Återbruk i centrum på stadsdelsfest
– Det här är utsorterade saker som vi själva köpt på loppis men inte behöver längre, berättar Max Reijer som tillsammans med flickvännen stod bakom ett av borden på Holländareplatsen.
Men det som tilldrog sig störst intresse på Max bord var vare sig kläder eller utlästa reseguider utan de egenodlade grönsaker från parets kolonilott som fanns till salu för en billig penning.
– Jag är väldigt förtjust i att odla, jag är en sådan som tycker om att dra ogräs helt enkelt och det är himla kul att det nästa vår ska bli ett odlingsområde med kolonilotter här i Gamlestaden, säger Max.
– Jag trivs fantastiskt bra i Gamlestaden, det är enligt min mening det trevligaste området i hela Göteborg. Det är lite som en stad i staden med en skön blandning människor. Samtidigt är det viktigt att stadsdelen fortsätter att utvecklas.
För den hågade fanns det chans att göra riktiga fynd bland loppisborden. Sverker Davidsson som åkt från andrahandslägenheten i Majorna för att ”möjligtvis hitta en stekpanna med lock” hann på några minuter komma över både en förpackning gröna stearinljus och en mc-hjälm.
– Som ny kostar en sådan här hjälm säkert minst 3 000 kronor och nu betalade jag 40 spänn för den här. Så det kallar jag verkligen ett fynd.
– Syftet är inte bara att anordna en glättig fest utan att vi behöver också lyfta fram de kvaliteter den här stadsdelen har, säger Lena Molund Tunborn, projektledare hos Fastighetsägare i Gamlestaden, en ideell förening som arbetar för att öka trivseln och tryggheten i stadsdelen.
– Det här är en tolerant och öppen stadsdel med mycket atmosfär och det vill vi uppmärksamma med en fest som bygger vidare på broar mellan människor, oavsett intressen, kultur och etnisk tillhörighet. Samtidigt vill vi inspirera till ökad medvetenhet om social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.
De bostadshus som i dag finns i Gamlestaden är byggda från 1910 och fram till 1960.och består till stor del av landshövdingehus.
De ursprungliga landshövdingehusen i området byggdes när textilindustrin i Gamlestadens fabriker och kullagertillverkningen på SKF etablerade sig och behöver av arbetarbostäder ökade.
På 1950-talet kom de första utländska gästarbetarna till SKF och bosatte sig i stor utsträckning i Gamlestaden.
Under 1960- och 70-talets stora rivningsvåg var de gamla trähusen nära att rivas men många räddades och restaurerades.
De nya husen i området har till stor del samma låghuskaraktär som de äldre.
Stadsdelen utmärks i dag av små butiker, caféer och utsmyckade träfasader på de tidstypiska landshövdingehusen.Källa: Wikipedia
