Tommys fru fick demensboende – hyran dubblades mot vanlig etta
För sex år sedan flyttade Tommy Wedemös fru Britt-Marie in på ett demensboende i Aneby. Han blir känslosam när han berättar om dagen då flytten skedde och tiden däromkring.
— Det var jättejobbigt för oss båda två.
Sedan dess sliter Tommy med att få deras ekonomi att gå ihop. Två boenden ska betalas och trots bostadstillägg och maxtaxa inom äldreomsorgen är det tufft. Tommy tycker att hyran för hans frus etta på 29 kvadratmeter är orimligt hög.
— 4 113 kronor i månaden. Det kan man ju få ett helt hus för här, säger han.
I lägenheten finns en kokvrå, men den har hans fru ingen glädje eller nytta av. Britt-Marie äter sina måltider tillsammans med grannarna i det gemensamma köket på boendet.
— Varför ska man betala för något som man inte kan använda, funderar Tommy.
Hos den kommunala hyresvärden Aneby bostäder finns ettor av motsvarande storlek, 32 kvadratmeter, för 1 872 kronor i månaden.
– Det känns inte rättvist att det ska vara sådan skillnad. Man utnyttjar äldre som inte har någon valmöjlighet. Jag tycker att det är skamligt. Många av oss anhöriga är också äldre och många vill nog inte stöta sig med kommunen utan man bara accepterar och betalar. Det är nog inte bara här i Aneby som det är så här, säger Tommy.
Han har rätt. Hem & Hyra har gått igenom hyrorna på samtliga äldreboenden som drivs i kommunal regi i Jönköpings län. I alla 13 kommuner är hyrorna inom äldreomsorgen högre i genomsnitt än hyrorna hos de kommunala bostadsbolagen.
I Aneby hyr kommunen äldreboendet av stiftelsen Aneby bostäder för 121 kronor per kvadratmeter i månaden. Det berättar Anna Ekström (L), ordförande i sociala utskottet som ansvarar för äldreomsorgen.
– Kommunens hyra för brukaren baseras på den hyra vi i kommunen själva har för att hyra huset. Vår utgångspunkt är att inte att gå varken minus eller plus på den, säger Anna Ekström.
Det innebär att grundhyran för Britt-Maries lägenhet är 3 509 kronor i månaden. Sedan tillkommer hyra för gemensamma utrymmen som allrum och matrum på sammanlagt drygt 600 kronor per månad. Utöver detta betalas avgifter för mat och omsorg.
Kommunen betalar nästan 50 procent mer i hyra för äldreboendet än genomsnittshyran i Aneby bostäders bestånd, som är 82 kronor per kvadrat i månaden.
— Jag håller med om att hyran är hög. Men tyvärr sitter vi i händerna på Aneby bostäder. Man kan säga att det är likt en monopolsituation, för det finns ingen annan som vi kan hyra ett äldreboende av. Då spelar det ingen roll att vi i utskottet tycker att det är dyrt, säger Anna Ekström.
Har du ifrågasatt hyran?
— Jag har inte varit med och tecknat hyresavtalen men vi har haft samtal med stiftelsen. Vi har ifrågasatt hyran och jag kommer definitivt att göra det igen.
Mats Hansson (M) är styrelseordförande i Aneby bostäder. Han menar att den stora hyresskillnaden mellan stiftelsens vanliga lägenheter och de som finns på äldreboende beror på att Aneby bostäder hyressätter varje fastighet för sig efter vad just den kostar i drift och underhåll.
– Vi tar ut de faktiska kostnaderna för varje fastighet, därför blir hyrorna olika, säger han.
Är det rimligt att äldre ska betala mer än andra för att bo?
– Det finns inget utstuderat i det här utan det är en följd av hur vårt fastighetsbestånd ser ut.
Bruksvärdesprincipen, att lika lägenheter ska ha lika hyra, gäller även för äldreboende.
Har ni tagit hänsyn det?
– Jag hoppas att vi har tänkt rätt kring bruksvärdet men jag kan inte svära till 100 procent på det. Vi behöver nog diskutera vidare och titta på om det ser rimligt ut.
Vare sig Aneby bostäder eller kommunen förhandlar hyrorna med Hyresgästföreningen. Hem & Hyras undersökning visar att det generellt är ovanligt att hyror på äldreboenden förhandlas. Men det sker i några få kommuner, bland annat Jönköping. Vanligast är att hyran höjs med samma procentsats som hos det kommunala bostadsbolaget varje år.
Tommys och Britt-Maries fall är inte unikt utan det finns stora hyresskillnader på de flesta orter i Jönköpings län. Däremot går det inte att slå fast att det betyder att hyrorna är felaktiga, betonar Jon Heinpalu, förhandlare på Hyresgästföreningen.
— När hyran inte förhandlas kan hyresvärden i praktiken sätta vilken hyra den vill, säger Jon Heinpalu.
Han påpekar också att det är svårt att jämföra vanliga lägenheter med äldrebostäder eftersom det på äldreboendena ibland bakas in olika servicefunktioner och gemensamma utrymmen i lägenhetshyran. I Värnamo ingår till exempel bland annat fönsterputsning.
– Det är problematiskt för saker och ting som värderas på ett sätt på ett äldreboende värderas på ett annat i en vanlig lägenhet. På ett demensboende kan en spis vara ett problem, rentav farlig, medan det är en grundförutsättning att det finns i en vanlig lägenhet, säger Jon Heinpalu.
Joel Ahonen, förhandlingsstrateg på Hyresgästföreningen, håller med om att hyror på äldreboenden är svårbedömda.
— Man måste titta från fall till fall. Men jag har jättesvårt att säga vad en äldrelägenhet på 30 kvadrat med kokvrå bör kosta, eftersom vi förhandlar så få sådana lägenheter generellt.
Borde Hyresgästföreningen engagera sig mer i äldres hyror?
— Ja, det är klart. Vi har ett ansvar för hela hyresmarknaden, så likväl som vi engagerar oss för att unga ska kunna ha ett första boende och att det behövs studentbostäder så behöver vi ju engagera oss för att äldre ska kunna ha ett bra boende till vettigt pris. Just äldreboenden har nog hamnat utanför vår radar lite grann eftersom vi inte har så mycket förhandlingsordningar där, säger Joel Ahonen.
En utredning som organisationen SPF seniorerna lät göra förra året visar också hur komplex frågan är.
– Vi kom fram till att det inte finns någon nationell statistik och då är det svårt att bedöma vilka hyresnivåer som är rimliga. Men det är lätt att misstänka att kommuner ibland tar ut för höga hyror. Det är ju också väldigt få som kan välja vilket boende de hamnar på, utan man får flytta dit det finns en ledig plats, säger Anna Eriksson, presschef hos SPF seniorerna.
Jon Heinpalus råd till Tommy Wedemö och andra som misstänker att de betalar för mycket är att låta hyresnämnden pröva hyran.
– Om det saknas förhandlingsordning så kan man också vägra att gå med på en hyreshöjning och fortsätta betala den gamla hyran. Då blir det hyresvärden som får ta ärendet till hyresnämnden. Då blir det en bruksvärdering av lägenheten och då får man svar på om hyran är för hög, säger Jon Heinpalu.
Tommy Wedemö planerar nu att göra just det.
– Jag vill veta om kommunen verkligen får ta så här mycket betalt. Annars tycker jag att de borde betala tillbaka, säger han.
- Bruksvärdesprincipen: Hyran sätts utifrån generella värderingar av exempelvis standard och läge. Hyran får inte vara påtagligt högre än för liknande lägenheter. Vid en prövning i hyresnämnden görs en jämförelse med andra lägenheter där hyrorna är förhandlade. Om det saknas lämpliga lägenheter att jämföra med görs i stället en skälighetsbedömning.
- Förhandlingsordning: Är ett avtal mellan hyresvärden och Hyresgästföreningen om att hyrorna förhandlas kollektivt. Om förhandlingsordning saknas får värden begära hyreshöjning av varje hyresgäst individuellt.
Källa: Hyresgästföreningen
