Striden efter flyktingkrisen: Rebeckas hem rivs när Hultsfred vill slippa ”social dumpning”

54 miljoner. Det är vad Hultsfred kräver av Migrationsverket i spåren av flyktingmottagandet de senaste åren. Men bara en tiondel av pengarna betalas ut. Nu tvingas kommunen riva för att spara pengar och slippa ”social dumpning”. Rebecka är en av hyresgästerna som nu riskerar att få flytta.

Strax efter midsommar 2021 rullade de sista bussarna med asylsökande från Kalmar län och i början av hösten stänger myndigheten sin sista utpost i Högsby. Att Migrationsverket nu avvecklar sin verksamhet på flera orter beror på en minskad budget och en politiskt förändrad asyllagstiftning. 

– Som en del av att vi nu håller på att dra ner på verksamheten tömmer vi Kalmar län. Vi vill att de sökande i stället ska bo i närheten av de enheter där vi har en fortsatt service, säger Jan Ekdahl enhetschef på Migrationsverket i Högsby. 

Hem & Hyra har i en rad artiklar granskat de avflyttningskrav Migrationsverket lämnat efter sig från 2018 och fram till i våras. På tre och ett halvt år rör det sig om fordringar på totalt 220 miljoner kronor. Av dessa har Migrationsverket gått med på att betala ut 78 miljoner – det vill säga en dryg tredjedel.

I Hultsfred med 14 200 invånare har Migrationsverkets avveckling fått stora konsekvenser. Här har Migrationsverket hyrt lägenheter sedan 80-talet och så sent som 2020 hyrde de 150 lägenheter av det kommunala fastighetsbolaget Hultsfreds bostäder AB. 

– Vi har haft en extremt stor asylmottagning under många år och Migrationsverket har tidvis hyrt så många som 170-180 lägenheter. Därmed är det klart att det påverkar när de väljer att lämna, säger bostadsbolagets vd Helena Grybäck Svensson.

Hultsfreds bostäder är det kommunala bolag som har störst avflyttningskrav av alla hyresvärdar i landet: nästan 55 miljoner. Och av dem har bara 5,4 miljoner betalats ut.

Vid årsskiftet 2019/2020 sa Migrationsverket upp samtliga av sina hyreskontrakt med Hultsfreds Bostäder. Sedan gick det fort och redan i november 2020 fattade kommunen ett beslut om att 100 lägenheter ska rivas på Granitvägen i Hultsfred. 

Nu vill det kommunala fastighetsbolaget riva ytterligare 63 lägenheter på Bastugatan i Virserum.

Att bostadsbolaget nu vill riva husen beror på att det finns ett överskott på lägenheter i Virserum samt att husen är i så dåligt skick att det enligt deras beräkningar skulle kosta 100 miljoner kronor att renovera dem. En kostnad som är för tung att bära för Hultsfreds bostäder, särskilt nu när pengarna från Migrationsverket uteblir:

 – Det rör sig om en mycket omfattande renovering. Där finns sönderrostade värmerör i bjälklagen och även fuktskador. Dessutom behöver kök, badrum, tvättstugor och panna bytas ut, säger Helena Grybäck Svensson.

Flyktingmottagandet har varit en del i att lägenheterna nu är mycket slitna. 

– Jag kan bara säga att de är extremt slitna efter så många år av asylmottagning. När vi tittat på de lägenheter vi renoverat för bara två år sedan syns det knappt idag.

Besvikelsen på Migrationsverkets agerande är stor:

– Jag tycker inte att Migrationsverket tar sitt ansvar i det här. Vi hade en förhandling, men det var väldigt svårt att få upp summan, i stället fick vi bara gilla läget, säger Helena Grybäck Svensson.

I ett av husen som planeras att rivas bor 33-åriga Rebecka Nilsson tillsammans med sina två hundar.

– Jag flyttade hit med mina föräldrar när jag var sex år gammal. Då bodde det många barnfamiljer här i huset och alla kände alla, säger Rebecka Nilsson.

Hon har alltid trivts bra på Bastugatan och uppskattar hyreshusens centrala läge och närheten till skogen. Rebecka Nilsson har även uppskattat att ha asylsökande familjer som grannar och visar stolt upp en vacker väggmålning i en av tvättstugorna. Målningen är i glada och hoppfulla färger föreställer en grupp leende kvinnor som tvättar tillsammans.

– Den gjordes av en av de asylsökande kvinnor som bodde här, säger Rebecka Nilsson.

Så varför kunde då inte Hultsfreds bostäder och Migrationsverket enas så att Rebecka kunde få slippa att riskera en flytt? Enligt Migrationsverket låg ansvaret på de enskilda hyresgästerna och det är de som borde ha krävts på ersättning i samband med att de lämnade lägenheterna.

– Men vi har inte haft total kontroll över vilka som bott där utan hela tiden trott att det var Migrationsverket som stod som ansvariga, säger Helena Grybäck Svensson.

Eftersom hon och Hultsfreds Bostäder AB inser att myndigheten antagligen har juridiskt rätt har de valt att inte driva ärendet vidare men hon tycker ändå att Migrationsverket borde ha ett moraliskt ansvar.

– Det som är så sorgligt i det här är att förhandlingen med Migrationsverket inte var mycket av en förhandling utan de aviserade bara sina villkor och så var det så, säger Helena Grybäck Svensson.

Via ett mejlsvar till Hem & Hyra förmedlar Jan Ekdahl, enhetschef på Migrationsverket sin syn på saken:

”Företaget framförde redan under hösten 2019 önskemål om att Migrationsverket skulle lämna lägenheterna. Och eftersom Migrationsverket planerat att minska antalet bostäder, till följd av minskat antal asylsökande, så kom vi och bolaget överens om att verket skulle lämna lägenheterna. Att vi lämnat lägenheterna har alltså skett efter deras eget önskemål.”

Angående förhandlingen och storleken på ersättningen för slitaget skriver han vidare att: 

”Migrationsverket gör en bedömning utifrån avtal, tillgängligt faktaunderlag och genomförda besiktningar där vi kommit fram till en rimlig summa för ersättning […]

Migrationsverket och bolaget har kommit överens om en summa som båda parter har gått med på.”

Även om båda parter gick med på överenskommelsen är det tydligt att Hultsfreds bostäder drog det kortare strået och enligt Helena Grybäck Svensson är detta en en av anledningarna till att de nu vill riva husen.

– Om vi fått den ersättning vi begärt kunde vi ha räddat något hus. Men nu har vi inte så mycket till alternativ, säger Helena Grybäck Svensson.

Rebecka Nilsson är bara en av flera Virserumsbor som öppet kritiserar och ifrågasätter rivningsplanerna och i de lokala tidningarna har flera debattartiklar ifrågasatt beslutet. De kritiska rösterna menar att det vore dumt att riva husen eftersom de är välbyggda, har ett bra läge och dessutom tillgång till hiss och källargarage. 

– Men eftersom Migrationsverket haft lägenheter här finns det en del fördomar och jag tror helt ärligt inte att de hade räknat med att folk skulle protestera, säger Rebecka Nilsson. 

Hennes bild av hyreshusen är en annan än den Helena Grybäck Svensson målar upp. Under den tid då Migrationsverket hyrde lägenheterna på Bastugatan var nämligen Rebecka Nilsson själv inne i många av lägenheterna för att hjälpa sina grannar med olika saker som till exempel myndighetskontakter.

– Därför vet jag att lägenheterna inte alls är i så dåligt skick som de påstår, säger Rebecka Nilsson.

De som motsätter sig rivningarna av husen på Bastugatan har även gett förslag på att lägenheterna skulle kunna anpassas för äldre och kanske göras om till serviceboenden men enligt fastighetsbolaget skulle det bli för dyrt och de är inte heller intresserade av att sälja husen till en annan aktör.

– Vi tror att risken är överhängande att man då ignorerar renoveringsbehoven och i stället fyller huset med hyresgäster som har svårt att hitta tak över huvudet, säger Helena Grybäck Svensson.

I ett sådant scenario är hon orolig för att kommuner med bostadsbrist ska hänvisa personer med stora sociala behov till de lediga bostäderna i Virserum. Fenomenet brukar kallas för ”social dumpning” och riskerar i förlängningen att leda till drastiskt ökade kostnader för kommunen.

– Vi har sett det ske tidigare och vi tycker inte att någon ska behöva bo i lägenheterna i det skick de är i nu, säger Helena Grybäck Svensson. 

Eftersom husen ägs av det kommunala fastighetsbolaget är det nu upp till politikerna att ta ställning till förslaget om rivning och enligt kommunstyrelsens ordförande Lars Rosander ska ett beslut fattas i början av hösten.

– Det är aldrig roligt att riva men ibland måste man kanske riva för att skapa något nytt. Om vi inte river så måste man underhålla det. För som det ser ut nu kan jag knappast tänka mig att någon vill flytta in, säger Lars Rosander (C).

En rivning beräknas medföra kostnader på nästan 14 miljoner kronor för husen på Granitvägen och nästan lika mycket för husen på Bastugatan. De 5,2 miljonerna som bostadsbolaget fått i ersättning från Migrationsverket kommer om rivningen beviljas att användas till detta. 

Läs även: