Bandyklubbs höga löner nu hyresgästernas problem
Sandvikens AIK är en av Sveriges mest framgångsrika bandyklubbar i modern tid med sex SM-guld på 2000-talet och ytterligare fem finalmatcher.
Men de sportsliga framgångarna har inte byggt på en stabil ekonomisk grund. Tvärtom har Saik ständigt haft problem med att få intäkter och kostnader att gå ihop.
Bandyklubben har helt enkelt levt högt över sina tillgångar med en stjärnspäckad spelartrupp med många landslagsspelare och en lönebudget som det inte funnits täckning för.
Fram till för ett par veckor sedan hotades klubben av konkurs med stora skulder till kommunala Göransson Arena AB och flera privata företag.
Avgörande för att Saik kunde slingra sig ur greppet var att arenabolagets styrelse gick på med på att avskriva 2,3 miljoner kronor av den skuld på 3,3 miljoner som klubben hade för bland annat obetalda hyror.
– Ett beslut som helt och hållet togs på affärsmässiga grunder. Om Saik gått i konkurs hade Göransson Arena AB inte fått någonting, konstaterar Ann-Katrin Sundelius, kommundirektör och vd i kommunkoncernens moderbolag Sandvikens Stadshus AB.
Men eftersom Göransson Arena AB är ett bolag som drivs med planerade underskott blir det i förlängningen andra företag inom kommunkoncernen som får gå in och täcka upp.
Via stadshusbolaget omdirigeras varje år pengar från företag inom koncernen som går med vinst till företag som går med förlust.
I praktiken är det Sandviken Energi och, ofta, Sandvikenhus som får betala underskotten i Göransson Arena.
– Ja, så kan man ju uttrycka det även om det är Sandvikens Stadshus som lämnar och tar emot koncernbidrag, säger Ann-Katrin Sundelius.
Elabonnenter och hyresgäster får alltså vara med och ta smällen för att Saik levt så vidlyftigt att bandyklubben inte har kunnat göra rätt för sig hos Göransson Arena AB.
– Det här är pengar som Sandvikenhus hade kunnat göra någonting annat för. Exempelvis ännu mer underhåll och reparationer eller nya lekplatser åt barnen. Då hade pengarna gått tillbaka till dem som står för hyresintäkterna, det vill säga hyresgästerna, säger Jonny Bratberg (M), oppositionsråd i Sandviken och avgående styrelseledamot i bostadsbolaget.
Han är kritisk till att lösningen av Saiks skuldkris inte betraktades som en principiellt viktig fråga och därför lyftes upp till kommunfullmäktige för godkännande.
– Det blev inte samma belysning när frågan gömdes undan i bolagen.
I framtiden är det meningen att arenabolagets beroende av stöd från de vinstgivande koncernsystrarna ska begränsas.
– Ägaren har gett ett tydligt budskap om att underskottet måste tas ned. Sandviken Energi har stora investeringar framför sig och behöver använda sina vinster själva, säger Ann-Katrin Sundelius.
För 2017 tog Göransson Arena AB emot 11,5 miljoner i koncernbidrag via stadshusbolaget. Sandviken Energi lämnade 20 miljoner i koncernbidrag och Sandvikenhus 12 miljoner.
Sedan dotterbolagen redovisat preliminära resultat för 2018 har stadshusbolaget beslutat att Göransson Arena AB ska få 13,4 miljoner kronor i koncernbidrag medan Sandviken Energi ska lämna ifrån sig 19,3 miljoner och Sandvikenhus 5,9 miljoner.
Bostadsföretaget får dock samtidigt 4,1 miljoner i aktieägartillskott.
