbyrån och banker har gruppen ensamstående kvinnor med barn sämst ekonomi. Och Jämställdhetsmyndigheten visade nyligen i en rapport att män oftare stannar kvar i villan, medan kvinnan flyttar till hyresrätt. Samtidigt som det ofta krävs höga köpoäng och/eller god ekonomi för att ta sig in på hyresmarknaden. Annika hade inget av detta.

I stället är hon skuldsatt efter två bedrägerier.

– Vi var många som råkade ut för den här mannen. Jag fick fakturor på totalt 15 000 från vad jag trodde var min mobiloperatör. När jag betalat kom ytterligare en faktura. Jag hörde av mig till dem och de berättade att mannen som ringt mig, slutat hos dem men tagit med sig uppgifter om kunder som han ringde och lurade på pengar, säger Annika med en suck och fortsätter:

Läs ocksåHär är hyresjättarnas krav – kan ge tiotusentals höjd hyra

– Allt polisanmäldes och några år ­senare var det en ”jurist” som ringde och sa att han skulle hjälpa oss som lurats att få pengarna tillbaka. Men det visade sig att han tagit reda på alla ärendenummer och satt sig in i fallet för att lura oss på ännu mer pengar.

– Då höll jag på att krascha på riktigt. Jag klandrade mig själv även om polisen sa att vi var flera som utsatts.

Foto: Anna Rytterbrant

Flyttat sex gånger i jakt på lägre hyra

Därmed stängdes dörren till alla de värdar som säger nej till personer med skulder. Flyttkarusellen som hyreshöjningar och ökade levnadskostnader redan satt igång blev hackigare. Hittills har Annika flyttat sex gånger för att få lägre hyra. Nu senast från en fyra till en trea och från landet till centrala Lindesberg.

– I och med att vi bor i stan nu, kan jag göra mig av med bilen och få ner kostnaderna, säger hon.

Men hyreshöjningarna flåsar henne i nacken. När Annika skulle skriva kontrakt var hyresförhandlingarna ännu inte klara. Därför visste hon inte riktigt hur hög hyra hon skulle få. Hon hade satt en absolut maxhyra på 9 000 kronor. Men den landade på 9 057 kronor efter förhandlingen.

– Jag ger upp! Nu måste jag hitta ett nytt boende igen, kände jag. Du vet, tankarna snurrar hela tiden: ”Hur kan jag komma ner i kostnad?” Jag funderade på möjligheten att inackordera någon – men det går ju inte heller, för jag har gått ner i boendeyta. Jag sover på soffan och vill att barnen ska ha varsitt rum.

Foto: Anna Rytterbrant

Värdarna: ”Hyresgäster har fått sämre ekonomi”

Annika är inte ensam om att ­kämpa för få pengarna att räcka till boendekostnaderna.

– Forskningen visar att hyresgäster betalar mycket mer av sin disponibla inkomst i boendekostnader än vad andra gör, konstaterar Åse Richard, bostadsforskare vid Uppsala universitet.

I Hem & Hyras enkät med 109 kommunala ­värdar svarar över hälften, 58 stycken, att de märker av att hyresgäster fått sämre ­ekonomi de senaste åren. När de 58 värdarna får kryssa på vilket eller vilka sätt de märker det, anger de att:

1. Fler får ­hyresskulder (36 kryss).
2. Fler vill byta till mindre och billigare lägenheter internt (35 kryss).
3. Dyra lägenheter står tomma (25 kryss).
4. Det krävs fler köpoäng för billigare bostäder (14 kryss).

Höga hyror – tomma lägenheter

Samtidigt som trycket ökar på de ­billigare bostäderna svarar en dryg fjärdedel av värdarna i Hem & Hyras enkät att de har dyra lägenheter som står tomma.

En bild som delas i ­rapporten ”En tudelad bostadsmarknad” från ­Sveriges Allmännytta. Enligt den har antalet hyres­lägenheter som står tomma ­nästan fördubblats på ett år. När det gäller ­vakanser i ­nyproduktion är den främsta orsaken att hyres­nivåerna är för höga, enligt rapporten.

Foto: Sveriges Allmännytta/ Kate Gabor

Allra tuffast är det för glesbygdskommuner att få lägenheterna uthyrda. När det gäller vakanser i nyproduktion är den främsta orsaken att hyresnivåerna är för höga, enligt bostadsföretagens bedömning.

– Vi har fortsatt en utbredd bostadsbrist, men samtidigt finns ett stort överskott på lägenheter. Man behöver prata om båda dessa utmaningar samtidigt, säger Sofia Hansdotter, fastighetsutvecklingsexpert på Sveriges Allmännytta.

Lockar med rabatter, städ- och flytthjälp

I Sörmland svarar fem av sju bostadsbolag att de har dyra lägenheter som står tomma. Intresset för de dyrare är i vissa fall så lågt att det kan vara svårt att boka visningar på dem.

– Vi har ungefär sex tomma fyror just nu, säger Sofia Lindblom, chef för uthyrningen på kommunala bostadsbolaget Kustbostäder i Oxelösund i början av sommaren.

För att få ned vakanserna har Kustbostäder provat att rabattera hyran på vissa lägenheter samt att locka hyresgäster med gratis städ- och flytthjälp. Effekten av kampanjerna är ännu osäkra, men antalet tomma bostäder har i alla fall minskat mot för ett år sedan.

Foto: Anna Rytterbrant

Vad kostar en fyra med rimlig hyra?

Men vad kostar då Annika Ruisahos drömlägenhet: en fyra –  så att hon och barnen kan få egna rum? En lägenhet utan individuell mätning – för att kunna förutspå kostnaderna.

Och dessutom: hur svår är den att få? För att få svar ber Hem & Hyra värdarna att uppge månads­hyra och kötid på den billigaste fyrarummaren som de förmedlade förra året.

Både hyror och kötider varierar stort, men i genomsnitt kostar bolagens billigaste fyra 8 005 kronor i månaden och är 92 kvadratmeter stor, enligt enkätundersökningen. Och det finns ­fyror som förmedlats via förtur – då inga poäng behövs. Medan de som fick hyreskontrakten för den billigaste fyran som förmedlades av kommunala bostadsbolaget Pitebo 2024 hade stått i kö i 21 år. Totalt var det 58 intressenter på fyran med en månadshyra på 9 375 kronor i ­centrala Piteå.

– Vi har inte jättemånga fyror i de här prisklasserna så då blir det högre söktryck, säger Nicklas Öhman som är marknadschef på Pitebo.

Som en jämförelse skulle en ­ny­producerad fyra, i samma storlek på drygt 90 kvadratmeter, ha en månads­hyra på runt 13 000 kronor.

Också i Upp­sala är det lång kö till det ­stora ­kommunala bolaget Uppsalahems ­billigaste fyra. De som fick lägen­heten för under 8 000 kronor per månad i området Gottsunda hade stått i kö i 16 år.

Foto: Anna Rytterbrant

”Rider ut stormen”

I Lindesberg, där Annika Ruisaho bor, svarar Lindesbergsbostäder, Libo, att de märker av hyresgästers sämre ekonomi främst genom att det krävs fler köpoäng till de billigare lägenheterna.

Annikas drömlägenhet – den ­billigaste fyran utan individuell mätning – som Libo förmedlade förra året låg i Frövi mellan Lindesberg och Örebro. Månadshyra: 7 711 kronor. Kötid: cirka sex år.

– Åh herregud! Sex år! Jag har två års kötid. Det är en bra hyra, men resor till jobb och barnens träningar hade gjort att månadskostnaden ändå inte hade blivit lägre. Och Libo hyr ändå inte ut till personer som mig, med skulder.

Om mindre än ett år är Annika färdig gymnasielärare, och hennes lön väntas höjas.

– När jag bodde i hus och fick barnen så trodde jag allt var bra och att jag var safe. Nu tänker jag att jag ska rida ut den här stormen.