Sluta stigmatisera våra hyresområden

För ett par år sedan hade vi problem med bilbränder i mitt bostadsområde. Vem eller vilka som brände bilarna blev nog aldrig klarlagt. Tidningarna skrev om det. Jag skulle inte säga något om mediebevakningen om det vore så att man skrev om det när det händer i alla områden. För de stora nyhetsflasharna kommer när det sker i våra ”utsatta områden”, inte när det händer i andra områden. Försöker jag förminska att det finns problem i några av våra hyresområden? Absolut inte. Att känna sig trygg i sitt bostadsområde är viktigt oavsett om du bor i hyrt ­eller ägt.

Så problem med kriminalitet och annat måste åtgärdas. Men att hela tiden få sitt bostads­område utpekat hjälper inte, det stigmatiserar. Med utpekandet av vissa områden, så bildas ­generaliserande bilder av hur det ser ut och vilka som är problemet. ­Segregation innebär att olika grupper människor lever separerade från ­varandra. Vissa områden är stigmatiserade av att definieras som otrygga och nerslitna när andra områden definieras som attraktiva. Och det är relationen mellan olika områden som skapar och utgör segregation.

Så jag tycker att det var bra att vår statsminister Stefan Löfven, satte samman den ökande narkotika­användningen i vissa kvarter i Stockholm i relation till grov brottslighet i annan del. Målet måste väl vara att alla bostadsområden ska vara trygga oavsett var i Sverige de ligger. Så är det inte i?dag. Den ekonomiska ojämlikheten har aldrig varit så stor som den är nu. Den skär mellan stad och landsbygd men också mellan olika delar i våra städer. För lika rätt som Stefan Löfven hade i sitt ut­talande om narkotikan, lika fel styr delar av hans och ­bostadsminister Per Bolunds politik just nu. Och till centerpartiets Annie Lööf och liberalernas Nyamko Sabuni vill jag säga – det är inte marknadshyror och nyproducerade hyresrätter som ger fler ung­domar möjlighet att flytta hemifrån.

Ojämlikheten minskar inte om vi som bor i hyresrätt inte får rätt till skattesubventionerat renoveringsstöd, när den som bor i ägt boende får ännu mer. Om de stora orden från politiker om att göra något åt segregationen ska bli verklighet så krävs faktiskt helt andra tag. Det handlar om en annan skattepolitik som utjämnar de ekonomiska klyftorna, och där är ­balanserade ekonomiska villkor mellan ägt och hyrt viktigt. För det Hyresgästföreningens undersökning visar är att de två viktigaste vapnen mot segregation är utbildning och att människor får ­reella ekonomiska förutsättningar för att försörja sig. Men avgörande är naturligtvis hur vi fördelar vårt gemensamma välstånd mellan olika delar i vårt land.

Det, kära statsministern, skulle jag vilja se ett program för.