HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Fler bostadslösa nu än 2014

Nyheter Inför valet 2014: Det saknades 150 000 bostäder. Trots att det byggts i hög takt är det fler bostadslösa nu är för fyra år sedan. Ragnhild Signer är en av de lyckligt lottade som fått ett eget hyreskontrakt.
Foto: Maria Östlin
Flyttar in. Ragnhild Signer, 28, är en av de lyckligt lottade som fått ett eget hyreskontrakt - efter nästan tio år på Stockholms bostadsmarknad.

Statistiska centralbyråns siffror visar att mellan januari 2015 och sista mars 2018 sattes spaden i jorden för 187 550 lägenheter och villor. Det byggs med andra ord i en hög takt. Men mellan sista december 2014 och sista december 2017 har befolkningen ökar med över 370 000 personer. Maken till så snabb befolkningsökning har vi inte sett sedan 1800-talet. Mycket beroende på de stora flyktingströmmarna. Dessa människors ekonomiska förutsättningar är oftast begränsade. Samtidigt finns 213 000 unga vuxna som vill flytta hemifrån. Också en grupp med små resurser – så länge de inte har föräldrar som vill och kan öppna plånboken.

Läs ocksåJohan Danielsson tredje bostadsministern under 2021 - första från S sedan Mona SahlinPer Bolund, Märta Stenevi, Johan Danielsson

I Boverkets senaste prognos slås fast att det behövs 90 000 nya bostäder årligen fram till 2020. Men oavsett om det byggs så mycket eller inte så handlar det om nya lägenheter med hög hyra. Det är knappast det som efterfrågas av unga och andra med begränsad ekonomi. Samtidigt ses en avmattning på marknaden där intresset minskar för dyra nyproducerade bostadsrätter och byggandet sjunker.
– Den bild man får är att det funnits en för ensidig produktion som riktat sig mot de betalningsstarka hushållen. Det har fungerat under de glada dagarna med snabba prisstegringar på bostadsrätter i storstäderna. Vi hoppas att byggindustrin klarar att ställa om och bygga för mer resurssvaga hushåll, inte bara lägga prestigeprojekt i malpåse, säger Hans-Åke Palmgren på Boverket.

Ragnhild Signer, 28, är en av de lyckligt lottade som fått ett förstahandskontrakt – efter nästan 10 år i Stockholm. Dörren är befriande tom från olika namn. Det står Signer och så en skylt om att reklam undanbedes. Inga handskrivna lappar med diverse efternamn. Här bor Ragnhild Signer sedan drygt två veckor tillbaka. En stor och ljus tvåa på 65 kvadratmeter i ett femtiotalshus i stockholmsförorten Rågsved i södra Stockholm. Hyran är på 7 500 kronor i månaden. Förvisso är det ett rivningskontrakt på fyra år, men Ragnhild har goda förhoppningar att få stanna längre än så. Och samtidigt tickar ju dagarna på i andra bostadsköer. Hyran kan tyckas hög för en student som jobbar extra på en möbelbutik, men Ragnhild har betalat åtskilliga tusenlappar mer för att bo osäkert, trångt och mörkt på Stockholms skrupelfria marknad för andrahandsboende. Senast kom hon från en källare i Årsta för 8 000 kronor i månaden.
– När jag skrev på kontraktet hade jag något slags barnslig lyckokänsla i kroppen. Det kändes surrealistiskt. Samtidigt är det så skevt att man bor i en stad där man känner sig så oerhört tacksam över att ha fått en bostad till en rimlig kostnad, säger Ragnhild Signer.

 

Läs ocksåFiffi tog strid - fixade 200 000 kronor till sig och grannarnaKvinna i soffa med en hundvalp
Fakta: Fyra år med S+MP-regeringen

Många höjde på ögonbrynen när Socialdemokraterna efter valet 2014 lät posten som bostadsminister gå till miljöpartisten Mehmet Kaplan. När det avslöjas att han ätit middag med en representant från den högerextrema turkiska organisationen Grå vargarna och att han gjort uttalanden där han jämfört israelers behandling av palestinier med hur nazisterna behandlade judar, avgick han.
En annan skäggig miljöpartist tog över. Tidigare språkröret Peter Eriksson kallades hem från Europaparlamentet. Nu blev det hans uppgift att infria löftet i regeringsförklaringen om minst 250 000 nya bostäder till år 2020. Byggandet skulle öka – inte minst av hyresrätter. Hur har det gått? SCB:s siffror visar att det mellan januari 2015 och sista mars 2018 påbörjats 187 550 lägenheter och villor. Det är mycket och en bra bit på väg mot regeringens löfte. Men till hur stor del är det regeringens förtjänst? Här är de satsningar som gjorts i korta drag:

* Investeringsstöd för hyresrätter och studentbostäder. Åsikterna går isär om det är väl använda miljarder, men intresset är stort. I april i år hade knappt 11 000 hyresrätter och studentbostäder beviljats stödet. Hur många lägenheter som byggts även utan stöd är svårt att säga.

* Ett antal regelförenklingar och begränsningar av möjligheterna att överklaga har införts eller är under utredning. Sänkta bullerkrav och utökade möjligheter att bygga på statlig mark har också varit på regeringens agenda. Parterna på hyresmarknaden har även fått i uppdrag att se över hyressättningen

  • Regeringen lovade också att miljonprogrammens flerbostadshus ska moderniseras på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt. Enligt Sabo renoveras omkring 20 000 kommunala lägenheter årligen. Men intresset för stödet till upprustning och energieffektivisering är svalt. Troligen för att det är för krångligt och ställer krav på att pengarna ska komma hyresgästerna till del. Då har stödet till utemiljöer i utsatta områden varit desto större. Så stort att pengar omfördelats från stödet till upprustning.
Läs också Fler grannar vågar agera mot våld efter tre år med Huskurage Han hotade personalen men fick behålla lägenheten – förundersökning lades ner Spottande hyresgäst blir av med lägenheten

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.