Vill införa fri hyressättning: Så kan din hyra påverkas i valet 2026
Frågan om marknadshyror var länge död, efter att den fällde regeringen Löfvén år 2021. Men nu lever den igen.
Moderaterna har nyligen klubbat ett förslag på något de kallar trygghetshyror.
Trygghetshyrorna innebär att de nuvarande kollektiva hyresförhandlingarna och bruksvärdessystemet ska skrotas. I stället blir det fritt fram för fastighetsägare att sätta vilka hyror de vill när lägenheter står tomma.
Förhandla med Hyresgästföreningen kan hyresvärdarna göra om de önskar, men det ska inte vara ett tvång.
Vill inte kalla det marknadshyra
– Jag tycker egentligen inte att det är en så revolutionerande fråga, säger David Josefsson, bostadspolitisk talesperson för Moderaterna, när Hem & Hyra träffar honom på Bostadsdialogen i Göteborg.
Moderaterna vill inte kalla sitt förslag för marknadshyra. Anledning: den hyra som värd och hyresgäst kommit överens om vid kontraktsskrivning ska sedan gälla så länge som hyresgästen bor kvar.
Hyran ska bara räknas upp årligen enligt ett index, med undantag för om värden gör en större renovering. Värden får inte plötsligt höja den för att området till exempel blivit attraktivare. En sådan höjning kan ske först när hyresgästen flyttar.
Hoppas få bort köerna
– Det är därför det heter trygghetshyror. Besittningsskyddet ska vara kvar, det är viktigt. Det här förslaget innebär inte en avreglering, utan en omreglering, säger David Josefsson.
Enligt Moderaterna skulle systemskiftet kraftigt minska bostadsköerna. Det skulle även stimulera bostadsbyggandet, när det blir ännu mer lönsamt än idag att äga ett hyreshus. Genom att förenkla olika regelverk hoppas partiet även att det ska bli billigare att bygga.
I en intervju i Fastighetstidningen har David Josefsson sagt att han tror att ”det är få” partier som kommer att vilja vrida tillbaka systemet om reformen väl genomförs.
”S och SD är rädda för opinionen”
– Dagens system fungerar inte. Både S och SD ser de här problemen, men de är rädda för opinionen. Vi hoppas kunna öppna för att de vågar titta på de här frågorna, säger David Josefsson till Hem & Hyra.
Det är dock inte Socialdemokraterna intresserade av. Det säger partiets bostadspolitiska talesperson Joakim Järrebring.
Han har tidigare under hösten varit i blåsväder. En intervju han gjorde tolkades som att S öppnar för marknadshyra. Men detta har Joakim Järrebring sedan bestämt tillbakavisat.
S: ”Skulle absolut inte låta det vara kvar”
Till Hem & Hyra säger han att Moderaternas förslag är dåligt.
– Det spelar ingen roll vilket namn du ger förslaget. Huvudsyftet är att slå undan benen för partsmodellen. Kollektiva förhandlingar ger en bättre maktbalans, precis som på arbetsmarknaden. De ger en möjlighet till egenmakt och att påverka, som den enskilde inte haft annars, säger Joakim Järrebring.
David Josefsson har sagt att han inte tror att S kommer att återställa dagens system om en borgerlig regering genomför reformen. Stämmer det?
– Tvärtom. Vi skulle absolut inte låta det vara kvar. Vi står upp för partsmodellen. Snarare vill vi titta över även de andra förslag som kommer nu, om till exempel utökad andrahandsuthyrning. De hotar också partsmodellen, säger Joakim Järrebring.
Hyresgäster bor ”för stort”
Moderaternas förslag är till stora delar hämtat från det slutbetänkande som Produktivitetskommissionen lade fram i mitten av oktober.
Där resonerar kommissionen om att marknadshyror skulle göra att lägenheterna i storstäderna utnyttjas effektivare.
Kommissionen hänvisar till en rapport som säger att hyrorna i Stockholm egentligen är 36 procent under marknadsvärdet. Hyresgäster i Stockholm hyr därför i snitt 0,28 rum ”för mycket”.
Tvungna flytta till mindre
Om hyrorna höjdes skulle många hyresgäster helt enkelt bli tvungna att flytta till mindre, och andra hyresgäster med större behov och/eller plånbok skulle kunna ta över deras lägenheter.
På så vis kunde utrymmet i det befintliga beståndet öka med 20 procent. Det skulle vara den stora vinsten i dagens bostadskris, enligt Produktivitetskommissionen.
David Josefsson är inte så pigg på att prata om det resonemanget. Men han håller med om att vissa bor för stort idag. Framför allt i centrala delar av städer, menar han.
– Succesivt tror jag att man kanske kommer att välja att bo lite mindre, om man vill bo på en sådan adress, säger David Josefsson.
De som äger bor större
Men människor i ägt boende bor i ännu högre utsträckning för stort, enligt Produktivitetskommissionen.
Skattesystemet är dessutom snedvridet på ett sätt som missgynnar hyresrätt och gynnar ägt boende. Därför vill kommissionen bland annat skrota ROT-avdraget och reformera ränteavdraget.
Några sådana saker vill dock inte Moderaterna göra i nuläget.
Inte heller finns planer på att kraftigt höja bostadsbidragen, eller andra riktade åtgärder för att kompensera låginkomsttagare om hyrorna höjs i stora delar av städerna.
Vill bygga bort bostadskrisen
Socialdemokraterna menar för sin del att lösningen på bostadskrisen är att bygga mer.
– Nyproduktionen är helt avgörande om vi ska klara bostadsförsörjningen, säger Joakim Järrebring.
S föreslår därför att investeringsstöd vid nybyggen återinförs, tillsammans med byggkrediter. Kommunerna ska även få bättre verktyg på olika vis.
Räcker detta verkligen för de jättebehov som finns i dag?
– Nu har vi budgeterat 3 miljarder kronor till byggstimulans och 5 miljarder till byggkrediter. Men vi är inte främmande för att höja de beloppen ytterligare om det skulle behövas. Det kan mycket väl hända, säger Joakim Järrebring.
Timbro och Oikos redan överens
Vinner den borgerliga sidan rikdagsvalet 2026 kan alltså ett systemskifte tänkas stå för dörren.
Två tankesmedjor – Timbro, med starka band till Moderaterna, och SD-kopplade Oikos – har redan tagit i hand på det i sitt ”Tidö 2.0”-dokument.
Frågan är bara om bostadsfrågan kommer att få någon uppmärksamhet i valrörelsen. Men det hoppas både David Josefsson och Joakim Järrebring.
– Tyvärr brukar den inte vara top of mind hos väljarna. Men jag hoppas att vi kan få in den via frågor om ekonomi, arbetsmarknad och inte minst segregation. Den verkliga politiska konflikten mellan blocken är hur stort ansvar marknaden och staten ska ta i den här frågan. Det är skiljelinjen, säger Joakim Järrebring.
