Sveriges bästa bryggkaffe korat i stort test – klar vinnare: ”Dominerande bönan”

Kaffe är ett av de livsmedel som ökat mest i pris de senaste åren. Om man jämför med för ett år sedan har kaffepriset ökat med 29,4 procent enligt SCB, och på fem år har priset mer än fördubblats.

Samtidigt är det en självklar del av många svenskars vardag – vi hör till topp tre av världens mest kaffedrickande folk. Men vilka kaffemärken smakar bäst, och hur var det med akrylamidlarmet – är det fortfarande något man behöver tänka på?

Läs ocksåSe upp för giftig tomatpuré – stort test av 14 märken

Ny böna för lågpriskaffe

De två vanligaste kaffebönorna är Robusta och Arabica. Robustabönan växer främst i afrikanska lågländer och till viss del även i Vietnam och anses vara av något lägre kvalitet. Högre kaffekvalitet får man däremot med Arabicabönan som kräver växtplatser med hög höjd och oftast har sitt ursprung i sydamerikanska bergssluttningar.

– Arabica är den dominerande bönan i svenskt bryggkaffe, säger Philippe Barreca, kaffeexpert med lång erfarenhet.

– Det är först på senare år som Robusta har börjat användas i svenskt kaffe, och då framför allt i vissa lågprisfabrikat.

Läs ocksåBilligast var bäst i stort test av resväskor – handtag gick av efter 35 km

Hur får tillverkarna då fram de bästa smakerna i ett kaffe?

– Utöver att använda bra bönor av rätt sort så handlar det om rostning och malning, förklarar Philippe.

Hittar snabbt Robusta-blandningar

Testfakta lät Philippe Barreca och en kollega smaktesta 12 sorters svenskt bryggmalet mellanrostat kaffe, av både Arabica och Robustatyp. Det finns en ganska tydlig smakskillnad mellan de två kaffebönsorterna. Under blindtestet identifierar Philippe Barrecca snabbt två kaffesorter som sannolika Robusta-blandningar: Ica Basic och Xtra.

– Robusta har en kraftigare, bittrare, jordigare och ”råare” smak jämfört med den mjukare, sötare och mer komplexa Arabican, säger han.

Det blir också Ica Basic (2,6) och Xtra (2,7) som hamnar i botten i smaktestet då de präglas just av Robustans mindre charmiga egenskaper, surt och strävt. Bäst i test blir Zoegas Mezzo (7,7) som beskrivs som ett trevligt och aromatiskt kaffe med bra eftersmak. Det är också det dyraste kaffet i testet.

Så minskar du intaget av akrylamid

I början på 2000-talet var akrylamid på allas läppar – åtminstone ordet. Europiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) gick då ut med att det fanns akrylamid i många vanliga livsmedel som ökade risken för cancer. Hur ser det ut i dag?

– Akrylamid bildas naturligt när viss mat upphettas till hög temperatur, som till exempel när man rostar kaffebönor, säger Jenny Aasa, toxikolog på Livsmedelsverket, och fortsätter:

– Så kallade åtgärdsnivåer har fastställts i en EU-förordning som producerande företag måste förhålla sig till. Åtgärdsgränsen för akrylamid i rostat, malet bryggkaffe är 400 ug/kg.

– Generellt kan man säga att  akryl­amidhalten ökar med ökad rostningsgrad av stärkelserika livsmedel som exempelvis potatis och bröd. Men för kaffe har man sett att de mörkast rostade kaffebönorna ibland innehåller lägre halter än exempelvis mellanrostat kaffe. Så för att minska intaget av akrylamid via kaffe kan man välja mörkrostat kaffe i stället för lätt- och mellanrostat, förklarar Jenny Aasa.

Läs ocksåUpptäck Sveriges bästa rårörda lingon i stort test

Inga problem att dricka bryggkaffe

För att avgöra om det finns ­några större hälsorisker kopplade till akrylamid vid kaffepausen bad Testfakta det oberoende laboratoriet Eurofins analysera akrylamidhalt i de tolv olika kaffesorterna. Resultatet visade att ingen av sorterna kommer upp i de EU-begränsade åtgärdsnivåerna på 400 ug/kg, även om Lidls Bellarom ligger ganska högt med en akrylamidhalt på 360 ug/kg.

Samtidigt visade testerna att ­akrylamidhalten i den färdiga kaffedrycken ligger ännu lägre – bara en tiondel av akrylamidinnehållet tar sig igenom kaffefiltret. Så slutsatsen är att det går fint att fortsätta dricka bryggkaffe i svenska mängder.