Uteplatser betydelsefulla – även för grannarna: ”Att se grönska från fönstret har en hälsoeffekt”
– Det har visat sig att om man har en sådan här språngbräda för utevistelse så vistas man ofta mer utomhus generellt. Förutom att man använder uteplatsen använder man också andra platser mer, som parker och naturområden. Det betyder mycket för vår hälsa, just för att det här första enkla steget lockar till ännu mer utevistelse, säger Anna Bengtsson, som är landskapsarkitekt vid SLU i Alnarp.
Hon forskar och undervisar kring betydelsen av kontakten med yttermiljön. Redan den lägsta nivån av kontakt är betydelsefull – vad vi har utanför lägenhetsfönstret.
– Bara att se grönska från fönstret och få in dagsljus i byggnaden har en hälsoeffekt, säger hon.
Odling är bra för hälsan
Tar vi steget ut ur lägenheten blir hälsoeffekterna större. Förutom den fysiska aktiviteten när man pysslar med uteplatsen är det bra för den psykiska hälsan att odla och ta hand om växter.
– Det finns mycket forskning kring betydelsen av att komma nära de olika naturelementen. Just odling är ett exempel på det. Det handlar om att röra vid jord och växter och att få en upplevelse av någonting levande. Något som finns omkring oss och som är beroende av oss och som vi är beroende av. Det är inte självklart idag, när fler och fler lever ganska långt bort från matproduktionen, säger Anna Bengtsson.
Hon framhåller att det blir extra viktigt för känsliga grupper. Det kan till exempel handla om äldre, som har svårare att ta sig ut i naturen.
Dessutom fyller både uteplatser och gröna innergårdar i bostadsområden en viktig social funktion.
– Vi umgås gärna i den typen av ytor, säger Anna Bengtsson.
Uteplatser ökar tryggheten
Åse Richard är bostadsforskare på Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet. Hon har sett att två perspektiv på trygghet ofta krockar när det gäller uteplatser och innergårdar.
– Fastighetsägarna säger ”vi behöver ta bort buskar för att skapa trygghet”. Medan hyresgäster ofta säger ”de gröna ytorna är en möjlighet för oss att skapa trygghet i vårt område”. Det blir en plats att lära känna varandra. Och när folk är ute är ju det en trygghet i sig, säger hon.
Samtidigt ser hon en trend där hyresvärdar vill att uteplatserna ska se mer enhetliga ut. Det leder i vissa fall till att även grönskan minskar.
– Det verkar finnas en idé om att det ska vara lika. Och det rimmar inte riktigt med det jag och andra forskare har hört är hyresgästers önskemål. Snarare kan man säga att det är just variationen, att människor kan ha sina egna uttryck, som är en del av behållningen. En har ett partytält, en har leksaker till barnen, en är jätteintresserad av blommor. Det är ju också ett sätt att få utlopp för sin kreativitet och göra snyggt runt omkring sig, säger Åse Richard.
Viktigt att ha inflytande över platsen
Anna Bengtsson säger att en viktig del i att känna sig trygg på en plats handlar om att man själv har möjlighet att påverka den. Går hyresvärden in och gör ändringar som står utanför ens kontroll kan det få stora negativa konsekvenser.
– Samspelet jag har med en plats, även om det bara är en balkong eller uteplats, hjälper mig att knyta an till platsen och känna att jag hör hemma där. Om saker förändras som utgör ens hem är det någonting som påverkar ens trygghet och känslan av att vara hemma på platsen, säger hon.
Utemiljön är också ofta förknippad med minnen på olika sätt. Det kan göra det extra svårt om hyresvärden till exempel tar bort träd och buskar, säger Åse Richard:
– En mormor berättade att hennes barnbarn kom på besök och hon inte kunde förklara var syrenbusken hade tagit vägen, där barnbarnet brukade leka. Och personer med flyktingbakgrund har berättat om dofter de fäst sig vid och kopplat till minnen av platsen där de föddes – och så är de helt plötsligt bara borta. Uteplatserna och den gröna miljön har en ganska djup betydelse för människor, säger hon.
Färre hyresgäster rotar sig
Hon tycker sig se en koppling mellan hyresrättens förändrade roll och att uteplatserna förändras.
– Hyresgästers rättigheter har försvagats och hyresrätten som boendeform har blivit mer av en genomgångsform än tidigare när det ofta var ett permanent boende. När omflyttningen ökar kan man se det på att folk inte rotar sig. I stället för att plantera en rosenbuske på uteplatsen kanske man ställer ut en ros i en kruka, säger Åse Richard.
