150 000 nya bostäder – utan att bygga på grönområden

Inflyttningen till Stockholm fortsätter att öka samtidigt som bostadsbristen blir ett allt tydligare problem. De politiska partierna tävlar därför i hur många bostäder man vill bygga. I januari presenterade Stadshusalliansen sin plan för hur Stockholm ska växa fram till 2030. Idag presenterade Miljöpartiet sitt bostadsprogram och ledorden är en modern, mänsklig och miljövänlig stad. Förutom 150 000 nya bostäder innehåller förslaget även sju nya naturreservat och en kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken.

150 000 nya bostäder fram till 2030, är det en slump att det är 10 000 mer bostäder än alliansen?

Läs ocksåSkiljeman föreslås även vid nyproduktion: "Risken är att husen inte byggs"

 –  När vi har gått igenom och räknat på det här så får vi fram den här siffran. Här kan vi bygga en hållbar stad längs tunnelbanan, säger Daniel Helldén, oppositionsborgarråd (MP).

Finns det några områden som är särskilt intressanta, där man i princip skulle kunna bygga direkt?

 – Det är först och främst det som staden redan planerar just nu. Projekt som Norra Djurgårdstaden och Hagastaden. Utöver det här gäller det att kraftfullt använda stadens kontor för ta fram nya projekt.

Läs ocksåInga Ullaredspriser när Gekås satsar på hyresrätter – höga hyror ger svalt intresse

Bromma sticker ut med över 60 000 nya bostäder, är det verkligen realistiskt att lägga ner flygplatsen? 

– Ja det är det, avtalet som gäller för flygplatsen har tre års uppsägningstid. Det behövs däremot ett regeringsskifte för att säga upp det avtalet. Vi har också räknat på Arlandas kapacitet att ta över flyget och det håller.

Minst 20 procent av de nyproducerade bostäderna ska vara mindre och yteffektiva för studenter och unga. Finns det några siffror på hur mycket av nyproduktionen som ska vara hyresrätter?

Läs ocksåHyresvärdarna förlorar allt mer på tomma lägenheter – "Det här har vi varnat för länge"

– Vi säger generellt så ska det vara fifty fifty i det här förslaget. I de områden där de har varit kraftiga ombildningar ska vi försöka balansera upp de skevheter som har blivit. En majoritet av de här mindre lägenheterna blir förstås hyresrätter.

Nyproduktion är oftast väldigt dyrt. Har ni några idéer om hur ni ska bygga så att folk faktiskt har råd att hyra?

– För det första är det ju våra kommunala bolag som måste ta ett stort ansvar och bygga i alla delar av staden. Vi måste se till att markpriserna inte rusar iväg. Dra vi ner kraftigt på p-normerna så blir det också billigare att bygga. En parkeringplats kostar mellan 50 000 och 600 000 kronor. I dag har vi ett litet antal stora aktörer som bygger. Vi vill få in mindre aktörer och byggemenskaper som vill bygga billigt. Det handlar om att markanvisa till mindre aktörer.

Planering av nya bostadsområden ska i första hand ske på redan exploaterad mark samtidigt som förtätningen ska ske varsamt. Hur går det ihop?

– Det handlar om att leta upp platser, Bromma Parkstad är ett sådant exempel. Vi vill också omvandla vissa större trafikstråk och göra om till stadsgator. Örbyleden är ett sådant exempel, en hemsk skapelse idag, den vill vi göra om. Det handlar också om att bygga på industriområden. 

Finns det planer på att bygga högt någonstans? Skyskrapor?

– Idag gör Bromma flygplats att man inte kan bygga högt i västra Stockholm. Tar man bort flygplatsen kan man utnyttja marken mycket bättre. Marieberg är ett sådant område, även Stadshagen. Här finns det redan relativt hög bebyggelse.

Samtidigt vill ni införa sju nya naturreservat, varför är det viktigt?

– När vi blir fler invånare behövs fler områden som är skyddade både för reaktretion och den biologiska mångfalden. Det är lätt hänt att man glömmer bort de här värdena när staden växer.