Bostadsbolaget ser bidragsfusk bakom svartuthyrningar: ”Utbredd problematik”
Hyresgästen som ska bo i lägenheten syns inte till och det börjar dyka upp okända personer. Det är stökigt runt hemmet och de boendes adresser verkar inte stämma. Så kan det se ut när kommunala bostadsbolaget LKF i Lund startar en utredning om misstänkt svartuthyrning.
– Det klassiska är felaktig folkbokföring eller någon granne som klagar på att det är spring. Eller medarbetare som ser saker som inte verkar stämma. Det är där det brukar börja, säger Andreas Persson, hyresjurist på bolaget.
Hem & Hyra har i ett avslöjande reportage från Malmö visat hur fuskkedjor kan knytas till en och samma lägenhet. I botten finns en svartuthyrning som leder vidare till olika typer av bidragsfusk och falska adresser men även till grövre brottslighet. Det är ett system där allt hänger ihop men samtidigt något som få personer ser helheten av. Det finns ingen aktör som tar ett helhetsgrepp i frågan och utreder allt. Polis, bidragsmyndighet eller bostadsbolag sitter med var sin pusselbit.
– Vi är bara involverade i en del men tror oss se att det finns något större. Att det finns annat bakom där man fuskar med andra saker också. Vi tittar bara på en begränsad del och i våra utredningar kan man få aningar om att det finns en mer utbredd problematik, säger Andreas Persson.
Statistiken visar – fusket ökar
Myndigheterna ser välfärdsbrott, när någon utnyttjar skattefinansierade trygghetssystem för personlig vinst, som ett hot mot hela samhället. Enligt Brottsförebyggande rådets statistik har anmälningarna blivit allt fler över tid, med 22 436 fall under 2024.
LÄS MER: Fuskande pensionärer blir utan straff
En tredjedel av alla bostadsbolag som svarat på Hem & Hyras enkät har stött på tecken på välfärdsfusk i sina fastigheter under det senaste året. Det rör sig främst om pensioner, bostadsbidrag eller försörjningsstöd. Men skillnaderna är stora i hur pass detaljerad bilden är och hanteringen skiljer sig stort bland bostadsbolagen i vår enkät. Vissa ser det inte som sin uppgift att gräva allt för djupt i hyresgästernas affärer. Andra visar större engagemang och lägger resurser – samlar in information och rapporterar vidare misstankar om fusk. I vissa kommuner rör det sig om enstaka misstankar om välfärdsbrott men hos andra bolag, som Svenska Bostäder i Stockholm, om så många som 100 fall under det senaste året.
Från Helsingborg kommer följande bild:
”Helsingborgshem friställde 114 lägenheter under 2024. Dessa misstänktes vara felaktigt uthyrda. Vår känsla är att strax under hälften av dessa inkluderar även misstänkt bidragsfusk. Anledningen till att vi inte kan uppge en tydligare bild är att vi inte utreder bidragsfusk utan att detta endast blir en överskottsinformation i vår utredning.”
Och från Västerås kommunala bostadsbolag:
”Omöjligt att svara på men ett antal per månad”.
För LKF:s del handlar det om mellan 30 och 50 fall av det som bolaget sett som misstänkt välfärdsfusk under året som gick. Samtliga misstankar har upptäckts inom bolagets utredningar av ”oriktiga hyresförhållanden”, alltså misstänkta svartuthyrningar. Detta är ett område som bolaget fokuserat på att granska och i kölvattnet av det arbetet dyker det upp tecken på välfärdsfusk.
Pengar som drivkraft för svartuthyrning
– Vi tror att många av våra ärenden med olovlig andrahandsuthyrning inte hade blivit aktuella om det inte hade funnits pengar i det. Det gäller inte alla, för det finns många olovliga uthyrningar som bara handlar om att någon vill ge en lägenhet till sin son eller dotter. Men vi ser verkligen att pengar i hög omfattning styr vad man gör. Det är inte jättekul att ha ansvar för en lägenhet om man inte får ut något av det. Det är när du kan göra pengar på den som det blir riktigt intressant, säger Andreas Persson.
Den som har bäst koll på vad som händer i en lägenhet i ett hyreshus kan vara en granne – eller en anställd hos värden som rör sig i området på daglig basis. I ett typiskt fall kan värdens utredning starta med uppgifter om obetalda hyror eller störningar. Vid en närmare titt kan sedan den boendes folkbokföring väcka frågor – tecken på att det skett en skenskilsmässa eller att personen i fråga inte ens bor kvar i Sverige.
– Vi har stött på fall där det funnits pensionsutbetalningar men visat sig att personen inte är kvar i landet. Vi har haft några fall där det betalats ut pengar till personer som sannolikt inte lever längre, säger Andreas Persson.
Vill lättare kunna tipsa om misstänkt bidragsfusk
Flera av bolagen i vår undersökning vill även se åtgärder som skulle kunna bli mer kännbara för vanliga hyresgäster. Det handlar om en större kontrollapparat med fler oannonserade besök i människors hem. Bilden i enkätsvaren är tydlig – sekretess och GDPR-lagstiftning pekas ut som stora hinder som måste luckras upp. Värdarna som svarat på vår enkät vill ha större möjligheter att dela information och tipsa vidare om vad de upptäcker.
Andreas Persson på LKF är inne på samma spår.
– Om fastighetsägare och myndigheter hade kunnat samarbete på ett bättre sätt och dela information hade det nog kunnat hjälpa till att komma åt den här problematiken, säger han.
Hem & Hyra har i en enkät ställt frågor till landets stora kommunala bostadsbolag. Vi ville veta hur hyresvärdarna märker av problematiken med välfärdsbrott i sitt dagliga arbete. 50 bolag har fått frågor och 37 har svarat.
Genom att följa ett specifikt fall i Malmö har vi kunnat visa hur en vanlig hyresrätt kan ligga som grund för omfattande fusk. En kedja som kopplar samman svartuthyrning, falska adresser, bidragsfusk och gängkriminalitet.
Granskningen tar avstamp i pensionären som Leila har ett hyreskontrakt, men inte bor i lägenheten. I stället har bostaden använts för helt andra syften. Vi har följt fallet från start, innan alla delar av fusket avslöjats, och vidare till uppsägningar, polistillslag och stora återkrav av bidrag som drabbat Leila och hennes son Fares.
